Bourgogne-skolan. Druvorna

Bourgogne är en av de mest kända vinregionerna i Frankrike och världen. Det är en region som sträcker sig från Yonne i norr genom Côte d’Or ned till Côte Chalonnaise och Maconnais samt längst i söder Beaujolais.

Regionen är framför allt känd för viner gjorda på druvorna pinot noir och chardonnay. De är dock långt från de enda druvorna som odlas där, men de är de klart dominerande druvorna och de som gjort regionen världsberömd. Här kommer vi fokusera en del på just druvorna.

I denna del kommer vi dock också att titta lite på hur vi kan dela upp Bourgogne i mer hanterliga delar för att få ett bättre grepp om regionen.

Vinregionen Bourgogne

Bourgogne är Frankrikes största vinregion med omkring 20 procent av alla odlingar i landet. Vinodlingarna i Bourgogne omfattar omkring 50 000 hektar, alla druvor används dock inte till vin, en hel odlas för att bli destillat.

Vingårdarna fördelas på 84 appellationer där det i sin tur finns omkring 3 600 slott (domaine, producenter), 266 negiocianter och 16 kooperativ. Det har funnits än fler appellationer, för några år sedan var de 100. Lägger vi till by eller vingårdsbeteckningar (village, premier cru och grand cru) blir det mer än 700 stycken att hålla reda på. Jag återkommer till dem i en senare del i Bourgogne-skolan, dock inte alla, jag lovar!

I Bourgognen utgör de vita viner ca 62% av produktionen. De röda vinerna motsvarar 29% och rosé cirka 1%. Utöver detta kommer mousserande viner, varav en del är rosé, dessa viner tillsammans motsvarar omkring 8 % av produktionen.

Bourgogne-skolan: Druvorna

Det finns två druvor som överskuggar de övriga i Bourgogne, chardonnay och pinot noir. På dessa bägge druvor har man i regionen skapat och skapar några av världens bästa och mest berömda viner. De är dock långt från de enda viktiga druvorna, två andra är aligote och gamay. Två druvor som hamnat på efterkälken och som upplevt lite av en nyrenässans de senaste åren. Utöver dessa finns också ett antal mer ovanliga druvor som är intressanta att titta närmare på. Jag går igenom dem nedan.

Bourgognes vanligaste druvor

Pinot noir

Vi börjar med druvan pinot noir. Det är en blå druva som det också går att göra vitt vin på och som är en viktig del i många av områdets mousserande viner, crémant de Bourgogne. Pinot noir är den mest odlade blå druvan i Bourgogne och odlingarna motsvarar cirka 40% av regionens planteringar.

Det är en gammal druva, möjligen med rötter ned i den romerska tiden. Enligt vissa teorier är pinot noir samma druva som under romartid kallades helvenacia minor, om detta är sanning är dock mer osäkert. Efterhand byter druvan namn, och under medeltiden kallades den bland annat för noirien och morillon.

Pinot noir är en svår druva att framställa riktigt bra viner på, den kräver rätt terroir, det vill säga rätt jordmån och rätt klimat. Detta finns i Bourgogne, det har generationer av vinmakare i regionen visat.

Läs mer om pinot noir här.

Gamay

Efter pinot noir är gamay den viktigaste blå druvan i regionen. Idag odlas den framför allt i den södra delen av regionen, bland annat i Beaujolais och Mâconnais. Odlingarna av druvan motsvarar omkring 2,5% av regionens odlingar.

Gamay är en gammal druva. Namnet kommer sannolikt från byn med samma namn i Saint-Aubin nära Puligny-Montrachet. Den är känd sedan medeltiden och dess förflyttning söderut inleddes sannolikt redan på 1300-talets då Philippe le Hardi, hertig av Bourgogne (1342–1404), föredrog pinot noir och förbjöd den i Côte d’Or.

En annan anledningarna till att vi främst hittar den längre söderut i regionen idag, är att den också trivs bättre i klimatet och jordarna där.

Läs mer om gamay här.

Chardonnay

Chardonnay är en grön druva som odlas i princip i hela vinvärlden. I Bourgogne är det den enskilt mest odlade druvan och odlingarna motsvarar drygt 50% av regionens planteringar. Några områden är särskilt kända för vinerna på druvan: Côte de Beaune, Côte Chalonnaise, Mâconnais och Chablis.

Namnet kommer möjligen från byn i Mâconnais med samma namn, detta är dock omdiskuterat. Druvan är känd under många andra namn i regionen, till exempel aubaine, beaunois och melon blanc. De flesta av dessa har dock fallit i glömska.

DNA-analyser indikerar att det är en gammal korsning där någon av pinot druvorna och gouais blanc är föräldrar.

Läs mer om chardonnay här.

Aligoté

Vid sidan av chardonnay är aligoté den viktigaste gröna druvan i Bourgogne. Odlingarna omfattar omkring 6% av regionens vinodlingar. Druvan kan göras inom ramen för sin egen AOC, Bourgogne Aligoté.

Det är en gammal druva som en gång fanns spridd över större delen av Côte d’Or. Under 1900-talets andra hälft minskade dock odlingarna, mycket på grund av att producenterna fick betydligt bättre betalt för chardonnay. På senare år kan vi dock ana en renässans för druvan, kanske för att priserna på vit bourgogne gjord på chardonnay skjutit i höjden.

Läs mer om aligoté här.

Mindre vanliga druvor i Bourgogne

Bourgogne är en gammal vinregion och många druvor som förr varit populära och haft en viktig plats, har efterhand tappat i popularitet utav olika anledningar. Några lever dock kvar, ibland på nåder. När du hittar viner gjorda på dem är de dock kul att prova då de är ett annorlunda uttryck av Bourgogne. Några av druvorna är också förhållandevis starka lokalt, kring en by eller klunga av byar. Många av dem används dock nästan bara i blender med andra druvor, det finns dock undantag!

Pinot blanc

Pinot blanc var förr förhållandevis vanligt förekommande. Idag är den dock mer ovanlig. Det är en grön druva som förr ofta fanns i field blends, och den användes i såväl vita som röda viner.

Idag är den inte längre tillåten att nyplantera i de flesta AOC:er inom Côte d’Or. I andra delar av Bourgogne är den dock tillåten och här och där hittar man kul viner på den. Vanligast är att använda den i druvblandningar för mousserande viner. Det finns dock enstaka producenter som gör stilla viner på druvan, ofta med gott resultat.

Läs mer om pinot blanc här.

Sauvignon & fié gris

Kärt barn har många namn. Sauvignon (sauvignon blanc eller epicier) och druvan fié gris (sauvignon gris) hittar vi främst kring byn Saint-Bris direkt väster om Chablis. Här finns en särskild AOC för druvan. AOC:n omfattar också byarna Chitry, Irancy, Quenne och Vincelottes.

Tillsammans fanns det år 2017 omkring 130 hektar med sauvignon inom AOC:n.

Fié gris är sannolikt en naturlig mutation av sauvignon blanc med en grå-rosa färg.

Läs mer om sauvingon blanc här och sauvignon gris här.

César

Den blå druvan césar används främst som en stöddruva tillsammans med pinot noir, bland annat i röda viner från Irancy, där den är tillåten i enligthet med AOC-reglerna.

Det är en gammal druva som idag är ovanligt förekommande. Möjligen är den resultatet av en naturlig korsning av pinot noir och argant. Viner på césar beskrivs som mörka med tydliga och ibland ganska tuffa tanniner. Det sägs också att vinerna kan också få en lite myskig doft.

Läs mer om césar i här.

Pinot beurot

Pinot beurot är mer känd som pinot gris och en druvan som de flesta av oss sannolikt inte förknippar med Bourgogne. Den kommer dock härifrån men är idag bara ovanligt förekommande. Den påträffas dock då och då i äldre vingårdar, vanligen i flield-blends med pinot noir.

Druvan är känd sedan medeltiden och namnet kommer från druvans grå-rosa toner som drar åt brunt är de mognat. Det finns dock bra exempel på viner av den i till exempel Schweiz och Alsace, med flera.

Läs mer om pinot beurot/gris här.

Sacy

Sacy – hur många har hört talas om denna druva? Jag har så vitt jag vet aldrig provat den, men det är en gammal druva som kommer från Yonne. Idag finns bara enstaka odlingar av druvan kvar.

Druvan blommar sent vilket gör att den sällan skadas av frost men den mognar också sent vilket gör att det finns en risk att den inte uppnår full mognad. Det senare är sannolikt anledningen till att den idag är ovanlig. När de når full mognad får vinerna vanligen lite högre alkoholhalt än de gjorda på till exempel chardonnay.

Läs mer om sacy här.

Melon de Bourgogne

Melon de Bourgogne är en druvan som många känner till men de flesta av oss kopplar ihop den med Loire och vinstilen muscadet sur lie. Druvan kommer dock ursprungligen från Bourgogne. Idag är den dock mycket ovanligt förekommande och det finns bara mindre odlingar kvar, bland annat I Vézelay.

Vinerna sägs i mångt och mycket likna de som är gjorda på chardonnay, dock utan det djup och den komplexitet som vinerna på chardonnay får.

Läs mer om druvan här.

Vinområden i Bourgogne

Bourgogne kan delas upp i flera olika vinområden eller underregioner. Till dessa kan by- eller vingårdsnamn där druvorna odlades läggas till.

Det finns flera sätt att dela upp regionen. Ett sätt är att göra det utifrån den departement, dvs ett område som kan liknas vid ett län. Här från norr till söder.

Departement

• Yonne utgörs av Chablis, Auxerre och Tonnerre. Här finns omkring 4 000 hektar med vingårdar.
• Côte d’Or omfattar cirka 8 000 hektar med vingårdar och beskrivs ofta som hjärtat i Bourgogne. Det sträcker sig från Marsannay till Santenay och delas upp i Côte de Nuits (1,700 ha) och Côte de Beaune (3,600 ha). Några av Bourgognes mest kända appellationer och vingårdslägen finns här såsom Musigny, Montrachet, Charlemagne and Romanée-Conti.
• Saône et Loire har omkring 11 000 hektar med vingårdar utgörs av Côte Chalonnaise (4000 ha) i norr och Mâconnais (7 000 ha) i söder. I Côte Chalonnaise hittar vi appellationerna Bouzeron, Rully, Mercurey, Givrey and Montagny. Här produceras såvä vinta som röda viner samt mousserande och rosé. Mâconnais är främst ett vitvinsområde men här odlas också en del gamay för röda viner. Kända appellationer är ouilly-Fuissé, Pouilly-Vinzelles and Pouilly-Loché (all white), Saint-Véran and Viré-Clessé, utöver dessqa finns också möjligen till Village betckningar med mera. En liten del längst i söder av området brukar räknas in i Beaujolais.

• Längst söder ut ligger Rhône (23 000 ha), det är ett udda namn då denna del inte tillhör vinregionen Rhône, denna del utgörs i stället av Beaujolais som i sin tur delas upp Beaujolais ‘crus’ (6 400 ha), Beaujolais Villages (6 200) och Beaujolais samt Beaujolais Superior (10 400 ha).

De fem vinområden

Ett annat sätt att dela upp Bourgogne är i fem vinområden. I norr har vi Chablis och Côte d’Or, med de två regionerna Côte de Nuits och Côte de Beaune. Följt av Côte Chalonnaise och Mâconnais samt Beaujolais som ligger längst söder ut och har ett varmare klimat.

Det är nu det kommer bli lite mer intrikat, men jag återkommer med det i nästa del när jag tittar närmare på Bourgognes appellationer.

Magnus Reuterdahl

Bourgogne-skolan. Druvorna

BestChampagne.se, DinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har mat, dryck, vin och livsnjutning som gemensamma intressen. I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Våra skribenter hjälper dig med val av dryck till maten. På bägge sidor bjuder vi även på recept. Vi fyller kontinuerligt på med nya, härliga alternativ. Missa inte att kolla in varje vecka för din nya topplista. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat och dryckesvärlden med oss!