Vranec – en viktig druva i Nordmakedonien

Vranec är en viktig druva i republiken Nordmakedonien som ger kraftfulla viner med mörk koncentrerad frukt, blåröda frukter och bär som drar mot mörk frukt, en bra syra, kan bli lite syltig och har tydliga tanniner. Det har en rustik elegans med en hel del charm. Under hösten 2014 besökte jag Nordmakedonien och nu har jag provat om några av dessa viner.
Vranec – en viktig druva i Nordmakedonien

I höstas besökte jag republiken Nordmakedonien. Ett land med omkring 2 miljoner invånare och 80 vinerier. Med mig hem hade jag ett antal viner i bagaget, minnen från provningar och massor med intryck. Nu har jag provat om ett par av vinerna.

Flag_of_Macedonia.svg

En av druvorna som hållit sig kvar i mitt minne är druvan Vranec. Namnet betyder den svarta hingsten. Så här skrev jag om druvan på DinVinguide när jag kom hem:

Det är en druva som ger ganska kraftfulla viner, med en hel del syra, blåröda frukter som drar mot mörk frukt, kan bli lite syltig och har en bra dos tanniner. Det har en rustik elegans med en hel del charm, läs mer här.

The Black stallion, originalutgåva 1941
The Black stallion, originalutgåva 1941

Namnet Den svarta hingsten ger mig associationer till böcker, seriealbum och filmer snarare än vin. Den Svarta hingsten (The Black Stallion) är en ungdomsbok skriven av Walter Farley 1941. Därefter gavs ett antal böcker i en bokserie ut utav såväl honom som hans son. Kanske var det därför som namnet bet sig kvar, men mer sannolikt var det för att jag gillade flera av vinerna.

När det kommer till nya vinområden, eller som i detta fall nygamla, tror jag att det är viktigt att hänga upp det hela på något som vinköpare kan komma ihåg. Det kan vara ett specifikt område med en gammal historia, dvs. ett namn som klingar igenkännande, eller en druva som kan bli en ambassadör. Jag tror att vranec kan bli en sådan druva. Namnet är förhållandevis enkelt att komma ihåg, det är en druva som står ut och det är en druva man kan göra bra vin av. Druvan finns också i Montenegro, Serbien och Kroatien där den går under namnet vranac.

Stobi

Vi besökte flera vinerier, ett av dem var Stobi. När vi såg det tror jag att både jag och mina kollegor tog ett steg bakåt och funderade var vi hamnat. Industri var min första tanke. Vi skulle dock snart se att man inte ska döma hunden efter håren, under ytan fanns såväl personlighet som eftertanke. Visst det är ett stort vineri, men man har en vinmakare som står stadigt med bägge fötterna i vingården och har många års erfarenhet och vin ända uti fingerspetsarna. När vi gick genom vineriet kunde man visa på såväl innovationer som tankar bakom varje steg och när vi fick prova vinerna så fanns där personlighet och kunskap. Alla viner är kanske inte precis så som man skulle önska men ett vin som deras Vranec 2012 är riktigt bra, så bra att jag vill ha mer.

Bild från DinVinGuide

Stobi vranec 2012

Detta är ett instegsvin, oekat och naket. Det är lite ungt med massor med mörk frukt, lite vresiga tanniner och en rustik charm. Detta är ett bra vin om du vill lära känna druvan vranec, osminkad. Det är också ett ett välgjort vin som definitivt väcker mitt intresse och som får mig att se potentialen hos denna druva. Passa på om du hittar en flaska.

Skovin

Skovin är något helt annat än Stobi, det är minst lika stort och än mer industriellt men inte lika modernt. Skuggorna av det förflutna vilar tydligt över anläggningen och det känns som om man inte riktigt valt vilken väg man ska ta in i framtiden. Ska man stanna i det gamla och göra bulkvin för massorna eller ska man ta steget ut i den moderna och förändra sig och nå vinvärlden. Bitvis är det slitet och nedgånget och det är nog få i andra delar i vinvärlden som skulle visa upp sig så naket som man gör här. Vinernas kvalitet skiftar, det känns som att man gör ett vin för varje kund, dvs från det enklaste till bra viner. Det är här man skulle behöva fundera på att fokusera på några marknader istället för många.

Återigen visar det sig dock att man inte ska döma boken efter omslaget, det är här jag hittar ett av de bästa vinerna under denna resa. Nu har jag provat om det, hemma i lugn och ro och vidhåller detta påstående. Markov Manastir 2008 är riktigt bra!

Bild från DinVinGuide

Markov Manastir, Vranec, 2008.

I vinet finns smak av blåbär, tjärpastiller, ett mjukt omslutande mörker, mjuka tanniner och en lång eftersmak med inslag av choklad och orientaliska kryddor. Här är ett vin som fått lite lagring och då kommer lite elegantare toner fram, vinet får en mjukhet och utvecklar en komplexitet ur den där lite ungdomliga vresigheten.

Detta är två viner som visar på att Nordmakedonien har potential som ett vinland och att vranec har potential som druva. Det första kommer från ett vineri som tydligt satsat på framtiden och som sannolikt kommer erbjuda såväl mig som dig många vinupplevelser i framtiden. Det andra är ett vineri som fortfarande har en fot kvar i den gamla men med viner som detta visar att om man vill kan man göra riktigt bra viner. Det ska bli spännande att följa dessa vinerier, druvan vranec och Nordmakedonien in i framtiden och se vad som händer…

Systembolaget har aviserat ett anbud för att köpa in ett makedoniskt rött vin av druvan vranec som ska finnas i butik under hösten 2015. Upphandling omfattar 24.000 flaskor som ska säljas i 130 butiker under sex månader. Vi får se vilket det blir. Det finns dock redan ett som går att få tag i via beställningssortimentet, Popova Kula vranec reserve 2011, dvs.ett ekfatslagrat vin. Jag har inte provat detta men avser att göra det inom en snar framtid.

Skål

Magnus Reuterdahl