Svenska flaggan
BestChampagne Logo
|
Dryckeslistan Logo
Med ägget i fokus! - DinVinguide Magnus Reuterdahl
Skriven av Magnus Reuterdahl

Med ägget i fokus!

Med ägget i fokus! Nu är det bara dagar kvar till påsken. Helgen då vi frossar i ägg. Det är såväl en symbol för påsken som något vi njutit av i 1000-tals år. Hur länge har vi ätit ägg? Hur kopplas de till påsken? Vilka äggrätter kommer jag mumsa på i år? Massor av frågor men åtminstone några svar!

Påsken är äntligen här, idag är det Skärtorsdagen, renandets dag och den dag då Jesus och lärljungarna åt påskmiddag. På fönsterbrädet står videung och björkris klätt med fjädrar. Kylen är fylld med ägg och på bordet står måleriutrustningen redo att göra dem färgglada.

Under veckan som gått har jag funderat på ägg. Varför äter vi ägg på påsken? Hur har vi ätit dem under historien och kanske viktigast? Vad ska vi dricka till dem? Med mera, med mera…

Påsken likt många andra högtider väcker minnen från barndomen. Jag kom till exempel att tänka på en barnbok som jag älskade när jag var liten: Ägget av Lennart Hellsing. Boken handlar om ett ägg som ligger på en strand och funderar på vad det ska bli när det blir stort, kanske en säng eller en kaffepanna?

Svaret på det hittar du i boken, men jag kan svara på några av frågorna jag ställt ovanför, nedanför.

Ägget – en lång historia

Vi har sannolikt ätit ägg från den dagen då vi först stötte på dem, först som jägare och samlare men mer regelbunden sedan vi blev bönder. Det tog dock ett tag innan hönsen kom till Skandinavien.

Visste du att våra höns förfäder kom från djungeln, sannolikt från någonstans i Asien. De äldsta spåren indikerar att de började domesticeras för mer än 8000 år sedan i de områden som idag är Thailand eller Vietnam. Därifrån kommer de så småningom via handelsvägar till Mellanöstern, sedan Europa och till sist upp till oss i Skandinavien för lite drygt 2000 år sedan. De äldsta arkeologiska spåren av tamhöna vi hittat i Sverige är från 100-talet före Kristus i Skåne.

Hönsgård

Vem åt ägg?

I historiska källor kan vi hitta uppgifter om hur vi åt ägg och vem som åt dem. Förr var det vanligast att vi åt ägg på våren och sommaren. När solen och värmen kom började hönorna värpa ägg. Att de efterhand har kommit att kopplas ihop med påsken har med detta att göra, samt att vid påsken tog också fastan slut. Då blev det tillåtet äta ägg igen, något som ledde till en äggfrossa, åtminstone hos vissa.

Under medeltiden var dock hönsägg något som främst åts i högreståndsmiljöer. Där omnämns de i olika sammanhang, t ex vid fester, inköps- och i inventarielistor. Allmogen börjar efterhand att äta ägg och då främst hårdkokta ägg, gärna serverade i brännvin. Vanligt blev det dock först under 1800-talet, det var då fler och fler började hålla höns.

Medeltida målning

Hur åt vi ägg förr?

Tittar vi maträtter där ägget spelar huvudrollen så är en av de äldsta rätterna Bohusläns landskapsrätt, äggost. Den är känd sedan åtminstone 1500-talet genom biskop Brask. Äggost görs av mjölk, sur grädde och ägg som vispas ihop och sedan värms upp tills blandningen koagulerar. Därefter låter man vasslan rinna ut.

Att ägg blir mer populärt med tiden har sannolikt också något att göra med 1700-talets kokböcker. Mest känd är Cajsa Wargs. I denna introducerar hon rätter som kokade ägg en sallade, förlorade ägg med selleri och på fat samt äggröra med sparris.

Efterhand hittar vi recept på olika typer av pannkakor, skånsk äggakaka och spettekaka, småländsk ostkaka och diverse småanrättningar till brännvinsborden. Ägget blir var mans älskling men rätterna visar också på att det är förhållandevis exklusiv mat.

Åts bara hönsägg?

Historiskt sätt har det ätits många andra ägg än hönsägg. På 1800- och tidigt 1900-tal plockade till exempel skärgårdsborna ofta ägg ur sjöfåglarnas bon. Mest populära sägs Storskrakens ägg ha varit. Andra ägg som åts kom från trutar, måsar och tärnor.

Ägget och påsken

De flesta av oss äter nog de målade äggen på påskbordet utan att reflektera närmare på varför. Påsken så som vi firar den har sitt ursprung i de judiska traditionerna som efterhand blev kristna. De har också ändrats från det att vi gick från katolicismen till protestantismen.

I den kristna påsken har ägget kommit att symbolisera livet, pånyttfödelsen och uppståndelsen. Denna symbolik finns dock i många tidigare religioner och kopplas ofta till också till hur världsalltet eller gudar föds samt fruktbarhet, möjligen också i den förkristna tron här i Norden.

Ägg som en specifik påsktradition är något som växer fram under 1800-talet då blev vanligare att fler höll höns. Under industrialiseringen växer det sig starkare och traditioner som påskharen och påskägg blir starkare och idag ser vi det som en urgammal tradition.

Ägg & vin

Champagne

Idag äter de flesta av oss påskmiddagar på påskafton och påskdagen. Jag kommer äta ägg, lax och lamm hela påskhelgen lång. I många fall kan det var lite svårt att matcha ägg och vin med varandra, men det beror lite på hur vi tillagar äggen. Jag äter förvisso kokta ägg men jag gör oftare rätter där äggen spelar en huvudroll.

Jag gillar att göra en trevlig omelett med lite gravad eller rimmad lax eller en eggs benedict. Dessa fungerar utmärkt till påsklunch eller brunch och är utmärkta att skölja ned med lite champagne. Ett bra val är Pol Roger brut rosé (649:-, Nr 77071) – lite bubbel sätter en fin stämning och roséchampagne tycker jag är perfekt till påsken. Friskt, smakligt och festligt.

Gubbröra och vin

En annan äggrätt som jag förälskat mig i är gubbröra. Det är en av de rätterna som har en koppling till brännvisborden på 1800-talet och därför passar utmärkt till våra storhelger och de rätter vi äter då. Servera den på en knäckemacka och njut.

Till denna vill jag ha något friskt och gott. I år blir det en bolagsklassiker i ny årgång från norra Portugal. Anselmo Mendes Alvarinho Contacto 2021 (124:-, Nr 6707). Årgången 2021 som nyligen släpptes är underbar. Den är ren, fräsch och har massor av energi samt lite skalkryddighet. Den passar utmärkt till gubbröran, till laxen och till skaldjuren. Ett perfekt påskvin!

Efterrätt & vin

Alla riktiga festmåltider kräver en efterrätt. Jag föreslår en portugisisk klassiker, Pastel de nata. Det är en perfekt avslutning efter en måltid. Lagom stor, söt, vanlijig och riktigt god.

Portvin TawnyTill pastel de nata dricker jag tawny port. Många dricker bara portvin till jul, glöm det, portvin njuter man av året runt. När det kommer till Tawny port, dvs portvin som lagrats på fat, så brukar jag tycka att de 20-åriga är de som ger mest för pengarna.

En som är riktigt bra och som finns på många bolag just nu är Fonseca 20 Years Old Tawny (479:-, Nr 92017). Detta är vuxengodis! Var inte oroliga om flaskan inte tar slut, den håller hela påskhelgen. Den håller faktiskt i flera månader om du stoppar tillbaka korken och ställer in flaskan i kylen emellan sipparna.

Glad påsk! (Visste du att man egentligen inte ska säga detta förrän på påskdagen? Detta hade jag missat!)

Magnus Reuterdahl

 

Med ägget i fokus! Magnus Reuterdahl

BestChampagne.seDinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har matdryckvin och livsnjutning som gemensamma intressen.

I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat- och dryckesvärlden med oss.

Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl har skrivit om vin sedan 2006 och skrivit för DinVinguide.se sedan 2012. Han skriver gärna om viner från Bourgogne, Bordeaux, Portugal, Centraleuropa och Georgien samt om baijiu.

Läs mer om Magnus

Läs mer