Bourgogne-skolan Beaujolais

Beaujolais sträcker sig från Mâcon och Maconnais i norr till Lyon och Rhônedalen i söder. Här finns omkring 22 000 hektar med vingårdar, där den absoluta majoriteten är planterad med druvan gamay. Detta är en av anledningarna till att områdets viner skiljer sig en hel del från de som produceras i övriga delar av Bourgogne. Andra anledningar är att Beaujolais är den sydligaste delen av Bourgogne och de har ett annat klimat och andra topografiska förutsättningar. Det ligger faktiskt till stor del inom Département du Rhône, men Beaujolais vinproducenter har sedan år 1937 rätten att sälja sina viner som Bourgogne.

Jag gillar Beaujolais just för att det är olikt, att de gör viner i sin egen stil som har sin egen identitet. Viner som varken är Bourgogne eller Rhône, de är tydligt Beaujolais!

Gamey regerar i ensamt majestät

I Bourgogne är vi vana vid att ett fåtal druvor dominerar produktionen, i Beaujolais finns det i princip bara en. Omkring 98% av planteringarna är gamay, eller som den egentligen heter gamay noir à jus blanc. Sedan 2015 är det dock tillåtet att blanda i upp till 15% pinot noir, om druvan växer i vingårdar tillsammans med gamay i vinerna.

Det odlas också en del gröna druvor. Chardonnay är den största druvan och står för nästan två procent av odlingarna. Utöver detta finns också mindre odlingar med melon de bourgogne, pinot gris och aligote.

De gröna druvorna används till cremant de bourgogne och stilla vita viner som säljs oftast som Beaujolais blanc eller Beaujolais-Villages blanc, vissa i den norra delen kan också säljas som Mâcon-Village viner. En hel del säljs också som Bourgogne AOC.

Norra och södra Beaujolais – från granit till lera

Förutom att druvan gamay dominerar så skiljer sig också topografin, jordmånen och klimatet åt, i jämförelse med övriga Bourgogne. Utifrån skillnader i topografi och jordmåner delas Beaujolais vanligen upp i den norra och södra delen.

I den norra delen finns det mer kullar med branta sluttningar, på dessa finner vi många av de bästa vingårdarna. De ligger på 200-500 meters höjd. Jorden är i regel sandig och har inslag av granit och skiffer vilket ger vinerna mer struktur, finess och elegans. I några delar finns också vulkanisk jord. Det är i den norra delen hittar vi alla regionens cru-områden och village-appellationer.

I den södra delen av Beaujolais är landskapet flackare och jordarna har mer inslag av lera, vilket gör vinerna lite mer rustika, ibland kraftfullare och fruktigar men lite mer mörka och jordiga smaker.

Klimat

Klimatet är över lag varmare än i övriga i Bourgogne. Detta är ytterligare en anledning till att vinerna skiljer sig från övriga Bourgogne, men trots att det är den varmaste delen av Bourgogne är det inte helt ovanligt med vårfrost i området. Floderna Saône och Nizerand tillsammans med svala mistralvindar är viktiga under de varmare perioderna av året då de hjälper till att ge svalka till vingårdarna.

Vinstilar i Beaujolais

Vinerna i Beaujolais klassificeras vanligen som Beaujolais AOP, Beaujolais-Villages och Beaujolais cru. Förnärvarande finns det inga premier cru i Beaujolais men det pågår arbete med att etablera detta, det kommer dock sannolikt ta några år innan vi ser resultatet av det.

Beaujolais nouveau

Första gången jag hörde talas om Beaujolais var när jag introducerades till Beaujolais nouveau. Detta är en vinstil som säljs redan någon månad efter att skörden bärgats. Buteljerad ungdom! Enligt vinlagarna får de börja säljas den tredje torsdagen i november samma år som druvorna skördats.

Nouveau-vinerna görs vanligen med den så kallade macération carbonique metoden eller variant av den som kallas semi macération carbonique. Bägge är en form av kolsyrejäsning. Metoden går ut på att druvklasarna samlas, okrossade, i tankar som försluts, där de får ligga 4-10 dagar. Tyngden av druvorna får de understa att krossas och musten kommer då i kontakt med jästen som finns på skalen, varpå en alkoholjäsning startar och koldioxid bildas. Denna gas är tyngre än syre och tränger därför undan syret, varpå en syrefri miljö skapas. I denna miljö ökar värmen och bristen på syre aktiverar enzymer inne i druvorna vilket leder till att druvorna börjar brytas ned och sockret blir till alkohol. Detta ger ett lågalkoholhaltigt vin med cirka tre volymprocent alkohol. Därefter pressas druvorna och en mer normal jäsning startas. Detta ger viner som är fruktiga, lite josiga, aromatiska och mjuka. Beaujolais Nouveau buteljeras utan lagring efter jäsningen. Det görs också Beaujolais nouveau som naturviner eller med mer tradtionella metoder.

Beaujolais Nouveau var kanske som mest populärt under 1980-talet, bland annat till följd av smart marknadsföring. Det var dock inte en ny vinstil, den hade funnits sedan åtminstone 1800-talet och hade sin första stora populäritets-topp under 1950- och 60-talen, då framför allt i Paris.

Beaujolais Nouveau har ingen egen AOP utan styrs genom regelverken för Beaujolais and Beaujolais Villages AOP. År 1951 beslutades att årets viner fick säljas från och med den 15 december under namnet vin primeur. Efterhand ersattes detta med namnet Beaujolais Nouveau och datumet för försäljningen flyttades till november.

Dessa viner tillhör kanske inte mina favoriter, åtminstone inte om vi kommer till komplexitet, men de är ofta kul, goda och är viner som snabbt ger ett leende på mina läppar! Så fyll glaset, njut och häng med – snart kommer det en ny årgång Beaujolais Nouveau.

Beaujolais AOP

Allt vin som görs är dock inte nytt som nouveau. Det görs också vanliga röda viner, de enklaste kallas kort och gott Beaujolais. De produceras främst i de södra delarna av Beaujolais. Vinerna är ofta relativt enkla, lätta och fruktiga. Utmärkta röda viner som i regel bör konsumeras unga.

Förr var det vanligt att viner i denna stil innehöll mindre mängder gröna druvor såsom aligoté eller melon de bourgogne för ge dem ännu mer fräschör, detta är dock inte särskilt vanligt idag, men vem vet det kanske blir mer populärt igen om temperaturerna fortsätter uppåt.

Maximalt skördeuttag 60 hl/hektar.

Beaujolais supérieur

Beaujolais supérieur produceras i samma område som Beaujolais AOP sedan år 1937 och gäller för samma område som Beaujolais AOP. Endast rött vin kan klassificeras som Beaujolais supérieur.

Vinerna har vanligen lite högre kvalitet och har ett lite strängare regelverk. Vinerna måste bland annat ha en alkoholhalt över 10,5 % i stället för 10 %.

Maximalt skördeuttag 58 hl/hektar.

Beaujolais rosé

Beaujolais rosé har varit tillåtet inom Beaujolais AOP sedan år 1937, men det är först på senare år som de rönt någon egentlig uppmärksamhet och därmed har också produktionen ökat. Vinerna görs främst i den södra delen av Beaujolais och till del i Beaujolais Villages appellationerna.

Färgen på vinerna är ofta ljus och i smaken finns ofta hallon, smultron och persikatoner. Viner ska innehålla gamay, max 15% av aligoté, chardonnay, melon, pinot gris, pinot noir får tillsättas alternativt 10% av gamay de bouze eller gamay de chaudenay.

Maximalt skördeuttag 60 hl/hektar.

Beaujolais blanc

Beaujolais blanc görs från och med  år 2024 uteslutande på druvan chardonnay, innan detta fick det också göras på aligoté. Vinerna är vanligen ganska enkla med en fin fräschör och fruktighet. I smaken finns vanligen stenfrukter, päron och ljus melon. Denna typ av vin kan bara göras inom ramen för Beaujolais and Beaujolais Villages.

En liten ovanlighet i Beaujolais är att ingen enskild vingård får ha mer än 15% vinstockar med gröna druvor planterade. Många av de bästa odlingarna av gröna druvor hittar vi den norra delen av Beaujolais, nära Mâcon och Saint-Véran, det är dock vanligt att de vita vinerna från dessa odlingar säljs inom ramen för dessa appellationer.

Maximalt skördeuttag 70 hl/hektar.

Beaujolais Villages

Nästa steg uppåt i kvalitetsnivån är Beaujolais Villages, området omfattar sammanlagt ca 4000 hektar med vinodlingar och kallas ibland för Haut Beaujolais. Det är viner där kommunnamnet får sättas ut på etiketten. Totalt kan detta göras i 38 olika kommuner, fördelade på tre geografiska zoner, alla belägna i den norra delen av Beaujolais.

Den stora skillande mot vanlig Beaujolais är jordmånen och att vingårdarna ligger i sluttningarna i den norra delen av Beaujolais. Detta tillsammans ger högre potential för viner med mer komplexitet och struktur men också större individuella skillnader mellan såväl vingårdslägen som de olia kommunerna.

Vinerna är i regel förhållandevis fruktiga, men i regel med lite mer struktur och komplexitet än de med enklare vinerna från den södra delen av regionen.

Några Village-områden är mer intressanta än andra, de som jag tycker står ut är Vaux en Beaujolais, Le Perreon, Ste Etienne des Ouilleres, Lancé och Lantigné.

Maximalt skördeuttag 58 hl/hektar.

Beaujolais cru

När vi pratar cru så betyder det vanligen att vi pratat om vinområden som står ut, så är det även i detta fall. I den norra delen av Beaujolais finns det 10 byar vars namn kan sättas upp på etiketterna. De första byarna pekades ut redan år 1936.

Vinerna från dessa byar är vanligen lite fylligare, lite mer smakrika, strukturerade och komplexa. Framför allt kan man också ofta lagra dem några år för ökad komplexitet. I smaken kan man då få fram toner av tryffel, svamp och skogsvegetation.

De mest eleganta kommer ofta från byn St-Amour och Reignié medan de från byarna Juliénas, Chénas och Moulin-à-Vent har mer struktur. Vinerna från Chiroubles och Fleurie har ofta fin fullödig frukt som kantas av blommor och aromatiska örter medan vinerna från Morgon har mer komplexitet och är de som ligger närmast Bourgogne-vinerna i stilen. Sedan finns vinerna från Côte de Brouilly som ofta tillhör mina favoriter och de från Brouilly, dessa är mer robusta och ibland lite kaxiga i stilen.

Maximalt skördeuttag 56 hl/hektar.

Saint-Amour

Saint-Amour ligger längst norrut i Beaujolais och gränsar mot Mâconnais. Här finns omkring 315 hektar med vingårdar som ligger upp mot 335 meter över havet. De röda vinerna dominerar men här hittar vi förhållandevis mycket chardonnay i jämföresle med resten av Beaujolais.

De röda vinerna är ofta friska och har en fin fruktighet som går från röda skogsbär till körsbär och stenfrukter, som persikor. De mår ofta bra med något eller ett par års lagring.

Det finns ett antal utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av dessa är: En Paradis, À la Folie, Côte de Besset, Les Ravinets, Hameau des Billards, Vers L’Église, Aux terres de Guinchay, Clos du Chapitre, La Pirolette och Au Breuil.

Juliénas

Juliénas är döpt efter Julius Caesar. Här finns omkring 575 hektar med vingårdar på drygt 300 meter över havet, de flesta ligger i branta sluttningar. I jordmånen finns granit och skiffer i lera, men det finns också inslag av vulkanisk jord. Viner har ofta mycket färg, en hel del kraft och tydlig struktur och textur, men också en fin fruktighet med en floral ton.

Detta är ett område som periodvis har en hel del problem med hagelstormar.

Det finns ett antal utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av dessa är: Les Capitans, Les Fouillouses, Les Mouilles, La Bottière, Vayollette, Bessay, En Rizière, Beauvernay, Bois de la Salle och Cotoyon.

Chénas

Chénas är den minsta crun sett till yta och produktion med cirka 250 hektar med vingårdar, de flesta ligger kring 200-260 meter över havet. Namnet kopplar till de ekar som förr växte i området. I vinerna är det ofta det florala som står ut med inslag av rosenblad, iris och viol men också en fin kryddighet.

Majoriteten av vinerna här säljs inte som Chénas utan som AOC Bourgogne, vilket gör att det är sällan vi ser viner från denna AOC.

Det finns ett antal utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av dessa är: Aux Bois Retour, Les Brureaux, En Rémont, Les Journets, Les Gandelins, En Melardière, Les Daroux, En Perelle, en Nervat och Aux Blémonts.

Moulin-à-Vent

Moulin-à-Vent kallas ibland kungen av Beaujolais. Här finns omkring 640 hektar med vingårdar, de ligger upp till 255 meter över havet. Jordmånen har en inblandning av en speciell granit som är rosa i färgen samt kvarts, mangan och järn.

Vinerna får ofta en djupare röd färg än i andra delar av regionen som drar åt det rubinröda. De har vanligen en bra struktur och en hel del komplexitet. I smaken finns ofta toner av körsbär och plommon och de har ofta en tydligare tanninstruktur och mer kropp. Många är ekfatslagrade. Vinerna mår ofta bra om de får ligga något år. När man jämför med övriga Bourgogne så är det ofta vinerna härifrån man säger är de mest burgundiska i stilen i Beaujolais.

Här finns hela 71 utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av de mer kända är: Aux Caves, Au Michelon, Les Vérillats, Champ de Cour, La Rochelle, Rochenoire, Le Moulin à Vent, Les Thorins, La Tour du Bief och Le Dime

Fleurie

Fleurie kallas ibland för drottningen av Beaujolais. Här finns omkring 840 hektar med vingårdar, de ligger på relativt hög höjd, upp mot 340 meter över havet och vanligen i de branta sluttningarna. Vinerna har i regel hög syra, mycket fräschör och elegans. I smaken finns vid sidan av syrliga körsbär, röda vinbär och persikor en fin blommighet och aromatiska örter.

Här finns många utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av de mer kända är: La Madone, Grille-Midi, Les Labourons, Clos des Moriers, Les Moriers, Les Garants, La Presele, La Chapelle des Bois, Grand Pré, La Roilette, Champagne och Poncié.

Chiroubles

Chiroubles viner är kända för sin lätthet och fräschör. Vingårdarna omfattar cirka 315 hektar och ligger på några av de högsta kullarna i Beaujolais, upp till 410 meter över havet. Jordmånen är stenig med mycket inslag av rosa granit. Vinerna är vanligen eleganta och har smak av hallon och stenfrukter samt en fin örtighet med inslag av blommor. Vinerna dricks vanligen unga.

Det finns ett antal utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av dessa är: Javernand, Bel-Air, Les Pontheux, Chatenay, Les Roches, Tempère, Fontenelle, Rochefort, Grille Midi och Les Bonnes.

Morgon

Morgon är den näst största crun i Beaujolais med knappt 1100 hektar av vinodlingar. Dessa ligger på en höjd upp till 310 meter över havet. I jordmånen finns mycket skiffer, denna kallas roches pourries. Vinerna är vanligen smakrika och har ofta en tydlig körsbärston kantat av persika och aprikos samt en jordighet som minner om skog. Vinerna har ett fint djup och komplexitet. Många går bra att lagra för ökad komplexitet och påminner ibland mer om vinerna från norra Rhônes viner än Bourgogne i stilen.

Här finns många utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av de mer kända är: Côte du Py, Les Cras, Grand Cras, Les Charmes, Aux Charmes, Corcelette, Douby, Aux Chênes, Javernièrs, Château Gaillard, Bellevue och Fontriante.

Régnié

Régnié är den senast tillkomna crun i Beaujolais. Den omfattar 550 hektar med vingårdar som ligger på höjder upp till 350 meter över havet. Jag har ännu inte druckit tillräckligt med viner från denna del för att ha hittat dess egna identitet, men det kommer nog med tiden. De viner jag har provat har dock i regel en bra energi och ett tydligt aromatiskt inslag och smak av körsbär, hallon, svarta vinbär samt stenfrukter.

Det är en av de delar av Beaujolais som en av de högsta andelarna ekologiska vingårdar. Det finns också en hel del nyplanteringar.

Det finns ett antal utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av dessa är: La Haute Plaigne, Les Chastys, Vallièrs, La Pierre, Les Reyssiers, Aux Brutères, Oeillat, Croix Penet, Les Bois och Les Braves

Brouilly

Brouilly är den sydligaste crun och den största. Här finns omkring 1200 hektar med vingårdar som ligger på upp till 290 meter över havet. Jordmånen är blandad, ibland med granit, ibland med vulkanisk jord som kallas diorite och ibland med mer lera.

Vinerna är ofta fruktiga och lite solvarmt josiga med en tydligt röd färg. I smaken finns ofta plommon och jordgubbar, röda vinbär och stenfrukter. Här finns också struktur och en pepprighet samt ibland en fin stensälta.

Det finns ett antal utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av dessa är: Saburin, Pissevielle, Briante, Pierreux, Combiaty, Les Paltures, Les Nazins, La Roche, Les Bruyères och La Terrière.

Côte de Brouilly

Côte de Brouilly är en del av Brouilly som omfattar 310 hektar med vingårdar som ligger upp till 300 meter över havet. Dessa ligger på sluttningarna av en gammal vulkan vilket ger dem en annan jordmån än övriga Brouilly. Vinerna är ofta djup lila i färgen och har massor av elegans och en lätt salinitet. I smaken finns ofta en liten josighet och toner av tranbär, vinbär och körsbär samt aromatiska och kryddiga örter.

Här finns det riktigt bra viner att hitta och många som vinner på lite längre lagring!

Det finns ett antal utpekade byar eller områden, så kallade Lieux-dits eller Climats. Några av dessa är: Chardignon, L’Héronde, Croix Dessaigne, La Poyebade, Chavannes, Le Pavé, Godfroy, Bertaudières, Gilets och Brunlhiè.

Naturvinernas Beaujolais

Inledningsvis nämnde jag att många kopplar ihop Beaujolais med naturviner, och detta är en av de platser i Frankrike där vi hittar många av de kända naturvinsproducenterna.

Det finns många som ser Beaujolais som den plats där naturvinsrörelsen började i Frankrike. Det hänger samman med Jules Chavet som var aktiv från mitten till slutet av 1900-talet. Han kallas ofta för “the father of natural winemaking”, detta då han tidigt förespråkade att man skulle avstå från att använda kemiska och syntetiska besprutningsmedel i vingårdarna samt tillsatser i vinerna. Han var också en stor inspirationskälla för de så kallade the Gang of Four

The Gang of Four är fyra vinmakare från Beaujolais som var något av en katapult för naturvinstrenden som exploderade under det tidiga 2000-talet. De utgörs av Jean-Foillard, Guy Breton, Jean-Paul Thévenet och Marcel Lapierre. Till skillnad från många andra i den tidiga fasen av naturvinstrenden hade dessa varit vinmakare i många år innan de började göra naturviner och hade därmed med sig hantverket. Med det kunde de visa att det gick att göra såväl bra som spännande naturviner.

Senare har många andra följt i deras spår såsom Joseph Chamonard och Julie Balagny med flera.

Om du vill förstå naturviner, var de kom ifrån och hur de har utvecklats så är Beaujolais en utmärkt plats att börja med. Det gjorde jag en gång i tiden, ofta via Peter Bennysson på klassiska vinbaren 19glas, som numer återfinns i Östersund.

Med det avslutar vi detta kapitel i Bourgone-skolan. Skål!

Magnus Reuterdahl

Bourgogne-skolan Beaujolais

BestChampagne.se, DinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har mat, dryck, vin och livsnjutning som gemensamma intressen. I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Våra skribenter hjälper dig med val av dryck till maten. På bägge sidor bjuder vi även på recept. Vi fyller kontinuerligt på med nya, härliga alternativ. Missa inte att kolla in varje vecka för din nya topplista. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat och dryckesvärlden med oss!

Text: Magnus Reuterdahl