Akvavit på Snapsens dag

Akvavit på Snapsens dag

Vi är flera på DinVinguide.se som vid sidan av vin gillar kryddat brännvin, så kallad snaps. Därför tycker vi att det är kul att snapsen nu får en helt egen dag. Vi uppmärksammade detta tidigare i somras i artikeln Snaps, nubbe eller sup där jag skrev lite om snapsens historia. Idag väljer jag att titta närmare på en specifik typ av snaps, kanske den mest klassiska av dem alla, akvavit. Det är en typ av snaps jag kommer att njuta av på lördag, på Snapsens dag!

Vad är Snapsens dag?

Snapsens dag är en ny dag att fira och njuta av, den infaller den sista lördagen i augusti. Med andra ord ett perfekt sätt att skåla ut sommaren och att skåla in hösten. Från och med i år kommer snapsen och dess historia lyftas samtidigt som helor, halvor och kvartar kluckar i glasen.

Bakom dagens tillblivelse finns bland annat gruppen Nordiska akvavitens vänner, med Peter Bylund i spetsen, tillsammans med flera andra. Datumet är valt utifrån ett som är viktigt i snapsens historia, den 29 augusti. Då föddes Olof Peter Anderson (år 1797). Vet du inte vem det är? Han är mannen bakom O.P. i O.P. Anderson. En akvavit som lanserades som varunamn år 1891. Nu blev det inte exakt den dagen utan närmast liggande lördag, den sista lördagen i augusti.

Vad är Akvavit?

Akvavit eller aquavit som det ibland stavas är kryddat brännvin av en typ som bara får produceras i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Fram till i somras hade jag inte provat finsk akvavit, det är numer fixat och jag har också fått tillfälle att prova akvavit från Färöarna. Jag återkommer till dem bland tipsen nedan.

Akvavit är namnskyddat inom EU. För att få kallas akvavit ska spriten vara producerad i något av de ovan angivna länderna. Den ska också vara kryddad med kummin eller dill som huvudsaklig krydda och ha lägst en alkoholhalt om 37,5 volymprocent. Med detta sagt, det får förekomma andra kryddor och örter än de som är obligatoriska också! Övertid har stilen på akvavit kommit att skilja sig mellan våra olika länder. Dansk akvavit har ofta en högre alkoholhalt och en tydlig kumminton. Norsk akvavit är ofta ekfatslagrad i sherryfat. Svensk akvavit kan kanske sägas ligga lite mer mitt emellan men  mer en kombination av kummin, fänkål och dill i smaken.

Akvavitens historia

Som jag nämnde ovan har akvaviten en betydligt längre historia än O.P. Andersson och dess premiär år 1891. Den börjar med det kryddade brännvinets introduktion i de nordiska länderna och kan kopplas till brännvinet och den medeltida kruttillverkningen. Ganska snart började dock brännvinet att brukas som läkemedel. Det finns gott om medeltida källor från olika delar av Europa om hur brännvin tillsammans med örter och kryddor är lösningen på diverse olika problem såsom magont, urinvägsinfektioner och pest med mera.

Örterna kan ha haft mediciniska egenskaper men de dolde också spritens mindre angenäma smaker. Smaken av örter och kryddor gjorde att man började dricka brännvinet och flera av dessa smaker känner vi igen i dagens snapsar. För att nämna några så var kummin, fänkål, anis, körvel och malört populära, men också enbär som var grunden till genever och gin.

Den mediciniska historien är en också en nyckel till namnet akvavit. Då det sågs som medikament gav apotekarna spriten namnet akvavit, sprunget ur latinets aqua vitae, livets vatten.

1500- och 1600-tal

Inledningsvis var spriten vanligen gjord av vindruvor och en dyr importvara. Populariteten som dryck ökade när vi lärde vi oss att göra brännvin av spannmål under 1500-talet, och ännu mer under 1600talet när de insåg att den kunde göras på potatis. Detta gjorde det enklare och billigare att bränna brännvin. Ännu är det dock som medicin som akvavit framförallt syns i de skriftliga källorna.

De äldsta tryckta svenska recepten på kryddat brännvin hittar vi hos Peder Månsson som var biskopen i Västerås. Han gav ut en läkebok år 1522 där det beskrivs hur man kryddar brännvin, i medicinskt syfte.

Ordet akvavit brukar dock först anses vara belagt i svenskan från omkring 1650. Då med betydelsen ett finare brännvin. Det är en betydelse det har en bit in på 1800-talet. Sveriges första akvavitrecept som inte är mediciniskt hittar vi i Åke Rålambs Adeliga öfningar från år 1690.

Att det också dracks vet vi genom flera källor, bland annat genom att Gustav II Adolf utfärdades 1622 en försäljningsaccis för gästgivare och krögare.

1700- tal

På 1700-talet blir spritproducenterna en del av de förindustriella samhället, de kallas destillatörer och är en del av bryggarämbetena i städerna. Dessa var dock oftast mer grossister och förädlare än brännare. De utvecklade dock dryckerna genom att smaksätta dem genom lagring på ekfat, tillsättning av socker, kryddor, frukt och bär. Under denna tid blir det också vanligt att späda spriten till ca 46%.

Det kommer också ut betydligt fler kokböcker och receptsamlingar där vi hittar recept på kryddat brännvin. Ett exempel är Kajsa Wargs kokbok som har ett tjugotal recept på kryddat brännvin i sin kokbok från 1755.

1800-tal

Under 1800-talet började destillerierna göra sig gällande. Detta berodde delvis på att husbehovsbränningen förbjudits men också att industrialiseringen gav nya möjligheter. Den första moderna akvaviten brukar tillskrivas Isidor Henius och hans Aalborg Taffel Akvavit som presenterades år 1846. Han använde en kolonndestillation, sannolikt en så kallad Coffeys panna, viket gav en renare sprit.

Dessa idéer plockades upp av Marcus Neumann som drev Neumanns spritförädlingsfabrik, han blev först i Sverige att registrera och patentera ett brännvinsmärke. Den lysande stjärnan i Sverige under andra halvan av 1800-talet var dock brännvinskungen L.O. Smith. Även i Norge skapas ett känt varumärke, Lysholm skapat av Jörgen Bernhoft.

L.O. Smith bolag hette Vin & Spiritousa.  Där skapade varumärken som Absolut Rent Brännvin 1879 som blivit Absolut vodka, men också sprit under namnet Reimersholm som lever vidare genom Reimersholms snapsar och akvavit. En annan klassiker, kanske den mest klassisk hos oss här i Sverige, skapad under 1800-talets sista år, är den som nämndes i inledning av artikeln O.P. Andersson “Gammal fin 1ma aquavit”, den s.k. O.P:n.

1900-tal

Under 1900-talet monopoliserades brännvinstillverkningen i Norden. Detta minskade kraftigt mångfalden av brännvinsmärken. Några behölls dock och andra tillkom efterhand. Några exempel på akvavit som skapades av Aktiebolaget Spritcentralen, AB Vin & Spritcentralen och sedermera Vin& Sprit är Reimersholms Aquavit (1920), Gammal Norrlands akvavit (1929), Skåne akvavit (1931).

Sedan EU-inträdet har destillerierna åter börjat göra sig gällande och mångfalden har ökat, detta gäller även akvavit. Bara de senaste åren har antalet destillerier ökat kraftigt. Enligt dryckesbranschrapporten 2023 fanns det vid årsskiftet 2022/2023 hela 120 registrerade tillverkare av destillerade drycker, utav dessa producerar ett 20-tal akvavit, många gör dock mer än en.

Den ljusnade framtid är med andra ord vår och med Snapsens dag kan vi hoppas på att fler av de 120 destillerierna börjar fokusera lite mer på snaps och akvavit.

Akvavit på Snapsen dag

Med tanke på att jag fokuserat på historien så blir det ett urval av klassisk akvavit från Sverige, Norge och Danmark. Sedan har jag kompletterat med en från Färöarna och en från Finland. Dessa är inte tillgängliga i Sverige för tillfället men det är kul som jämförelser.

Vi inleder med akvaviter som har en historia innan monopolen kom på plats.

O.P. Anderson Aquavit, Sverige, 299:-, Nr 42

O.P. Anderson är en tidlös klassiker. Originalet såg dagens ljus redan år 1891 och blev snabbt en stor succé. Spriten har tydlig kryddning av kummin, anis och fänkål med 40% alkohol och lite ekfatstoner som rundar av. Elegant och smakrik med fin balans! En självklarhet till sillen på midsommar men den fungerar också fint till Janssons frestelse och skaldjur.

Aalborg Taffel Akvavit, Danmark, 292:-, Nr 34

Isidor Henius Aalborg taffel akvavit brukar kallas den första moderna akvaviten, med ett startdatum år 1846. Det är en riktig klassiker och ett bra exempel på danska stilen av akvavit med lite högre alkoholhalt, 45%. En perfekt snaps till sillen med sin starkare och mer robusta kryddning. Detta är en kraftfull snaps med både rik smak av kummin, anis och citrusskal. En smakrik snaps som tar plats och har karaktär. Gott till matjessill med sina tillbehör men jag tycker också att den är god till gubbröran eller köttbullarna.

Lysholm Linie Aquavit, Norge, 322:-, Nr 59

Detta är en klassisk norsk akvavit, ett arv från Jörgen Bernhoft som är en riktigt bra representant för den norska akvaviten. Här ger en längre lagring på ekfat som fått resa till ekvatorn och åter gett en fin distinkt ekfatston med en liten spelande sherry sötma. I smaken finns annars en inslag av kummin, fänkålsfrön och pomerans. Det är en elegant och kryddig akvavit som passar utmärkt till stekt och grillat fläskkött men också till rökt lax. Balanserad med en härlig längd.

Från dessa gamlingar går vi till två klassiker skapade av monopolet. Först ör

Gammal Norrlands (skapad 1929), Sverige, 245:-, Nr 262

Detta är en snaps som passar till det mesta man kan hitta på ett smörgåsbord. Här finns en liten sötma i botten som ackompanjerar klassiska smaker kummin, fänkål och dillfrön samt en fin ekfatston med lätt sherryton. Här finns en nästan lite vinös känsla och allt i är perfekt balans. Njut av den lite småvarma på bordet eller varför inte en surströmmingsklämma eller kräftor.

Skåne Akvavit (skapad 1931), Sverige, 269:-, Nr 84

Skåne är en klassiker som fått nya kläder med ny fin etikett. Detta är en variant på O.P. Anderson akvavit men är lite mildare i smaken och med något mindre alkohol, 38%. De har samma kryddblandning med toner av kummin samt inslag av anis och fänkålsfrön, men i Skåne är det bara halva kryddmängden vilket gör den lite mer elegant och lättare i tonen. Den är utmärkt till sill och skaldjur men också till inkokt och gravad lax.

Till sist de två akvaviterna som inte finns på bolaget.

Einar’s akvavitt, Färöarna, ca 280 ddk

Detta är en charmig akvavit med såväl fin fräschör som lite sötma. Snapsen har smak av kummin, fänkålsfrön, en hint av äpplen och färska örter. Det är en mild och lättdrucken akvavit med en lätt blommighet och rondör avslutet. Den vaknar till liv på allvar tillsammans med smak av rökt fet fisk och rökt kött.

Ägräs Akvavit, Finland, ca 35 euro

Denna akvavit skulle kanske kunna kallas modern i stilen men ändå med ett tydligt avstamp i det traditionella. Den har ett mjukt anslag med en fin kumminton, en frisk ton av kvanne som backas upp av inslag av rivet citrusskal. Ekfaten ger lite sötma och rondör och avslutet är långt med en lätt ton av anis. Utmärkt till grillad fisk eller fläskkött.

Med det höjer jag glaset. Skål och glad Snapsens dag!

Magnus Reuterdahl

Akvavit på Snapsens dag

BestChampagne.se, DinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har mat, dryck, vin och livsnjutning som gemensamma intressen. I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Våra skribenter hjälper dig med val av dryck till maten. På bägge sidor bjuder vi även på recept. Vi fyller kontinuerligt på med nya, härliga alternativ. Missa inte att kolla in varje vecka för din nya topplista. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat- och dryckesvärlden med oss!
Akvavit på Snapsens dag

Text: Magnus Reuterdahl