Bourgogne-skolan Côte Chalonnaise och Mâconnais

Bourgogne-skolan Côte Chalonnaise och Mâconnais. Dessa områden utgör den södra delen av Bourgogne och sträcker sig från Côte de Beaune i norr till Beaujolais i söder. Häng med!
Bourgogne-skolan Côte Chalonnaise och Mâconnais

Côte Chalonnaise ligger i södra Bourgogne, här produceras det mer rött än vitt vin. Mâconnais ligger i sin tur söder och sydöst om Côte Chalonnaise och där produceras främst vitt vin. I bägge områden görs det också en del mousserande viner. Det finns en del av Bourgogne som ligger än längre söderut och det är Beaujolais. Det området skiljer sig dock en hel del från dessa två och övriga Bourgogne, så vi tar Beaujolais en annan dag.

Med dagens prisläge i Bourgogne har Côte Chalonnaise och Mâconnais  uppmärksammats mer under senare år. Priset är dock inte enda anledningen till att vi ser mer av dem, vinernas kvalitet har också ökat och således intresset för dem. Här finns det mycket kul att upptäcka.

Ett sätt är att titta på appellationerna, det finns de som har högre potetial än andra. Jag går dock oftast på producenterna för att hitta de mest intressanta premier cru och village-lägena. De som gör bra viner har ofta koll på var de vill odla sina druvor.

Bild från DinVinGuide

Côte Chalonnaise

I Côte Chalonnaise hittar viner i de flesta stilar. Här produceras såväl riktigt bra viner med lagringspotemtial som enklare bordsviner. De enklare säljs vanligen under appellationen Bourgogne Côte Chalonnaise eller som AOC Bourgogne, utan närmare ursprungsangivelse. De vanligaste druvorna är chardonnay, aligote, pinot noir och gamay.

Côte Chalonnaise AOC eller Vignoble de la Côte Chalonnaise omfattar ca 535 hektar med vingårdar, varav ca 370 hektar är odlade med blå druvor och 165 hektar med gröna druvor. Appellationen sträcker sig över 44 kommuner och skapades år 1937.

Vingårdarna i Côte Chalonnaise ligger vanligen på sluttningarna i det kulliga landskapet där jordmånen ofta är en blandning av kalksten och lera. De bästa vingårdarna har i regel sydlig eller sydöstlig exponering samt en högre andel kalksten i jorden.

Det finns fem kommuner som har egna appellationsbeteckningar. I dessa finns det i sin tur flera vingårdslägen som är klassificerade som premier cru. Notera dock att Bouzeron trots att det ligger bara några kilometer från Chassagne-Montrachet i Côte de Beaune är den enda som inte har några premier cru-lägen. Det finns inga grand cru-lägen i Côte Chalonnaise.

Klimatet är kontinentalt, med relativt kalla vintrar och varma, torra somrar och den kuperade topografin gör att nederbördsmängden vanligen är lägre än i den norra delen av Bourgogne.

Bouzeron

Bouzeron är den nordligaste appellation i Côte Chalonnaise och är den enda appellationen i Bourgogne för vita viner på druvan aligoté. Många av de bästa vinerna på druvan i Bourgogne kommer härifrån och de görs i olika stilar, såsom lättare och friskare, mer fylliga och med fatkaraktär. I smaken finns ofta en tydlig blommighet och inslag av vanilj.

Området fick sin appellationsstatus 1998 och inkluderar grannkommunen Chassey-le-Camp. Inom appellationen finns det omkring 55 hektar med vingårdar.

Vingårdarna ligger på 270 och 350 meter över havet och exponeras främst åt öster eller sydöst. Jordmånen utgörs i de högre lägena av ljus märgel med mer inslag av kalksten och i lägre lägen av en brunare märgel med mer inslag av lera. Två vingårdar som ofta ger bra viner och är värda att ha ögonen på är Les Clous och La Fortune.

Rully

I Rully produceras det såväl vita viner på chardonnay som röda på pinot noir. Produktionen av vita viner dominerar. Det produceras också en hel del mousserande viner, så kallade crémant de bourgogne. Drygt en tredjedel av vingårdarna är klassificerade som premier cru.

Appellationen skapade är 1939 och omfattar också kommunen Chagny. Inom appellationen finns cirka 370 hektar med vingårdar varav cirka 100 hektar är klassade som premier cru. De bästa vingårdarna ligger i regel på 230-300 meter över havet, i de östra sluttningarna på La Montagne de la Folie, en låg kalkstensås.

Det finns totalt 23 premier cru-lägen som omfattar knappt 70 hektar som är planterade med chardonnay och lite mindre än 30 hektar med pinot noir. Premier cru-lägena ligger vanligen högre i topografin och har en högre andel kalksten i jorden.

De preier-cru-lägena som jag tycker sticker ut för vita viner är Rabourcé, Le Meix Caillet, Grésigny Les Cloux, Clos Saint-Jacques och Les Margotés. För röda viner är Les Pierres, Préaux och Champs Cloux riktigt bra.

Övriga är Agneux, La Pucelle, Chapitre, Clos du Chaigne, La Bressande, La Fosse, La Renarde, Le Meix Cadot, Marissou, Molesme, Montpalais, Pillot, Raclot och Vauvry.

Rester av vinranka

Mercurey

Appellationen Mercurey är till ytan och utifrån vinplanteringar den största appellationen i Côte Chalonnaise. Här produceras mer rött än vitt vin, framför allt på pinot noir. Mercurey blanc görs på chardonnay och motsvarar cirka 20% av produktionen. De röda vinerna har ofta djup färg, en fin fyllighet och rik fruktighet. Omkring en tredjedel av vingårdarna är klassificerade som premier cru.

Appellation skapades år 1936 och området omfattar också kommunen Saint-Martin-sous-Montaigu. Här finns cirka 650 hektar med vingårdar. Bland dessa finns 165 hektar fördelade på 32 premier cru-lägen. Majoriteten av dessa ligger kring byn Mercurey, på cirka 230-320 meter över havet, i sluttningar riktade mot söder och sydöst.

Personligen tycker jag att några av Côte Chalonnaise bästa viner görs i Mercurey, håll särskilt koll på viner från premier cru-områdena Clos des Myglands, Clos des Barraults och Le Clos l’Evêque för röda viner samt Les Champs Martin och Le Clos du Roy för såväl röda som vita viner.

Övriga premier cru-lägen är Clos de Paradis, Clos des grands Voyens, Clos Marcilly, Clos Tonnerre, Clos Voyens, Grand Clos Fortoul, Griffères, La Bondue, La Cailloute, La Chassière, La Levrière, La Mission, Les Montaigus, Les Byots, Les Combins, Les Crêts, Les Croichots, Les Fourneaux, Les Naugues, Les Puillets, Les Ruelles, Les Saumonts, Les Vasées, Les Velley, Les Vignes Blanches och Sazenay.

Givry

I Givry produceras främst röda viner på druvan pinot noir, men det produceras också en hel del rosé. Drygt 40% av vingårdarna är klassificerade som premier cru. Vid sidan av detta produceras också mindre mängder vita viner, så kallade Givry Blanc, dessa görs på chardonnay.

Totalt finns här omkring 280 hektar med vingårdar. De bästa ligger på syd- och sydöstsluttningarna nedanför byn. Höjdmässigt ligger de flesta vingårdarna på 240-280 meter över havet. Appellationen skapades 1946 och omfattar också kommunerna Dracy-le-Fort och Jambles.

Premier cru viner görs på druvorna pinot noir eller chardonnay. Det finns omkring 38 olika lägen, dessa omfattar cirka 140 hektar med vingårdar. Några av mina favoriter för röda viner kommer från Clos Salomon och Clos-Saint-Pierre. För vita viner gillar jag Le Champ Lalot och i Crauzot görs såväl bra röda och vita viner.

Övriga appellationer är A vigne rouge, Champ Nalot, Clos Charlé, Clos de la Baraude, Clos du Cellier aux Moines, Clos du Cras long, Clos du Vernoy, Clos Jus, Clos Marceaux, Clos Marole, Clos-Saint-Paul, Crémillons, En Choué, En Veau, La Brûlée, La Grande Berge, La Matrosse, La Petite Berge, La Plante, Le Médenchot, Le Paradis, Le Petit Prétan, Le Pied du Clou, Le Vernoy, Le Vigron, Les Bois Chevaux, Les Bois Gautiers, Les Combes, Les Galaffres, Les Grandes Vignes, Les Grands Prétans, Petit Marole, Pied de Chaume och Servoisine.

Montagny

I Montagny produceras endast vita vin på chardonnay. Det är den del av Côte Chalonnaise med högst andel premier cru-vingårdar, dessa motsvarar ungefär två tredjedelar av planteringarna.

Appellationen skapades år 1936 och omfattar kommunerna Montagny-les-Buxy, Jully-les-Buxy, Buxy och Saint-Vallerin. Vingårdarna ligger på 250-400 meter över havet och jordmånen består märgel och kalksten. Appellationen omfattar cirka 325 hektar med vingårdar varav drygt 200 utgörs av Premier Cru-lägen. Dessa är fördelande på 49 platser. Vinerna lagras vanligen på ekfat och har ofta en hel del kropp samt relativt hög syra.

De premier cru områden som jag tycker står ut lite är Les Burnins, Les Gouresses, Montcuchot och Les Coères.

Övriga är Champ Toizeau, Chazelle, Cornevent, Creux de Beaux Champs, L’Epaule, La Condemine du Vieux Château, La Grande Pièce, La Moullière, Le Clos Chaudron, Le Cloux, Le Clouzot, Le Vieux Château, Les Bassets, Les Beaux Champs, Les Bonneveaux, Les Bordes, Les Bouchots, Les Chaniots, Les Chaumelottes, Les Combes, Les Coudrettes, Les Craboulettes, Les Garchères, Les Jardins, Les Las, Les Macles, Les Maroques, Les Paquiers, Les Perrières, Les Pidances, Les Platières, Les Resses, Les Treuffères, Les Vignes Derrière, Les Vignes des Prés, Les Vignes longues, Mont Laurent, Montorge, Saint-Ytages, Sainte-Morille, Sous les Feilles, Vigne du soleil, Vignes Couland, Vignes Saint-Pierre och Vignes sur le Cloux.

Bild från DinVinGuide

Mâconnais

Vinregionen Mâconnais är uppkallad efter staden Mâcon. Här produceras viner framför allt på druvorna chardonnay, pinot noir och gamay. Vingårdarna är spridda i jordbrukslandskapet i det kulliga landskapet.

Klimatet är varmare än de nordligare delarna av Bourgogne. Här faller vanligen mindre regn och vinerna drabbas sällan av frostskador. Den sydligaste delen av regionen överlappar delvis med Beaujolais. Jordmånen är antingen dominerad av kalksten där det främst odlas gröna druvor eller jordar med mer sand och lera, där odlas främst blå druvor.

Macon AOC kan användas för röda, vita och roséviner. Den används dock sällan då de flesta använder mer specifika appellationsbeteckningar.

Går vi bakåt i tiden var Mâcon till största delen en rödvinsregion, detta har dock ändrats under 1900-talet och idag är mer 85 % av vinerna vita. Alla vita viner med benämningen Mâcon blanc är gjorda på chardonnay. Det finns de som odlar aligoté, dessa viner säljs dock som Bourgogne Aligoté. Röda viner under Macon AOC görs på pinot noir eller gamay, rosé kan göras med en kombination av druvorna.

Producenterna kan också använda tillägg som primeur, nouveau och supérieur. Primeur och nouveau kan användas för vita viner och rosé som uppfyller visa villkor och supérieur kan användas för vita eller röda viner som uppfyller andra villkor.

druvor

Mâcon-Villages

Mâcon-Villages används endast för vita viner gjorda på chardonnay. Appellationen för dessa skapades år 1937 och omfattar idag 2000 hektar. Utöver dessa finns det 27 byar som kan skriva ut sitt namn efter Mâcon, dessa omfattar omkring 1700 hektar. 20 av dessa byar kan använda bynamn även för röda viner på gamay. Bland dem är Mâcon-Serrières unikt då de inte får producera vita viner inom denna appellation.

Bynamnen är Mâcon-Azé, Mâcon-Bray, Mâcon-Burgy, Mâcon-Bussières, Mâcon-Chaintré, Mâcon-Chardonnay Mâcon-Charnay-lès-Mâcon, Mâcon-Cruzille, Mâcon-Davayé, Mâcon-Fuissé, Mâcon-Igé, Mâcon-Lugny, Mâcon-Loché, Mâcon-Mancey, Mâcon-Milly-Lamartine, Mâcon-Montbellet, Mâcon-Péronne, Mâcon-Pierreclos, Mâcon-Prissé, Mâcon-la Roche-Vineuse, Mâcon-Serrières, Mâcon-Solutré-Pouilly, Mâcon-Saint-Gengoux-Le-National, Mâcon-Uchizy, Mâcon-Vergisson, Mâcon-Verzé och Mâcon-Vinzelles.

I den södra delen av Mâconnais finns fem kommunappellationer för vita viner gjorda på druvan chardonnay. Den mest kända är Pouilly-Fuissé, inom denna finns också områdets 22 vingårdslägen med premier cru-status, dessa gäller från årgång 2020.

Pouilly-Fuisse

Pouilly-Fuissé är sannolikt den appellation som flest känner till och har provat viner från. Det är också från denna som många av mina favoriter från Mâconnais kommer. Appellationen skapades år 1936 och omfattar omkring 760 hektar med vingårdar.

Jordmånen utgörs framför allt av lerjordar som ligger på granit, jordarna har med mer eller mindre inslag av kalksten. Vingårdarna ligger till stor del i sluttningarna på Roche de Solutré.

Vinerna är vanligen fylliga och smakrika men också eleganta och charmiga. De har mer kraft än de från de nordliga regionerna och ibland lite mer rustika inslag, i de bästa lägena ger det dock en fin personlighet till vinerna.

Sedan år 2020 finns det 22 utpekade premier cru-lägen inom appellationen. Premier cru-lägena är uppdelade på områdets fyra kommuner, Chaintré, Fuissé, Solutré-Pouilly och Vergisson och omfattar 194 hektar med vingårdar. Lägena har varit kända en tid så man har kunnat ha viss koll på dem och dess utveckling. Några som jag tycker står ut är Aux Bouthières i Solutré-Pouilly, Chevrières i Chaintré, La Maréchaude i Vergisson och Le Clos, Les Perrières, Les Vignes Blanches och Les Ménétrières i Fuissé.

Övriga är Le Clos de Monsieur Noly, Aux Quarts, Le Clos Reyssier, Les Brulés, Les Reisses, Vers Cras, La Frèrie, Le Clos de Solutré, Au Vignerais, En Servy, Aux Chailloux, Pouilly, Les Crays, Sur la Roche och En France.

Pouilly-Loche

Pouilly-Loché är en ganska liten appellation inom vilken det produceras torra vita viner på chardonnay. Pouilly-Fuissé må vara den mest kända appellationen, men detta är den som jag finner mest intressant, om vi ser till potential. Appellationen skapade år 1940, totalt omfattar den drygt 60 hektar med vingårdar.

Vingårdarna ligger 200 till 250 meter över havet och riktar sig mot öster, in mot Saônedalen. Här finns en stor variation av jordmåner, med olika inslag av skiffer, sandsten, lera, inslag av järn och kalksten. Detta ger också olika typer av mikroklimat, då vissa jordar suger upp vätska bättre eller behåller värme bättre med mera.

Inom appellation kan också vingårdens namn skrivas ut på etiketten, de mest kända är Les Mûres och La Colonge. Det finns inga premier cru-lägen, åtminstone inte än. Jag tror att det är en tidsfråga. Andra intresanta vingårdslägen är Au Bûcher, Aux Barres, Aux Scellés och En Chantone.

Pouilly-Vinzelles

Pouilly-Vinzelles är en appellation som sträcker sig kring kommunerna Vinzelles och Loché, väster om staden Mâcon. Här görs endast vita viner på chardonnay.

Vinerna är vanligen ganska lätta och fräscha med inslag av citrusfrukter, stenfrukter, aromatiska örter och stensälta. Oftast är de lagrade på ekfat.

Appellationen omfattar cirka 35 hektar med vingårdar och fick sin klassificering år 1940. Jordmånen utgörs av lerjordar med inslag av kalksten. Vingårdarna ligger på 200 till 250 meter över havet, i regel riktade mot öster. De som jag tycker står ut är Les Longeays och Les Quarts.

Rester av vinranka

Saint-Véran

Saint-Véran ligger i den södra delen av Mâconnais och gränsar i söder mot Beaujolais. Det är den största appellationen i regionen och den delas vanligen in i den norra och södra delen. Den norra omfattar kommunerna Davayé, Prissé och Solutré-Pouilly. I den senare kan producenterna välja att klassa sin viner som Pouilly-Fuissé. Den södra delen utgörs av kommunerna Chânes, Chasselas, Leynes, Saint-Amour och Saint-Vérand.

Appellationen skapades år 1971 och omfattar drygt 740 hektar med vingårdar. Totalt finns det omkring 190 olika vingårdslägen. I den södra delen, bland annat i Saint-Amour produceras det också en del rött vin under appellation Beaujolais Cru.

Klimatet är lite varmare och jordarna har inslag av kalksten men vanligen inte lika mycket som i andra delar av Bourgogne, jordarna har i stället lite mer krita i inblandningen.

Viner från Saint-Veran brukar leta sig in på bolaget då och då och ligger stilmässigt och kvalitetsmässigt ofta i paritet med village-vinerna. De bästa kan till och med närma sig de från Pouilly-Fuissé. Vinerna är i regel torra, de är fruktdrivan, lite fylligare och har mer kropp än många andra från Bourgogne. Jag gillar dem i regel som unga då de ofta har en fin energi och lätt blommighet som sticker fram.

Sedan 2010 har arbetar de för att klassificera en del av vingårdarna som premier cru. De aktuella vingårdarslägena omfattar drygt 150 hektrar och utgörs av 42 olika lägen eller vingårdar. Om det blir så många och ett så stort område återstår att se, personligen tror jag de skulle vinna på att göra färre områden genom att slå ihop en del. Några av de mer intressanta är Clos a la Côte, Les Cras, La Côte Rôti, En Faux och Les Pommards.

Viré-Clessé

Viré-Clessé är den nordligast av de fem byappellationerna. Den fick sin klassificering så sent som år 1999. Appellationen omfattar kommunerna Viré-Clessé, Laize och Montbellet, tillsammans har de cirka 440 hektar med vingårdar. De har inga premier cru-lägen men det finns flera producenter som gör single vineyard viner så det kommer sannolikt att tillkomma efterhand.

Jordmånen utgörs av lerjordar mer relativt mycket kalksten. Detta ger viner som ofta har en ton av flinta och stenrök i avslutet.

Sedan 2917/2018 kan producenterna också göra halvtorra viner, demisec inom ramen för appellationen. Vinerna brukar beskrivas som “moelleux”, dvs naturligt söta. De finns i två versioner. Demi-Sec som får ha 4-8 gram restsötma per liter och Levrouté som får innehålla 8-18 gram restsocker per liter.

Med det avslutar jag denna del av Bourgougne-skolan!

Skål

Magnus Reuterdahl

Bild från DinVinGuide

BOURGOGNE-SKOLAN Côte Chalonnaise och Mâconnais

BestChampagne.seDinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har matdryckvin och livsnjutning som gemensamma intressen. I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Våra skribenter hjälper dig med val av dryck till maten. På bägge sidor bjuder vi även på recept. Vi fyller kontinuerligt på med nya, härliga alternativ. Missa inte att kolla in varje vecka för din nya topplista. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat och dryckesvärlden med oss!