Chablisskolan – Chablis Grand Cru

DinVinguide.se har nu kommit fram till Chablis Grand Cru i DinVinguide.se artikelserie om Chablis och sina fyra olika kvalitetsklasser. Vad tänker ni på när ni läser Chablis Grand Cru? Jag tänker själv på ett unikt vin, klass, elegans och ett av världens bästa viner.
Chablisskolan – Chablis Grand Cru
Bild från DinVinGuide

Chablisskolan – Chablis Grand Cru

Det är något underbart magiskt med bara namnet Chablis, ett namn som är känt sedan många generationer av vinälskare. Hur kan Chablis Grand Cru ha så varierande doft och smak trots att växtplatserna ligger bara ett fåtal meter från varandra? I denna artikel ska jag försöka beskriva och särskilja Chablis sju olika Grand Cru. Det är underligt och lite märkligt att detta område sydost om Paris har sådan nimbus runtom i världen. De flesta jag talar med har en uppfattning om Chablis och dess viner.  Norden är stora konsumenter av chablisviner där Sverige och Norge tillhör de största i världen sett till sin folkmängd. Troligtvis beror det på vår gastronomi och tradition med fisk och skaldjur. En ytterligare faktor är att vi nordbor gillar syrarika och mineralisk sälta i våra viner.

Chablisskolan – Chablis Grand Cru

Detta landområde på hundra hektar har givit världen sina kända viner. Terroiren är unik vilket är det fantastiska. Termen terroir har missbrukats många år, inte minst i Frankrike, men här  är ordet korrekt använt i allra högsta grad. Det är ett unikt område med särskiljande omständigheter i jordmån, klimat och helt enkelt sin geografiska utformning. Det är detta som avgör aromen i ett chablisvin. Området täcktes av ett stort och varmt stort hav för 140 till 180 miljoner år sedan. Här levde ett litet  ostron, exogyra virgula, stor som en tumnagel och små bläckfiskar. Dessa kalkrika djurs skal sedimenterades under miljontals år och bildade ett tjockt kalkstenslager. Det är även detta kalkstenslager som också ger Champagnes och Loires viner sin speciella prägel. Ni som seglar igenom engelska kanalen ser samma kalkstenslager som Dovers bländande vita klippor. Jordmånen i Chablis  kallas Kimmeridge. En kalkstensblandad lerjord där man kan se fossiler av ostron- och bläckfiskben tydligt. Fundera kring detta då ni nästa gång doftar på ett ungt chablisvin.

Chablis Grand Cru har sju olika specifika lägen. Detta är nu inte helt sant, det finns ett åttonde läge också. Vad vore Frankrike utan sina så typiska undantag. Detta åttonde är ett så kallat ”Monopole”. En vingård med bara en ägare, ” La Moutonne”, som består till största delen Vaudésir samt mindre del av Les Preuses. De olika områdena skiljer sig faktiskt rätt mycket åt trots att avståndet inte är mer än ett fåtal meter mellan de olika växtplatserna. I följande artikel ska jag försöka beskriva skillnaden mellan Chablis Grand Crus olika växtplatser. Jag har tidigare skrivit att det är ingen vetenskap, utan allt bygger på mina erfarenheter sedan mer än fyrtio år i Chablis. Har ni en egen uppfattning som skiljer sig från min så är det er som gäller för er. Man ska inte alltid lita blint på sk. auktoriteter, tro på er själva.

Bild från DinVinGuide

Bougros

När du är på väg till Chablis norrifrån är Bougros det första Grand Cru du ser på vänster hand. Området omfattar 12,6 hektar och ligger västligt i väster av Grand Cru kullen. Bougros är faktiskt två helt olika växtplatser med en nedre del som lutar brant ned mot floden Serein. Samt en övre del som är flackare. Den övre platån består av ett tjockare jordlager med betydligt mer lera samtidigt som den nedre har väsentligt mer av kalksten.

Bild från DinVinGuide
Grand Cru Bougros har ett antal olika stavningar som kanske många svenska konsumenter redan uppmärksammat om man tycker om William Fèvres viner. Vinfirman William Fevre äger hälften av hela Bougros och är kanske den bästa producenten i området. William Fèvre gör två olika viner. Ett från den nedre delen och ett där druvorna vuxit på det övre mer flacka området. Stavningen skiljer sig även åt för dessa viner, så se upp vilken ni väljer. Bougros planterades något senare än de andra områdena. Det var extra utsatt för frostproblem med sitt lägre läge nära floden. Bougros har framförallt både dags och kvällssol med sydligt och sydvästligt läge. Vinerna är ofta lite avrundade från Grand Cru Bougros. Mindre kantiga och tuffa i sin ungdom och brukar konsumeras lite yngre. Givetvis beroende på vilken producent som skapat vinet. Jag har upplevt att vissa årgångar kan ha en något jordigare känsla, framförallt om frukten kommer från den övre delen med sin jordmån som har mer lera. Vissa menar att komplexiteten inte är lika fulländad som vissa andra Grand Cru lägen. Detta gäller absolut inte Domaine William Fèvres viner. Jag är speciellt förtjust i vinhusets Côte de Bouguerots som har världsklass. Med renhet och linjär precision i frukt, syra och salt mineralitet. Bravo Didier Séguier.

Les Preuses

Gran Cru Les Preuses har 11, 4 hektar fint väldränerad vinmark. Området har en kraftig lutning och merparten är exponerad mot syd och sydväst. En liten del har en något kallare position med exponering mot sydost. Detta läge ger fantastiska viner hos kooperativet La Chablisienne. Systembolaget släpper ibland viner i små partier från La Chablisienne,

Bild från DinVinGuide
Bild från DinVinGuide
Les Preuses. Köp vinerna då de oftast är mycket bra till riktigt hyggliga priser. Det kan ibland vara av en äldre årgång och drickfärdiga direkt. Grand Cru Les Preuses har historiskt kanske varit litet underskattat. Beskrivits som en växytplats som ger tidigt mognande viner vilka är vänliga och inte utvecklar sig som de övriga Grand Cru lägena. Jag tycker inte att det stämmer och idag har många vinälskare lärt sig vad läget kan skapa. Les Preuses är områdets mest nordliga av alla Grand Cru. Det tronar över Bougros. Kalkstensklippan är här täckt av ett kompakt lerlager som är djupt i vissa avsnitt. Les Preuses viner skiljer sig lite åt beroende på om druvorna vuxit på de övre delarna. Personligen föredrar jag viner från de övre delarna med sitt något kallare läge vilket skapar viner med mer syra och en intensivare mineralkaraktär. Grand Cru Les Preuses har den egenheten, vinerna kan drickas relativt unga men samtidigt även lagras, vilket kan tyckas vara en paradox. Växtplatsens viner har många gånger både en elegans och en nästan kraftfull karaktär. Jag förnimmer ibland både en lätt gräsighet med toner av persika. Frukten i vinerna utvecklas något snabbare än i exempelvis Les Clos och Valmur. Det är inget problem att lagra vinerna de tål detta och utvecklas väl. En av de stora favoriterna är den blygsamme vinodlaren, Vincent Dauvissat med sina underbara Les Preuses. Hanteringen av faten är bländande. Vinerna har en stor komplexitet och sin särskilda personlighet, inget ”main stream”. Dock är vinerna mycket svåra att finna på den svenska marknaden så jag brukar då välja La Chablisiennes eller en av mina nya favoriter i Chablis, Clotilde Davenne med sin Les Preuses som finns då och då på Systembolaget. Båda dessa viner är prisvärda alternativ.

Bild från DinVinGuide

Vaudésir

Klimatförändringen har förändrat Grand Cru Vaudésir väsentligt tycker jag. Då jag har följt Chablis och dess viner under många år och sett en klar förändring. Klimatförändringen har framförallt ändrat strukturen på vinerna från Vaudésir. Det är inte så att vinerna har försämrats utan snarare gjort dem mer uttrycksfulla.  Men fortsätter trenden är jag rädd för vad som kan ske med våra älskade chablisviner.

Bild från DinVinGuide
Vaudésir benämndes ofta när jag lärde känna området, det mest feminina och sensuella Grand Cru läget. Drottningen av Chablis. Växtläget har en brant lutning med exponering mot söder. Historiskt var läget perfekt då det tidigare var viktigt att uppnå höga sockerhalter. Det är inte problemet idag, varför viner från Vaudésir kan bli lite väl burgundiska och fylliga i stilen. Många tycker om detta, men jag föredrar den mer klasssika stilen med mineralisk sälta och massor av syra. Vaudésir har den näst största arealen av Grand Cru sluttningen, med sina 14,7 hektar och ligger i en naturlig amfiteater. Läget är skyddat mot nordliga vindar med ett perfekt söderläge. Munkarna som först odlade vin här ansåg att det var det bästa läget. Sannolikt med tanke på den tidens kallare klimat. Oftast mognar Vaudésirs druvor först så det är mycket viktigt med att pricka rätt tidpunkt för skörden om man vill ha en mer traditionell chablis. Vissa producenter som föredrar en senare skörd får då lite fetare viner med något eldigare stil och lägre syra. En annan aspekt, vissa år kan vattenstress uppstå för vinstockarna, om temperaturen är hög och regnet uteblir, exempelvis för årgång 2003. Vinerna är nästan alltid harmoniska med en lätt exotisk blommig stil i doften. Lägets naturliga aromer har ibland en kryddighet, mogen frukt med både honung och mandel. När vinet lagrats känner jag nötter, mandel och torkade aprikoser i såväl doft som i smak. Nästan alltid med en avslutande fethet. Under varmare årgångar kan sötman nästan kännas exotisk i sin karaktär. Historiskt var Vaudésir det mest hyllade vinet, så sent som för tjugo år sedan ansågs det av många som det främsta Grand Cru läget. Idag lutar nog merparten mot att Les Clos är det främsta. Det finns många bra odlare i Vaudésir. Men en av mina personliga favoriter är Domaine des Malandes. Vinerna kan drickas relativt unga men klarar viss lagring, men inte för länge är mitt råd.

Grenouilles

Ni som kan franska vet att grenouilles betyder grodor. Namnet härstammar sannolikt från att floden Serein flyter stilla och tätt intill och att det därför fanns grodor i denna vinmark. Grenouilles som är den minsta Chablis Grand Cru med 9,4 hektar.

Bild från DinVinGuide
Detta läge ligger nedanför Vaudésir och Valmur centralt på Grand Cru kullen. Floden fungerar som en temperaturreglerare med svalare temperaturer under heta dagar och med värme under kallare nätter. Vilket har en positiv påverkan för druvornas kvalitet. Det händer att Serein översvämmar de nedre delarna av Grenouilles under regniga och blöta år. Trots områdets relativa litenhet kan vinerna från Grenouilles variera en del beroende på var druvorna vuxit. Chablis och hela Bourgogne är fantastiskt, växtplatsen visar ofta tydliga skillnader så att vinälskaren kan ”nörda in” och analysera de olika vinerna beroende på var frukten vuxit. Grenouilles har i stort sett helt med sydlig exponering med full dagssol. Många anser Grenouilles vara en syntes av de sju olika Grand Cru lägena som visar upp en provkarta av olika dofter och smaker. Intensiteten i vinerna är inte lika som Les Clos eller Valmurs men inte långt efter. Samtidigt som vinerna uppvisar en elegant blommighet som i Blanchot. Jag är sällan besviken när jag provar ett vin från Grenouilles och då väljer jag gärna ett från La Chablisienne. Vinkooperativet La Chablisienne äger nästan 80 procent av hela denna växtplats så givetvis kan man välja och vraka bland skördade druvor. Det bästa vinet från detta läge är La Chablisiennes toppvin, Château Grenouilles. Vinet är husets bästa generellt och finns ibland i mindre partier på Systembolaget. Druvorna är utvalda från en speciellt och välskött vingård. Sedan 2002 har även användningen av ekfaten nedtonats vilket är positivt för slutresultatet. Andra bra producenter är Domaine Louis Michel med sin oekade Grenouilles och givetvis Domaine William Fèvre.

Valmur

Chablis Grand Cru Valmur gränsar till Les Clos västerut med lite av samma struktur. Med maskulina mineraler och salt stenighet. Området som uppgår till 13,2 hektar vilket är drygt halva arealen av Les Clos. Orienteringen är framförallt syd men vissa delar har västlig exponering och kvällssol. Vinstockarna har en diversifierad geografisk växtplats och vinerna från Valmur kan skifta en del i sin karaktär.

Bild från DinVinGuide
Valet av producent är viktigt här. Omdömena skiljer sig en hel del åt när man läser hur olika vinkunnigas synpunkter, vilket också stämmer med min personliga uppfattning. Allt från kraftfulla till eleganta viner kan omdömena vara. Jag menar att det framförallt är mineralerna som framträder i vinerna från Valmur ibland även tillsammans med en lätt rökighet. Ibland brukar jag skoja med Valmurs vinodlare och säga att de gör en fin maltwhisky med chablisstil. Minns dessa ord nästa gång ni provar ett vin från Valmur. Framförallt Valmur som görs av Benoit Droin. Vinerna hanterar lång lagring och utvecklas långsamt med stil. Läget är för många en liten doldis som kanske direkt går på Les Clos, om man gillar denna mer karaktärsfulla mineraliska stil. Den stora stjärnan här är den mytomspunna producenten Domaine Raveneau som skapar viner av yppersta världsklass. Ofta brukar jag omnämna dem som DRC-kvalitet fast från Chablis. Tyvärr är produktionen så försvinnande liten till en törstande världsmarknad. Vinhuset producerar endast cirka 40.000 buteljer per år. Jag provade nyligen en Chablis Grand Cru Valmur från den i Sverige kända producenten Brocard som var riktigt bra.

Bild från DinVinGuide

Les Clos

Les Clos är idag det största och sannolikt det mest berömda området i Chablis. Områdets areal uppgår till i stort sett en fjärdedel av Grand Cru kullen med sina 26 hektar. Chablis Grand Cru Les Clos ligger i ett perfekt söderläge med med en brant lutning. Området var omgärdat av en stenmur i klassisk burgundisk stil tidigare, en clos. Många menar att det var här munkarna planterade sina första vinrankor då man såg att snön tinade så tidigt här. Personligen tror jag ändå att Vaudésir var det som först blev planterat på grund av sin naturliga amfiteater med sitt varma och skyddade sydläge, men vem vet.

Bild från DinVinGuide
Bild från DinVinGuide

Les Clos jordmån består av mycket kalkrik lera med stenig struktur. Under det tunna jordlagret om en knapp meter finns en gedigen platta med kalksten. Läget och den massiva kalkstensklippan är troligtvis hemligheten bakom Les Clos spännande och särpräglade viner. Vinernas stil är komplex och uttrycksfull i sin natur. Initialt är ofta vinerna lite kantiga och otillgängliga och i sin ungdom släpper vinerna inte mycket till vinprovaren utan de är oftast mycket slutna. Vid många vinprovningar möter jag ibland kollegor som inte har någon större erfarenhet av Chablis Grand Cru. De är ibland helt oförstående när en ung Les Clos provas som kan både vara stumt och slutet och inget av den omtalade storheten kan upptäckas. Les Clos omtalas av vissa som Kungen av Chablis eller på engelska Big Daddy. Les Clos kräver längst lagring av alla sju olika Grand Cru lägen. Efter viss tid i vinkällaren framträder den typiska djupa komplexiteten med tydliga mineraler och tydlig rökighet. Frukten har också en mer intensitet i det mognande vinet med aromer av exotiska frukter. En butelj Les Clos som har fått många års lagring har ofta aromer av svamp och undervegetation och då är vi chablisälskare i nirvana. Les Clos kräver lagring om man vill få full valuta för sin vininvestering. Efter sådär 10 till 12 år börjar det hända stora saker i flaskan men klarar längre lagring än så. Den personliga smaken får givetvis avgöra hur länge vinerna skall lagras. Mina två  favoriter kvalitetsmässigt av Les Clos är Domaine Raveneau och Domaine Vincent Dauvissat. Vinerna är mycket svåra att få tag på i Sverige dessvärre. Vinerna skiljer sig lite åt i stilen och jag håller nog Domaine Raveneau som den bästa med sin komplexa stil. Andra favoriter är Domaine William Fèvre med en elegant och mer fruktdriven Les Clos. Vinmakaren hos Fèvre, Didier Séguier har skapat en helt egen stil med ren frukt och elegantare stil. Didier brukar ofta skörda sina Grand Cru druvor först samt är helt kompromisslös i urvalet av druvor före pressningen. En producent som jag under de senaste åren återupptäckt är Domaine Billaud-Simon som blev uppköpt 2014 av Faiveley i Bourgogne. Kvaliteten har höjts gradvis och är riktigt bra igen med tydlig burgundisk stil för sin chablis. Ett alternativ som inte kostar lika mycket är Clotilde Davennes förnämliga Les Clos med sin klassiska chabliskänsla.

Blanchot

Blanchots namn kommer troligtvis från det faktum att vingården har en vackert vitaktig färg vilket man ser när man passerar vingårdsläget på väg från Tonnerre. Under vår och vinter ser man tydligt den vita kalkrika leran som är så tydlig och viktig för Blanchot. Vissa tycker att Blanchot inte ska betecknas som en Chablis Grand Cru. Detta har har diskuterats länge om det faktiskt är en Grand Cru eller ej.

Bild från DinVinGuide
Bild från DinVinGuide
Kritikerna menar att Blanchots viner inte fyller ut kostymen helt, men jag tycker att Blanchot gör det. Vinerna är ofta mer eleganta med en sublim doft av vita blommor. Blanchot ligger öst om övriga Grand Cru lägen och lutar brant mot sydost. Läget är exponerat mot morgon och den tidiga dagssolen, vilket historiskt renderat i ett omdöme om att Blanchots viner inte har tillräcklig kraft under svalare år och mindre solsken. Under större och varmare årgångar skapas däremot eleganta och finstämda viner. Ni förstår att vinerna från Blanchot inte är de mest kraftfulla Grand Cru vinerna utan styrkan ligger snarare i sin sublimitet. Den eleganta frukten i kombination med läckra aromer av framförallt vita blommor, aprikos och lime. Personligen dricker jag gärna viner från Blanchot relativt unga redan efter sex sju år öppnar jag buteljen, men givetvis beroende på årgångens karaktär. Dock se upp med producenter som ekfatslagrar sina viner för mycket, Blanchot tål inte alltför massiv ekfatslagring. Bästa producenterna här är Domaine Laroche och Domaine Raveneau. Deras viner skiljer sig markant åt i stilen men båda tolkar jordmånen på sitt eleganta sätt. Mest känt är nog Laroches bästa vin, Réserve de l’Obédience.  Det är ett strikt urval av de bästa faten i Domaine Laroches källare av Blanchot. Förr ekfatslagrades vinerna mer vilket tenderade att minska finessen men idag är vinerna delikata. Raveneau skapar som vanligt storverk även här med sina minutiöst skötta vingårdar. Hittar ni några buteljer av Raveneus viner så köp, ni kommer inte ångra er. Jag provade en av Bourgognes stora spelares Blanchot som var riktigt bra. Louis Jadot Chablis Grand Cru Blanchot 2017.

Bild från DinVinGuide

La Moutonne – det åttonde cru

Chablis är burgundiskt och givetvis har man ett undantag när gäller de sju olika Grand Cru lägena. Ja, det finns även ett åttonde inofficiellt – La Moutonne. Nu är La Moutonne inte bara en enskild cru utan består faktiskt av de två växtplatserna Vaudésir, till största delen, samt en mindre del Les Preuses. Denna speciella växtplats härstammar från cisterciensermunkarna och är omnämnt i skrift så tidigt som 1200-talet. La Moutonne är en så kallad ”monopole” vilket innebär att det ägs till hundra procent av en ägare.

Bild från DinVinGuide
Domaine Long-Depaquit i Bichot företagsgruppen äger detta område sedan många år. Namnet La Moutonnes härstammar enligt sägen att munkarna sågs skutta som små lamm på klostret efter att de druckit av detta vin. Folksägnen har ofta humoristiska förklaringar till hur ett namn har uppkommit.  I franska revolutionens efterdyningar i slutet av 1700-talet förvärvades området av två bröder Depaquit, i den politiska villervallan. Staten konsfiskerade egendomen från munkarna i samband med revolutionen och sålde den vidare. Idag är det en intakt del av Grand Cru kullen och är utformat som en naturlig amfiteater mitt i Vaudésir. Det är ett mycket varmt läge skyddat för kalla vindar. Det finns ett vitt litet stenhus i vingården som ofta är fotograferat, se bilden ovan. Sluttningen är brant och väldränerad. La Moutonnes viner är snarlika vinerna från Vaudésir men är något mer intensiva och sötfruktiga i stilen. La Moutonne finns då och då i mindre antal på Systembolaget men är betydligt dyrare än kusinerna från Vaudésir, tyvärr. Jag tycker att vinfirman Bichot har ryckt upp sig avsevärt under senare år och producerar idag bra viner.