Syditaliensk vinvärme från Kampanien, Apulien och Basilicata

De värmande vinerna hämtar jag gärna från Italien. De södra delarna. Regionerna Apulien, Basilicata och Kampanien har fångat mitt vinhjärta. Efter resor fyllda av genuin och rustik mat, antika städer och unika viner med personlighet och hjärta, så är jag förlorad och betagen.

Nu har turen kommit till dig.

Basilicata ligger längst söderut i Italien. Grannen i öst heter Apulien och ovanför hittar vi Kampanien. Lite inklämt mellan två mer omtalade regioner alltså. Men det gör Basilicata ännu mer exotiskt och ännu mer värt att upptäcka.

Aglianico är den dominerande druvan här. Det odlas en liten del vitt vin också, men håll er till rödvinet. Det blir bäst och godast så. 

Aglianico trivs i sällskap med gamla utslocknade vulkaner. Därför har den sökt sig in i landet, en bit norrut till Monte Vulture. En idag, lugn och fridfull vulkan. Här odlas aglianico, under landets enda DOC – Aglianico del Vulture som måste innehålla 100 % aglianico.

Det är viner som utan svårigheter kan mäta sig med Italiens andra storheter från Toscana, Piemonte och Venetien. Det är viner som kan utklassa andra storheter faktiskt i hela vinvärlden.

Jag har provat två nyheter i beställningssortimentet från producenten Basilisco.

Drick!

Teodosio Aglianico del Vulture 2011, nr 79597. 169 kr. BS

En rätt saftig aglianico, med söta men tydliga tanniner. Frukten består av en näve surkörsbär och mogna plommon. Efter en stund träder smaker av mandlar fram och mulliga kryddor som nejlika, lagerblad, salvia och sandelträ.

Eftersmaken klamrar sig kvar länge. Generöst för att vara en aglianico, så drick direkt eller spara några år. Gott, värmande och ärligt till en prislapp som gör mig glad.

Basilisco Aglianico del Vulture 2009, nr 73521. 289 kr. BS

Den saftiga och öppna stilen känns igen. Tanninerna finns där, men också en mognad i form av torkade bär, salvia, varma jordar och en liten släng av vulkanrök och mineral. Faten är fint sammansmälta i den örtkryddiga och ihållande eftersmaken. Spara i fem – tio år, eller korka upp till ett italienskt långkok med bönor, örter och salsicca.

Kampanien som ligger på Italiens västkust, kan stoltsera med sin vackra Amalfikust, frasiga pizzor i Neapel och lite maffia på det.

De kan också vara stolta över sin fantastiska druva aglianico som tillhör vinvärldens främsta. Särskilt från Aglianico del Taburno och Taurasi, som båda ingår i den högsta vinklassificeringen (DOCG). 

Att skriva om Kampanien och inte nämna Mastroberardino vore tjänstefel. En av de främsta och bästa firmorna i regionen. Och en av mina absoluta favoriter. Lägligt nog lanseras ett av deras viner på fredag…

Drick!

Mastroberardino Radici Taurasi 2011, nr 99371. 279 kr. Släpps 7 oktober.  

Klassisk aglianico som har allt som hör druvan till; torkade och färska örter som salvia, rosmarin och lagerblad. En handfull näve valnötter, plommon, surkörsbär och tanniner så klart. Köp! Hela 720 flaskor kommer till Bolis, så du har en god chans att komma över en låda eller två.

Apulien är en av storproducenterna i Italien. Här fylld både boxar och flaskor med populära, och tyvärr urvattnade och sockrade varianter på regionens druva primitivo. Vin som inte har ett dugg med områdets kvalité att göra och som sedan landar i skandinaviska vinbutiker.

Välkomna till appassimento-träsket! Vi tar ett rejält kliv över dessa viner och ger primitivo en ny ärlig chans. Ett fint exempel hittar vi från Manduria, en DOC som måste innehålla 100 % primitivo. 

Drick!

Ognissole Primitivo di Manduria 2015, nr 75476. 159 kr. BS

En torr (!) primitivo från Ognissole, som drivs av Feudi di San Gregorio. Ognissole har flera vingårdar med riktigt gamla stockar, uppåt 80 år. Detta ger en ny dimension och ett djup, som många viner från Apulien kan sakna. Detta är riktigt gott med sin saftiga frukt och spännande lite rustika stil. Violer, plommon, lakrits, anis, lagerblad och peppar är bara några av de smaker som denna välgjorda och charmiga primitivo bjuder på.