Julen är förbunden med traditioner, länkar som kopplar oss tillbaka i tiden. Traditioner är dock inte något fast och stelt utan något som hela tiden utvecklas. Just julen är ett bra exempel på detta. Jag älskar vin, de flesta dricker dock annat, till exempel julöl och nubbe. För mig har dock vinet blivit en del av min jultradition – där finns bubbel, vitt vin, rött vin och något sött. Så häng med på en julberättelse…

Att skåla in julen kan kanske kopplas ihop med vår förhistoriska sed att dricka jul. Detta uttryck förekommer i kvädet Hrafnsmál från omkring 900-talet, där kung Harald Hårfager ville “dricka jul” ute på havet.

Bubbel

Bubbel är ett bra sätt att inleda festligheterna, oavsett om det är champis eller ett mousserande vin. Det känns och är festligt. Mousserande vin är också en bra måltidsdryck som passar väl in på julbordet. Ett tips är det vin som blev vårt bäst i test Cava för någon vecka sedan här på DryckesListan är Segura Viudas Brut Reserva. Vinet måste man dock beställa om du inte köpt något ännu finns också det riktigt trevliga Privat Brut Nature Reserva 2014 på många butikshyllor, läs mer här.

Julen är en kombination av hedniska och kristna myter. På julbordet finner vi spår av både de äldsta och betydligt modernare inslag. Bland de äldsta rätterna är de som också kan kopplas till det så kallade midvinterblotet, där var grisen och dess kött viktigt, inklusive dopp i grytan och öl (som då kanske var mer mjöd).

Med kristendomen kom nya traditioner in till exempel blev lutfisken viktig. Julen finns omnämnd under medeltiden men det är först under slutet av 1600 eller början av 1700-talet som julfirandet börjar bli ta fart och under 1800-talet exploderar det. Inledningsvis är det adel och borgare som tog efter traditionerna i Europa och i viss mån tar det med sig till Sverige. Efterhand följer bönder och enklare folk med.

Julen: när var hur

Det är många saker med julen vi tar för givet, som vi ser som eviga eller åtminstone väldigt gamla men så gamla är de inte, vissa av dem har också i princip kommit och gått. Hur många julkort har du skickat i år?

• Pepparkakorna som kom till Sverige på 1500-talet, som inledningsvis endast åts vid festligare tillfällen som vid julfirandet.
• Julbrännvinet började komma under det sena 1600-talet och spelade snabbt en allt viktigare roll i julfirandet.
• Den första kända julgranen, prydd med saffranskringlor, äpplen och ljus, fanns på det adliga godset Stora Lundby i Södermanland år 1741.
• Glöggen kommer på 1800-talet
• Den svenska julklappstomten skapades av konstnären Jenny Nyström. Det började när hon gjorde teckningarna till sagan Lille Viggs äventyr på julafton skriven av Viktor Rydberg år  1875.
• Julstjärnan började tillverkas på en industriskola för missionärsbarn i Tyskland i slutet av 1800-talet för att pryda skolan.
• De första julkorten tryckta i Sverige kom 1890.
• Julmust introduceras omkring 1910.

Andra som influerat vår syn på julen så som vi ser den idag under 1900-talets första hälft är Coca Cola och Walt Disney. Tillsammans har dessa olika influenser, från olika tider och platser byggt det vi ser som traditioner idag.

Julbordet

När man tänker julbord tänker nog de flesta av oss på en mängd nödvändigheter, rätter som vi minns och som bara ska finnas där. Jag hittade en beskrivning av ett julbord i torparmiljö i Småland från omkring 1910. Det bestod av lutfisk, gris, höns, potatis, stångkorv, morötter, kålrötter, äpple och klarbär. All mat tillagades med hjälp av en kökspanna och vedspisen, dvs inget var halvfabrikat eller färdiglagad mat. En del av rätterna kan vi nog finna på var mans bord även idag och en hel del lagas nog också till vid spisen även om färdiga köttbullar, korvar och färdigkokt skinka nog är ganska vanligt.

Julbordet Fisk

På de flesta julbord finns det fisk, i form av sill, lax och Janssons frestelse. Till sillen går vinet bort men till de övriga fungerar till exempel det mousserande vinet men jag vill gärna ha en riesling. Knastertorrt, syra och stentoner fungerar utmärkt med fisk och skaldjur. Ett vin vi skrev om tidigare i år och som finns i många bolagsbutiker är 50° Parallell Riesling 2015, från Rheingau i Tyskland, läs mer här.

Lutfisk är fastemat med tradition ned i medeltiden, det är också festmaten nummer 1 under lång tid. Tittar man på vad man drack till lutfisk förr finns det många exempel såsom kall mjölk, kall öl, iskyld genever, söt vit bordeaux, rödvin och iskyld punsch.

Sill känns som riktigt gammaldags mat. Från början var sill och strömming fattigmansmat och åts vanligen saltad. Kryddade sillar presenterades först 1889.   Sillen kom till julbordet via brännvinsborden och smörgåsborden på krogen till att slutligen landa på julborden.

Lax äter vi idag på många sätt, till exempel gravad, inkokt, rökt, i paté eller i paj. Gravad lax finns omnämnt redan på 1600-talet, den har dock inte mycket gemensamt med dagens. Då grävde man ned laxen i en grop varefter den genomgick en form av fermentering och sannolikt var mer likt surströmming. Lax har också tagit vägen via brännvinsborden och smörgåsborden till julbordet.

Janssons frestelse känns som en sådan där riktigt gammal rätt men härstammar från 1800-talets ansjovislådor. Den fick sin nuvarande utformning kring sekelskiftet 1900 och blev populärt på julbordet under 1950-talet.

Julbordet Kött

Även till köttet vill jag ha ett friskt vin med syra, gärna ganska lätt men fruktigt eller bärigt. Vi skrev om två sådana viner tidigare i höstas, District 7 Pinot Noir 2014 från USA och Villa Merighi 2015 från Bardolino i Italien. Bägge finns i många bolagsbutiker, läs mer om dem här.

Korven som en gång i tiden hade en mer central plats på julbordet utgörs idag oftast av  julkorv eller prinskorv, den senare är kanske idag vanligast men tog sig upp julbordet på allvar först under 1970-och 80-talen.

Köttbullar har funntis sedan åtminstone sedan 1700- och 1800-talen, dock malde man inte kött till färs förrän i slutet på 1800-talet eller början av 1900-talet istället gjordes de av finskuret kött och kokades ofta, dvs frikadeller. På julbordet blev de populära under 1970-talet.

Skinkan är idag central på julbordet. men trots att grisen varit det länge har inte skinkan varit så förknippad med julen, ursprungligen saltades denna in och sparades till sommaren. På julbordet blev det grishuvud och grisfötter i stället.

Julbordet Dessert med mera

Avslutningsvis behöver vi något sött. Efterrätten är Ris à la malta som är en relativt sen gäst på julbord även om den funnits i Sverige sedan 1800-talet, på julborden kom den först under den senare halvan av 1900-talet. Till detta kan man t ex dricka lite sött vin från Sétubal i Portugal gjort på Muscat eller Moscatell eller en passito från Italien. Har man något med lite saffran i kan man istället gå på en klassisk vit söt bordeaux från Sauternes. Gör man som jag och istället satsar på ost så är portvin eller vin från madeira att rekommendera. Läs mer i våra andra artiklar i DinVinguide.se

Jag önskar er alla en riktigt God Jul!

Magnus Reuterdahl