Bordeaux – alldeles för dyrt, otillgängligt och komplicerat. Eller?

 

Bordeaux vill synas, höras och framför allt drickas igen. Därför lägger man lite extra krut på provningar, mässor och föreläsningar. Speciellt i Sverige som en gång i tiden var en väldigt viktig marknad. Man började därför året med en vinmässa och några intressanta föreläsningar, varav en med Niklas Jörgenson (Mad About Madeira, Livets Goda).

Niklas är skolad med Bordeaux och hans kärlek till regionen präglar föreläsningen. Han reser ständigt tillbaka dit, provar mycket och känner till dess historia, samt upp och nedgångar.

Jag är motsatsen till Niklas. Inte skolad i Bordeaux, utan snarare den moderna vinvärlden. Men kärleken till cabernet sauvignon och inte minst klassiska bordeaux-blends har allt funnits där. Och den spirar, mer än någonsin.

Bordeaux var hett på den skandinaviska marknaden, särskilt under 1970-talet. Allt vände med årgång 1982. Robert Parker kallade året ”fantastiskt” (superb), i motsats till många andra vinkritiker. Fantastisk eller inte, intresset för Bordeaux växte explosionsartat i USA. Priserna följde med. Därefter hängde även Kina och numera Ryssland på. Höga poäng och höga priser, det måste ju vara bra? Eller hur? En förhoppning är inte en sanning.

Vinerna började säljas en primeur, till svindlande priser. Det såg ut inte ut att finnas ett tak, vare sig för intresset eller prisbilden. Till slut kom det ett tak, eller snarare rock bottom. Kina, med sin starka ekonomi, började tröttna i och med den dyra årgången 2010. Primeur-boomen har slocknat.

Det är dags att vi, den vanliga konsumenten tar plats. Bordeaux tål att återupptäckas, smakas på och få en ny chans.

Men priserna då? Står det Petrus, Palmer eller Cheval Blanc på etiketten; klart som tusan att det är dyrt! Men allt är inte det. Vad sägs om modesta 200-300 kronor? Det är de flesta vinintresserade beredda på att lägga.

Det är inte enbart priserna som är Bordeauxs akilleshäl. Förr var det nödvändigt att lagra vinerna. Att dricka de senaste årgångarna var otänkbart.

Tack och lov är Bordeaux överlag mer tillgängligt idag, berättar Niklas. De flesta skördar senare, för att få mer en något fruktigare stil och lite lägre syra. Fast tanninstrukturen finns där, så självklart har de lagringskapacitet.

Så vad ska vi dricka då? Jag har några tresiffriga tips. Ej en primeur. 

Chateau Tour Baladoz 2005, nr 93450. 279 kr. Släpptes 22/1. 

Parfymerat och friskt, med röd saftig frukt och tillgänglighet. Smak och doft av röda bär, ceder och tobak.

Chateau Bonnet Divinus 2009, nr 72243. 199 kr. BS

Mörk, mustig och koncentrerad med söta tanniner och saftig frukt. Direkt gott och riktigt snyggt.

Chateau d’Agassac 2009, nr 92450. 219 kr. Släpptes 6/11-15.

Friskt och ursprungstypiskt med smak av plommon, körsbär, ceder, tobak och söta tanniner.

Chateau de Pez 2010, nr 79317. 385 kr. BS

Fyllig och fruktdriven Bordeaux, som ägs av champagne-huset Louis Roederer. Fullmatat med cassis, söta kryddor, ceder och friska tanniner.

För den med lite större plånbok, rekommenderar jag Chateau La Croizille, för 599 kr. 2003 lanseras 1 februari i beställningssortimentet. Vi fick prova 2011, som är merlot-baserad med några procent cabernet sauvignon och cabernet franc. Stilen är klassisk, ren och frisk med inslag av plommon, cassis och tobak. Stiligt.

Provningen arrangerades av La Grand Cercle des vin de Bordeaux, vilket är en grupp av 181 chateauxer. Dessa samarbetar för att lyfta fram respektive vingårds terroir, kvalité och givetvis marknadsföra regionen. För mer info: http://www.grandcercle.fr