Nu är det dags att besöka de lokala vingårdarna och vi inleder hos Chateau Roslane. Vi möts av ett fantastiskt nytt hotellbygge som innehar en restaurang med en egen ört-trädgård, köksmästare som nästintill vunnit (han kom trea) den lokala Marockanska Master Chef. Här finner vi en nysatsning med ett helt team av franska vinmakare.

Vinprovning på Chateau Roslane och samtal med vinmakarteamet. Hör och häpna, de svala vindarna från Atlasbergen skapar ett mikroklimat likt många av de mer kända vindistrikten i Europa. Många av vinerna vi provar håller en förvånansvärt hög kvalitet. Vissa på toppnivå om man tänker pris och kvalitet. Att inte flera av dessa viner finns representerade på europeiska marknader är förvånande.

Chateau Roslane ligger nära staden Meknes, känd för sina utsmyckade byggnader, så som vackra stadsporten Bab Mansour och den intilliggande ruinen av romerska Volubilis. Souken i Meknes är mindre än den i Fes, men fortsatt mycket trevlig och givetvis mer lättöverskådlig.

Även Meknes vill locka till sig turister. Så mitt inne i staden, bara några hundra meter från souken, finner vi en golfbana. Jag hade inte tid att spela, så recensionen av banan får vänta, men inramningen är onekligen unik.

Det som är slående är att allt vi ser är resultatet av hantverk, ej programmerade maskiner. Allt från de många mosaikbordens tusenbitarspussel till garverierna. Du han hitta mycket spännande lädervaror här.

På färd över bergen mellan Meknes och Fes, slås vi av hur grönt och bördigt det är. På bergssluttningarna är det gott om olivträd. Marocko är en av världens största producenter av olivolja. Det är god olivolja, ingen industri processad olja vi finner på andra marknader.

Då det är marknadsdag befinner vi oss helt plötsligt i en mycket stor folksamling bland bergen. Här säljs det mesta. Givetvis färsk frukt och grönt men även elektronik och nya skor till din åsna. En upplevelse för livet. Det är som att resa i en tidsmaskin, härligt.

Anders Levander var mer intresserad av frukt än medel mot skorpioner. Kommentar av Anders; -Det var sannerligen en exotisk upplevelse att finna en livaktig marknad mitt ute på en högplatå där ingen bebyggelse fanns. Vi frossade på god frukt och kaffe. Spännande och tänkvärt.

På vingården Domaine de la Zouina hälsar Cristophe Gribelin oss välkomna.

Snacksen är så mycket mer färgglada och aptitliga i Marocko, än i Sverige.
Även här på vingården Zouina håller man en “franskifierad” kvalitet på sin range av vin. Många av vinerna uppvisar en kvalitet som återigen slår mycket av utbudet i liknande prisklass på det svenska monopolet. Varför ser vi inte fler av dessa viner på vår marknad?

Vår lunch grillas med egna vinstockar som extra smaksättning i elden. Genuint och härligt gott.

Även  rödbetorna lyser på tallriken.

Till perfektion grillade färsbiffar.

Olivoljan som produceras i Marocko som vi provar är av högsta kvalitet. Den slår i smak och doft många olivoljor som säljs i Sverige idag.

En måltid utan ost, är ingen riktig måltid för en fransman. Så ost köps in från en lokal handlare.

Marocko har mycket att erbjuda förutom välkända Marrakesh. Varför inte kombinera minst två städer? Stad och strand? För egen del skulle jag gärna återvända med cykel i bagaget för att utforska både berg och öken vidare. Den största behållningen med vårt besök var människorna, deras hjärtlighet och hantverkskunnande. Mitt generella tips blir att söka sig bortanför de välputsade fasaderna på de lyxigare hotellen och finna den genuina gästfrihet som finns hos det Marockanska folket.

Ovan symboliseras detta av Cristophe Gribelin och Jean-Pierre Dehut på Domaine de la Zouina med vår egen Anders Levander