UGA det nya Chianti Classico

UGA det nya Chianti Classico. Vinvärlden är fylld med akronymer och förkortningar. För att vara ärlig kan det upplevas lite som en djungel, men när det kommer nya pekar det på att något är på gång. I Chianti Classico har de nu 11 UGA, vad betyder det?
UGA det nya Chianti Classico

Jag vet inte om du tycker som jag, men under de senaste åren har de klassiska vinområdena och viner gjorda på en blandning av druvor gjort comeback. För mig är det positivt, särskilt som många av dessa områden börjat återgå till att producera viner med mer fräschör i en mer klassisk stil.

Strax innan midsommar besökte jag ett av de klassiska vinområdena i Italien, Chianti Classico. Jag åkte dit för att lära mig mer om deras arbete med något som kallas UGA eller Unità Geografiche Aggiuntive. Det betyder lite förenklat att de ska kunna sätta ut ursprungsnamn, dvs byar eller geografiska områden på etiketterna. I Chianti Classico har de identifierat 11 sådana områden.

Om du kan ditt Chianti Classico kommer du känna igen flera av namnen:

Karta Chianti classico UGA

Chianti Classico

När jag började dricka vin var Chianti Classico ett av de mer populära vinområdena i Italien. Men i och med att supertoscanerna ökade i popularitet blev vinerna större och kraftigare. Många använde mer ekfat och internationella druvor. Detta påvekade också produktionen av Chianti Classico vinerna. Som följd tappade jag bort Chianti Classico för en tid. De senaste åren har dock området fått något av en renässans. Vinerna är renare och friskare, ekfaten mer i baksätet och de inhemska druvorna spelar återigen huvudrollen.

Chianti Classico är en av 11 DOCG:er i Toscana, en status som de fick år 1984. Gränserna för området går dock tillbaka ända till år 1716. Under namnet Chianti Classico görs endast röda viner även om vita viner och rosé också produceras i området. Vinerna görs framförallt på druvan sangiovese. Det görs tre typer av vin inom appellationen. Chianti Classico annata som ska lagras i minst 12 månader, Chianti Classico riserva som ska lagras i minst 24 månader och Gran Seleczione som ska lagras i minst 30 månader. Utöver detta ska vinerna hålla minst 12, 12,5  respektive 13% alkohol.

gran selezione

Topografi och områden

Området är kuperat och de flesta vingårdarna ligger på omkring 350-450 höjder över havet, de högsta ligger dock på över 600 meter. Bergen och kullarna ger också många frodiga dalgångar. Chianti Classico kan lite enkelt delas upp i tre delar. Den östra delen som påverkas av bergskedjan Monti Chianti, ett mer kulligt centralt område som sträcker sig från Panzano i norr ned mot Vagliagli i söder och en västlig del med berg från San Donato till Castellina som delvis har lite mer påverkan av varma vindar från Medelhavet.

Det som kommer slå dig när du reser i området är hur mycket av marken som är täckt med skog. Chianti Classico omfattar idag 74455 hektar. Utav dessa är bara 9900 är planterade med vin, varav 6900 hektar är klassificerade för Chianti Classico. Skogstäckningen är i vissa delar upp mot 70% av landskapet och skogen är en viktigt del i Chiantio Classicos terrior. Den hjälper till att binda vatten och skapa svala mikroklimat inom regionen.

I Chianti Classico är det druvan sangiovese som dominerar och vinerna ska innehålla minst 80% av druvan. Idag finns det 342 producenter inom Chianti classico. 5% av produktionen utgörs av Gran selezione, 35% Chianti classico riserva och 60% av Chianti Classico. Omkring 40% av vingårdarna är ekologiska och fler är på gång. Det finns dock fler druvor än sangiovese i Chianti classico såsom de inhemska druvorna canaiolo, malvasia nera, colorino och ciliegiolo. Dessa druvor har ökat i popularitet de senaste åren läs mer om dem i vår druvguide.

Sangiovese romagna druvor, Sangiovese från Predappio

Druva

Sangiovese

UGA (Unità Geografiche Aggiuntive)

UGA-klassificeringen är ny i Chianti Classico och beslutades tidigare i år (2022). Inledningsvis gäller den endast för Gran Selezione-vinerna från Chianti Classico. Dessa viner är gjorda på druvor som odlas och buteljeras på gården samt kommer från enskilda vingårdslägen eller de bästa lägena på respektive egendom. Vinerna ska vidare lagras i minst 30 månader innan de når marknaden. Då de motsvarar 5% av produktionen var det enklast att börja med dessa, dem är också de viner som liknar varandra mest när det kommer till produktionssätt. I vinerna krävs vidare 90% sangiovese och att de endast använder inhemska druvor för att få använda UGA-namnen på sina etiketter.

I Chianti Classico har de valt att försöka hålla ned antalet UGA-områden och utgå från etablerade bynamn. En anledning för detta är att göra det enklare för konsumenter att komma ihåg namnen. Vi kan jämföra det med ett liknande projekt i DOCG Barolo. Där identifierade man 170 MGA-områden (Menzione Geografica Aggiuntive) på en yta som motsvarar ca 5% av Chianti Classico. Det krävs en del för att lära sig alla dem och ännu mer för att förstå dem och dess inbördes skillnader.

Alessandro Masnaghetti

Alessandro Masnaghetti

En av personerna bakom arbetet med UGA-områdena är Alessandro Masnaghetti, också kallad “the map man” då han är känd för sina kartor. Han är noga med att poängtera att områdena framförallt är utvalda utifrån skillander i terroir genom olika jordmåner och områdenas specifika topografi. Under året kommer han för övrigt att släppa en riktigt intressant bok om Chianti Classico, denna kommer ha en given plats i min bokhylla!

Jag nämnde tidigare att Chianti Classico fortfarande är i början av sin process med UGA. Med andra ord pågår den fortfarande och är långt i från klar. Om allt går som konsortiet planerar ska områdesnamnen kunna användas även till riserva vinerna och de vanliga Chianti Classico vinerna framgent. De vill också höja kravet på andelen sangiovese i vinerna till 90% och utesluta de internationella druvorna. Allt tar dock sin tid.

Uga-chaka, Uga-chaka

I can't stop this feeling
Deep inside of me
Ghianti Classico, you just don't realize
What you do to me...

Är UGA framtiden?

Under min resa provade jag flera viner från de olika UGA-områdena och besökte också ett antal av byarna. Jag insåg snabbt att det kommer ta ett tag innan jag lär mig skillnaderna mellan områdena, men att de finns är uppenbart. En del är vanligen friskare, andra mer eleganta, tanninstrukturen skiljer sig åt med mera. Än så länge har jag dock provat för få viner för att få ett riktigt grepp om områdenas specifika karaktär.

Jag förstår varför de valt Gran Selezione-vinerna som en startpunkt, då de är enklast att börja med. För att verkligen känna skillnaderna så vill dock jag ned på chianti classico annata nivå. De vinerna är mer druvrena i uttrycket och har inte påverkats lika mycket av lagring, så där finns mer av terriortonerna i vinet. Det är dock något de arbetar med, så allt i sinom tid.

Jag trot att detta är rätt väg att gå. Det är också smart att hålla nere antalet UGA-områden, om sedan 11 är det rätta antalet eller inte är svårt att säga. Det som resan framförallt visade var att många producenter jobbar hårt för att renodla Chianti Classico identiteten och för att få vinerna att bli mer terriordrivna. Framförallt uppskattar jag att vinerna känns så fräscha, rena, charmiga och tillgängliga i stilen. Jag vet att jag kommer öka mitt intag av Chianti Classico viner, inte bara i sommar utan även framöver. Det tycker jag att du också ska göra!

Ska man fundera lite så har jag svårt att förstå de olika kraven på alkohol i vinerna, i princip tycker jag man kan ha en nedre och en övre gräns på för denna, det viktigaste är dock att uppnå balans i vinerna.

Vinrankor Chianti Classico

Chianti Classico viner

Det går inte att skriva en artikel utan att skriva något om vinerna. När det kommer till annata vinerna, dvs det vanliga Chianti Classico vinet, så passar de utmärkt till rätter med tomat som bas, till pasta och köttgrytor och de går i regel bra lagra i åtminstone 10 år med fin utveckling. Riserva och Gran selezione kräver ofta lite mer smakrik mat, t ex grillat kött men även de bär med sig fräschören och trivs med kryddning med färska örter. Håll koll efter viner från de senaste årgångarna 2021, 2020, 2019 och 2016. De är riktigt bra!

Några producenter som rekommenderas är Terreno i UGA Greve, Dievole i UGA Vagliagli, Bibbiano i UGA Castellelina, Fontodi i UGA Panzone, Barone Ricasoli i UGA Gaiole, Casa Emma i UGA Barberino, Lamole di Lamole i UGA Lamole, Castello di Albola i UGA Radda. Kom dock ihåg att det bara är Gran Selezione vinerna som är UGA-viner än så länge.

Magnus Reuterdahl

Resan arrangerades av Consorzio Vino Chianti Classico.

Bild från DinVinGuide

UGA det nya Chianti Classico

BestChampagne.seDinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har matdryckvin och livsnjutning som gemensamma intressen.

I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat- och dryckesvärlden med oss.