Det finns många vita viner som görs på druvor som vi oftast kopplar till röda viner. Om de blir röda, vita eller rosa beror på vinmakarens vilja.  Det vanliga är dock att man gör vita viner av gröna druvor och röda viner av blå druvor. Att göra röda viner på gröna druvor går inte men det händer att det används en mindre mängd vitt vin i röda viner. Utöver detta har också röda och gröna druvor korsats, både medvetet och omedvetet och lett till nya intressanta smaker.

Rött eller vitt vin, vet du vad som är skillnaden?

Vitt görs lite förenklat på ett sätt och rött på ett annat. Grunden för vitt vin är att man pressar eller krossar druvorna innan jäsningen. I ett rött vin krossar man eller mosar druvorna innan jäsningen och låter skalen jäsa tillsammans med juicen för att få ut färg och smak. Därefter pressas druvorna för extrahera ännu mer färg och smak.

I skalen finns många smakämnen så det händer att man gör likadant med gröna druvor. Vinet kan då få mer gul eller orange färg. Det kan också göra att man upplever en tanninstruktur även i vitt vin. I ett rosévin använder man vanligen röda druvor. Då får vinet en kortare skalkontakt eller en mer försiktig pressning tills det uppnått önskad färg. Den röda färgen sitter i de allra flesta fall till stor del i skalen men i vissa druvor också i fruktköttet.

Vinmakaren kan välja att göra ett mindre rött vin, till exempel ett rosévin, eller att göra ett vitt vin av blåa druvor. Då ett vitt vin görs behandlas de blåa druvorna som om de vore gröna druvor, dvs druvorna pressas eller krossas och skalkontakt undviks. Därefter används den vita juicen till det vita vinet varefter skalen mascereras och pressas en eller ett par gånger. Den juicen används istället till röda viner då den får färg.

Utöver valet av detta finns det många andra faktorer som kan påverka färgen och smaken på vinerna, exempelvis:

• när man väljer att skörda
• vilken jäst som används för jäsningen
• om jäsningen sker i träfat, ståltankar eller betongtankar
• vid vilken temperatur jäsningen sker
• hur länge vinerna lagras

med mera, med mera…

Pinot noir, pinot meunier och bubbel

Ett klassiskt exempel på en blå druva som det görs vitt vin på är druvan pinot noir. Det är en druva som används i några av världens bästa röda viner i Bourgogne men som det också görs fantastiska vita mousserande viner av i Champagne. I de flesta champagner används en blandning av gröna och blå druvor i vinet, till exempel chardonnay (grön druva), pinot noir (blå druva) och pinot meunier (blå druva). Om vinmakaren väljer att endast använda blå druvor kallas vinet Blanc de Noirs. Pinot noir är inte den enda blå druvan i Champagne.

Mousserande viner på blå druvor görs dock på de flesta ställen där mousserande viner produceras. Många gör även roséviner på druvan och en del vita viner. Ett bra mousserande vin där pinot noir sätter smaken är:

Cava Blanc de Noirs 1+1=3 U Mes U Fan Tres, Spanien, 109 kr, nr 7610, Systembolaget

Vinet är gjort på 75% pinot noir och 25% xarel.lo

Detta är en riktigt trevlig cava som sticker ut på ett positivt sätt. Vinet är torrt och elegant med fin smak med inslag av röda och gula äpplen samt citrusfrukter. Det finns en fin jästig ton som går mot brioche och kex. I eftersmaken finns grapefrukt, blodapelsin och en liten fin citusskalsbitterhet samt en dos av hasselnötter.

Vinet är lite mer smakrikt och relativt komplext så det passar till sommarens bufféer, till ljust kött, grillad eller stekt fisk och lite större skaldjur som krabba och hummer.

Pinot gris och pinot grigio, grön eller blå?

Pinot gris och pinot grigio är samma druva men har olika namn i olika delar av världen. Andra namn är ruländer, grauburgunder och szürkebarát. Då det görs många enkla och i ärlighetens namn ganska tråkiga viner på druvan har den fått ett lite dåligt rykte. Det görs dock riktigt bra viner på druvan.

Det är en lite udda druva då skalet går från rött eller rosa till gråblått . Trots att den ser ut att vara blå ses den i regel som en grön druva och  det görs mestadels vita viner av druvan.

Ett riktigt bra exempel på denna druva är:

Evidence Pinot Gris 2014 Gustave Lorentz, Alsace, Frankrike, 129:-, Nr 75542, Systembolaget beställningssortimentet

Vinet har en ren stenkryddig ton med tydlig citrussmak. Det har en fin struktur samt en liten fet ton som drar åt vaxiga äpplen. I avslutet finns en fin grapefruktbeska samt en liten umamiton. Ett härligt matvin med såväl elegans som komplexitet som passar fint till grillad fisk eller kycklingrätter samt getost.

Cabernet sauvignon en mix av grönt och blått

Cabernet sauvignon är en druva som skapades genom att cabernet franc och sauvignon blanc korsades. Att druvorna korsades skedde sannolikt av en slump någon gång på 16- eller 1700-talet. En slump som kommit att bli en världens mest populära druvor.

Det görs främst röda viner på cabernet sauvignon. Jag vet att det finns ett fåtal vita viner gjorda på druvan men jag har aldrig provat dem själv. Trots att jag inte provat dem ställer jag mig lite lätt tveksam till dem. Det finns dock flera bra roséviner där druvan används, till exempel gör Errázuriz ett trevligt rosé (Nr 2970). Jag har dock inte provat den nya årgången så jag väljer istället att tipsa om ett riktigt bra grillvin från dem på druvan:

Errázuriz Max cabernet sauvignon 2014, Chile, 141:-, Nr 84926, Systembolaget beställningssortimentet

Detta är ett fruktigt, smakrikt men fräscht vin i en ganska modern internationell stil utan att bli överväldigande. Det är riktigt fräscht med en härlig syra och fin längd. Vinet har tydlig smak med svarta vinbär och mörka lite sötsyrliga körsbär samt en fin örtig ton med inslag av eukalyptus. Ekfaten är närvarande men inte dominerande utan mer strukturbyggande och ger en liten kryddighet till vinet. Detta smakar nya världen, men det gör det på bästa sätt. Det är ett härligt vin som passar såväl vardagen som festen, gärna till en bit grillat kött.

Njut av sommaren med intressanta viner

Magnus Reuterdahl*section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section*