Vad är skillnaden mellan ekologiskt, organiskt och biologiskt vin?

Detta är inte fullt så enkelt som man skulle önska, det finns en djungel av certifieringar, märkningar och benämningar såsom engelskans organic, franskans biologique och tyskans biowein med flera. Dessa översätts ofta lite slarvigt med ekologiskt rakt över, det stämmer ofta till del men inte alltid fullt ut.

Med ekologiskt avses mat/dryck som gjort på ekologiska råvaror, det vill säga som görs på produkter från ekologiska odlingar, där olika typer av bekämpningsmedel såsom herbicider (växter), fungicider (svampar), pesticider (insekter) och vissa typer av konstgödsel inte får används. Normalt får man inte heller använda GMO-grödor. Man får dock bespruta plantor med t ex kopparsulfat och släckt kalk eller svavel eller med olika ekologiskt godkända blandningar. Det finns också nationella skillnader på kraven, vissa ställer till exempel krav på såväl vinodlingen som på vilka jästsorter som får användas, hur skörden ska göras och hur vinet ska lagras med mera.

En vanlig märkningen för ekologisk mat i Sverige är KRAV-märkning. Denna innefattar också vissa grundläggande sociala krav såsom förbud för barnarbete med mera. KRAV:s regler är ofta striktare än vissa nationella certifieringar inom EU.

På Systembolaget gäller följande för att ett vin ska märkas ut i hyllan med Systembolagets gröna ekologiskt-märke:

Det måste ha en certifiering från en oberoende organisation som kontrollerar att vinet uppfyller EU:s regler för ekologisk odling och ekologiskt vin (EU-förordning 203/2012). För att få detta ska druvorna vara ekologiskt odlade, utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel samt från och med viner från 2012 och senare finns det 45 tillåtna tillsatser och processhjälpmedel att jämföra med 63 vid konventionell vinproduktion. Gränsvärdet för hur mycket svaveldioxid som får används som konserveringsmedel är också lägre; 100 mg istället för 150 mg för rött vin och 150 mg i vitt och rosévin jämfört med 200 mg i konventionella viner.

Systembolaget godkänner med andra ord flera olika certifieringar. Här måste du som kund sätta dig in i vad dessa betyder i praktiken. Några av dessa certifieringar är: KRAV (Sverige), AIAB och ICEA (Italien), Argencert, (Argentina), BioGro (Nya Zealand), Ecocert och AB – Agriculture Biologique (Frankrike), Ecovin (Tyskland), National Organic Program (USA). Man godkänner också biodynamiska certifieringar som Demeter med flera.

Dessa certifieringar och andra är bra, men det kostar pengar att certifiera sig. Därför finns det många vinodlare, framförallt mindre, som jobbar ekologiskt men som inte är certifierade. Det kan finnas olika anledningar till detta, kostnaden för certifieringen är en. Andra säljer sina viner i alla fall – dvs man ser ingen anledning till certifiering.

Några vill inte certifiera sig.

En del av de som väljer att inte certifiera sig arbetar enligt principer av typen viticulture raisonée (rimlig/förnuftig odling), där man i princip arbetar ekologiskt men inte vill binda sig till någon av certifieringarna. Detta kan till exempel bero på att de behöver ha möjligheten att rädda ett dåligt år med dåligt väder, sjukdomar eller skadeinsekter genom att bespruta stockarna eller använda tillsatser. Man ska i detta sammanhang komma ihåg att det är lättare att odla ekologiskt i vissa områden än andra, dvs förutsättningarna skiljer sig mellan olika vinområden.

Det finns också grupper som väljer att göra viner på andra sätt, till exempel vissa naturvinsproducenter, som av olika anledningar inte vill kopplas samman med certifieringsföretagen. Anledningen till detta kan vara man inte tycker att de går tillräckligt långt, av politiska eller ideologiska orsaker.

Andra certifieringar

Det börjar bli vanligare med en del andra certifieringar, antingen i kombination med eller vid sidan av de ekologiska. Dessa baseras ofta på begrepp som carbon (CO₂)netural, carbon footprints, sustainability och fairtade.

Med carbon (CO₂)-netural menas att man ska att uppnå noll koldioxidutsläpp genom att balansera den mängd CO₂man producerar/släpper ut genom att motsvarande mängd binds genom till exempel odling eller genom att köpa tillräckligt med CO₂-krediter för att kompensera skillnaden. CO₂ är den mest förekommande gasen men man avser dock också ofta de andra växthusgaser som regleras i Kyotoprotokollet såsom metan (CH₄₎, dikväveoxid (N₂O), freoner (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF₆₎. Carbon footprints är ett av de sätt som används för att certifiera detta. Certifieringar görs bland annat utifrån vilka förpackningar man använder, mängden kväveoxid (N₂O) i vingårdarna, elförbrukning, hur man transportera vinet och mängden CO₂ utsläpp med mera.

Maskinskördade plantor — Vingård som skördats med maskin.

Med sustainability (hållbarhet) menar man en rad metoder som inte bara är miljövänliga utan också ekonomiskt hållbara och socialt ansvarstagande. Detta rör såväl odlingarna, produktionsledet som energiförbrukning och vatten samt användning av förnybara resurser med mera. Här finns ett antal olika certifieringar.

Fairtrade (Rättvisemärkt) är en oberoende produktmärkning för odlare och anställda rörande arbets- och levnadsvillkor. Man tittar bland annat på att odlare och anställda får bra ekonomiska villkor, genom kriterier för högre löner och ett minimipris som överstiger produktionskostnaden.

Ekologiskt vin – vad är det?