Vintrender 2017 – klassiskt tillbaka?

Vintrender 2017

Ja, det är ju en berättigad fråga – vad kommer svensken dricka vinåret 2017. Är den italienska eran slut? Kommer vi fortfarande älska viner gjorda på torkade druvor som Ripasso och Amarone? När tänder det till med de klassiska gamla franska vindistrikten för gemene man igen?

Vi har ju som bekant varit stora konsumenter av italienska viner gjorda på en mer eller mindre mängd druvmust av torkade druvor. Denna förälskelse började med vinerna från Veneto för knappt tio år sedan, läs Amarone och Ripasso med vänner.

Idag översvämmas Systembolagets hyllor med olika typer av viner som har både olika stavningar på just ordet Ripasso eller Amarone. Många gånger är inte ens druvorna från ursprungsregionen Veneto och Valpolicella utan från sydligare regioner som Puglia. Vinerna har med andra ord inte ett dugg med orginalet att göra.

Jag tror att vi under vinåret 2017 kommer se en fortsatt minskning av de röda bordsvinerna som är lite sötare och kraftfullare gjorda på torkade druvor. Det är synd att många vinproducenter och vinimportörer tyvärr snyltat så mycket på de fina och exklusiva amaronevinernas populäritet. Idag är många viner stylade med sötad druvmust från södra Italien för att endast ytligt påminna om en klasssik Amarone eller Ripasso. Det vore välkommet om vi konsumenter provade och återupptäckte de mer eleganta vinerna som det finns så många av även från vinlandet Italien. Vem dricker klassisk Valpolicella längre?

Vi lite äldre vindrickare minns dominansen av bordeauxviner under 1970- och 80-talet. När jag en gång i tiden ledde vinprovningar så var det Bordeaux som gällde och kanske en liten skvätt portvin. Det diskuterades om årgångar fram och tillbaka och om vänstra och högra stranden i bordeauxregionen. Idag är det inte alls lika viktigt med årgången längre. Vinmakarna har blivit skickligare och arbetet i vingården har jämnat ut årgångsskillnaderna väsentligt. Givetvis sätter årgången sin prägel på vinet men inte så att det blir katastrof om moder natur inte är med på noterna.

Jag är övertygad om att bordeauxviner i det lägre och mellanprissegmentet kommer att vinna nya konsumenter på bekostnad av italienska viner gjorda på torkat druvmaterial. Det känns som det klassiska är på väg tillbaka även för den stora publiken. I vinkretsar har det klassiska vinerna redan haft stort genomslag, läs Bordeaux, Bourgogne och Rhône.

Missväxt 2016 i Bourgogne.

En annan mottrend till det klassiska och ovan sagda är dessvärre det sorgliga som hänt regionen Bourgogne med Chablis under 2016. Vinåret 2016 kan beskrivas som “annus horribilis”, fritt översatt, ett riktigt skitår för exempelvis Chablis. Jag hade en middag för någon månad sedan med min gamle vän Hervé Tucki från La Chablisienne, Chablis största vinproducent. Jag frågade lätt om årgången 2016.

Med tanke på denna missväxt kommer vinerna från Bourgogne och Chablis bli riktigt dyra framöver då Chablis miste en stor del av sin årliga vinproduktion 2016. Dessutom kom detta dåliga år efter ett antal problematiska årgångar med liten skörd som följd. Detta har redan lett till att priserna för Chablis stigit markant under senare år och de kommer att stiga ännu mer mer när årgången 2016 ska ut på marknaden. Vad dricker vi då när Chablis är en bristvara? Ja jag tror att exempelvis de torra rieslingvinerna från Tyskland och Österrike kommer bli än mer populära eller varför inte en vit stram Bordeaux om prislappen inte är alltför avskräckande.

Spännande vinländer och vintrender 2017.

Spanien är ett vinland jag blivit mer och mer imponerad av under de senaste åren, både vad gäller mångfald och kvalitet. Det kanske blir år 2017 som landet kommer tillbaka som ett av de ledande vinländerna för den större publiken.

Ett vinland som är tydligt på frammarsch är Australien. De flesta associerar väl Australien med kraftfulla och fruktintensiva viner, företrädesvis röda. Efter några tuffa år för den australiensiska vinindustrin ser vi många exempel på mer eleganta och finessrika viner från “down under”. Australien har tagit stora steg på kvalitetstrappan och det är inte bara de stora kända namnen som Grange etc som visar upp sig. Nej, en ny generation är klart på gång med svalodlad elegans och lite mer återhållen fruktintesitet.