Det rör på sig i Grekland – Greklands viner

Greklands viner

Strax innan årets slut, fick vin-Sverige fint besök av Yiannis Karakasis, som är Master of Wine och bosatt i Grekland. Han är lägligt nog expert på just grekiska och cypriotiska viner. Yiannis har stenkoll på vad som händer, och inte händer, på den grekiska vinscenen just nu. 

Mer info om Yiannis finner ni här: https://www.karakasis.mw

Men först lite fakta, innan vi går in på trender och nyheter. 

Den totala odlingsytan i Grekland består av nästan 63.000 hektar vingårdar. Det kanske ser mycket ut, men det är faktiskt mindre än både Bordeaux och Rioja. 

Grekland är stolta över sina inhemska druvor, med all rätt. Även om det finns planteringar med internationella druvor som merlot, cabernet sauvignon och chardonnay är det ändå de lokala druvorna som dominerar. 

Högst upp på listan hittar vi den gröna druvan savatiano med 10.500 hektar.

Den är tätt följd av gröna roditis med lite drygt 9000 hektar. 

Därefter kommer rött i form av kraftpaketet agiorgitiko med sina 3.383 hektar.

Xinomavro – Greklands svar på pinot noir/nebbiolo, har odlingar om cirka 2000 hektar.

Strax efter kommer cabernet sauvignon med 1978 hektar.

Därefter fylls glasen med vitt igen. Assyrtiko odlas främst på Santorini men finns även på fastlandet och består idag av lite drygt 1900 hektar.

Gröna moschofilero, som är ännu en inhemska förmåga, har odlingar om cirka 1.100 hektar. 

Den är tätt följd av chardonnay med sina 700 hektar. 

Yiannis vill inte bara lyfta fram de olika druvorna. Växtplatsen och terroir är minst lika intressant. Eftersom det odlas vin på både fastlandet och på flertalet av landets öar, är mångfalden stor mellan jordmåner och inte minst olika klimat. 

Kreta som har ett hett och soligt klimat, lyckas ändå skapa viner med fräschör och bra syra tack vare att många odlare har letat sig upp mot högre höjder. 

Santorini, den populära semesterön, är synonymt med storslagen assyrtiko. Hela 65 procent av deras odlingar består av denna heta och lätt hypade druva. Hypen har dock bidragit till stigande priser, som så ofta in vinets värld. Därför har fletalet producenter nu börjat plantera den på fastlandet, där prisbilden blir en annan.

Hur ser trenderna och framtiden ut i Grekland?

Som i många andra länder faktiskt. Att man går tillbaka till de egna druvorna har vi redan nämnt. Ett steg man ser i Spanien och även Italien bland annat. 

Naturviner är inne. Inget nytt under solen. Allt från orange till viner lagrade på amforor med låga svavelhalter. Visst känns det igen? 

Övergången och experimentlustan med amforor bidrar till en mer modest fathanteringen. Ut med barriquerna och in med stora ekfat. Druvan ska tala, inte faten. 

Trots att det rör på sig så mycket i den grekiska vinbranschen, dricker faktiskt grekerna själva mindre och mindre vin. Under mitten på 90-talet konsumerad de i genomsnitt 30 liter per capita per år. Idag ligger den siffran på 22.9 liter per capita.

Vi i Sverige får väl se till att hjälpa grekerna på traven. Med ett glas eller två av dessa viner till exempel.

Domaine Sigalas Santorini Assyrtiko 2017, nr 96158. 199 kr. 1200 flaskor lanserades den 3/8. Nu finns det bara ett 30-tal kvar att knipa.

Klassisk, ren och oerhört svalkande vind fylld med sälta, krossade stenar, grillad citrus och mineral. Knäck till skaldjur, ostron och vit fisk med en frisk vitvinsås.

Avantis Estate White 2016, nr 90526. 149 kr. Beställningsvara.

Läckert, runt och samtidigt fräscht med sprattlande syror, mineraler och pigg stenfrukt, grape och gråpäron. Charmig blend på 50 procent assyrtiko, 45 procent viognier och några droppar muscat. Gravad lax tack.

Ramnista Xinomavro 2013, nr 2070, 129 kr. Beställningsvara.

Xinomavro i högform fast utan högt pris. Kan läggas undan i flera år, eller så dricker du det idag efter en timme i en karaff. Njut av tanninerna och den krispiga spröda frukten. Här samsas lingon, hallon, nypon och ceder.  Opa! Lammkorv på tallriken. Elle porchetta.