Svenska flaggan
BestChampagne Logo
|
Dryckeslistan Logo
Fredagstipset 27 - Snart är det jul och nyår!
Skriven av Magnus Reuterdahl

Nyårsfirande då och nu

Nyårsfirande då och nu. Har du bestämt din nyårsmeny? Det har inte jag, men det sägs att vi kan lära oss av historien. Därför har jag tittat på vad man åt förr, på farfars fars tid... häng med!

Tomten has left the building! Nu kavlar vi upp skjortärmarna och gör oss redo för nyårsfirandet. Precis som alla andra firanden är nyårsfirande upphängt på ett antal premisser och traditioner, de är dock inte lika fasta och tydliga som de kring julen.

Det finns dock några saker som ger en röd tråd. Jag tror att alla, åtminstone vi som älskar mat och dryck, kopplar samman nyårsafton med mat, dryck och fest. De flesta av oss tycker nog också att just nyårsfirandet är sammankopplat med lite mer lyx och flärd, framförallt med champagne och annat bubbel. För många är det också viktigt att lyssna på nyårstalet från Skansen och att skåla in det nya året vid tolvslaget! För vissa är fyrvekerier ett måste, det är dock något jag kan leva utan.

Hur länge har vi festa på nyårsafton, när började vi fira den och hur gamla är dess traditioner?

Nyårsfirande då och nu

Vad är en traditionell nyårssupé, har den förändrats över tid? Finns det något vid sidan av champagne som är verkligen nödvändigt? Vad åt och drack vår farfars far och mormors mor för 100 år sedan? När började vi fira nyårsafton på det sätt vi gör idag och varför? Det sägs ju att vi ska lära av historien så här kommer några nedslag.

Ordet nyår kan spåras tillbaka till åtminstone 1500-talet och firandet kan i någon mån spåras tillbaka ända till påven Silvester, som dog den 31 december år 335. Det finns också andra kopplingar till äldre religioner och riter. Jag tänker dock på nyårsafton i annan kontext än den religiösa, för mig är den ett hej då till det gamla och en start på det nya.

Första gången ordet nyårsfest respektive nyårskalas används i en tryckt text är år 1762 respektive år 1814 men nyårsfirandet i en mer allmän betydelse började bli viktigt först under slutet av 1800-talet.

Skansen

Skansen

I Sverige kan det moderna nyårsfirandet i mångt och mycket kopplas samman med att Artur Hazelius (1833-1901) började med nyårsfirande på Skansen, i Stockholm, år 1893. Året därpå hade de den första nyårsvakan och år 1895 lästes Tennysons dikt Nyårsklockan (1850) för första gången. Detta skapar grunden till en av våra viktigaste nyårstraditioner. När orden Ring klocka ring ebbar ut höjs glasen och det nya året skålas in.

När radion blev vanligare under 1920- och 30-talen spreds nyårsfirandet mer och snabbare. I radion sändes till exempel klockringningar från olika kyrkor i landet men också nyårstalen från Skansen. Sedan 1977 har diktläsningen sänts på TV och idag finns det uppsittarkvällar i flera kanaler. En tradition som tyvärr dött ut, eller åtminstone är starkt tynande är den att titta på tv-programmet Grevinnan och betjänten (1963). Denna var på sin tid var lika viktig för nyårsafton som Kalle Anka för julen.

Vad åt man förr på Nyårsafton?

Idag är det vanligt med lyxiga tillställningar med tre- eller femrätters menyer. Detta är något som växt fram och blivit vanligare och vanligare med tiden. Många väljer klassiska rätter gjorda på oxfilé eller hummer, men så har det inte alltid varit. Går vi 40-50 år bakåt i tiden var det vanligaste att rätterna var i princip desamma som på julbordet.

Går vi längre tillbaka till perioden innan andra världskriget har jag inte hittat någon nyårsmeny, men väl några restaurangmenyer från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Dessa ger en inblick i vad du kunde festa på då om du gick på lokal. Det finns dock flera uppgifter att firandet inledningsvis var ganska enkelt och kunde inkludera gröt, en middag, en sup och kanske något mer.

Gamla menyer

Nyårsmenyer i kokböcker?

Det är intressant att notera att i de flesta kokböcker, nya såväl som gamla, som fokuserar på julen och julhelgen så är inte nyåret inkluderat eller bara snabbt omnämnt. Därför gjorde jag en sökning hos några större bokhandlare för att se om jag kunde hitta kokböcker riktade mot just nyårshelgen. Under rubriken mat & dryck hittade jag ingen specifik bok om nyårsmat, med sökordet jul och julmat hittade jag dock drivvis av böcker. Det finns också flera som handlar om helgmat, där nyåret säkert kan vara inkluderat.

Jag hittade dock några spridda nedslag i min egen bokhylla, dess kanske dock avskräcker mer än inspirerar.

I kokboken Köksalmanack från 1961 föreslås att nyårssupén kan vara krabbgryta med vitlökssmör och pain riches. Nestorn Tore Wretman föreslog 1970 att Biff Stroganoff var utmärkt nyårsmat. Andra spridda förslag från 70- och 80-talen är smörsmälta räkor och hett ris (1977), nyårsring med räkfyrverkeri (1986) och varmrökt laxforell, spenattimbaler, kryddig creme fraiche, kokt fryst färskpotatis som middag och exotiska frukter med färdigköpt sorbet av olika slag till efterrätt (1988).

Nyårsmat

Nyårsafton 2022

Jag vet inte om varken du eller jag blivit mycket klockare av denna historiska exposé. Det verkar dock finnas utrymme för någon att skriva en nyårskokbok. För mig är nyårsafton en kväll då man ska njuta. Julmaten har sin tid, den har jag dock ätot för mycket av så den får ligga i dvala tills nästa år. På nyårsafton vill jag ha något helt annat. Då jag inte hittade något i min eftersökning gjorde jag en ny och hittade några riktigt trevliga förslag i DinVinguide.se, dvs i vår egen databas som är fylld av recept och artiklar.

Det rekommenderar jag att du gör också, några förslag hittar du ovan och nedan. Vad jag dricker på nyårsafton är dock enklare, det blir bubbel, mer bubbel och ännu mer bubbel! (tips på det hittar du till exempel här och här).

Gott nytt år och god fortsättning!

Magnus Reuterdahl

Nyårsfirande då och nu – Magnus Reuterdahl

BestChampagne.seDinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har matdryckvin och livsnjutning som gemensamma intressen.

I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat- och dryckesvärlden med oss.

Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl har skrivit om vin sedan 2006 och skrivit för DinVinguide.se sedan 2012. Han skriver gärna om viner från Bourgogne, Bordeaux, Portugal, Centraleuropa och Georgien samt om baijiu.

Läs mer om Magnus

Läs mer