Krokett (kråckett) säger jag, crockette (franskt uttal) säger Micke. Men oavsett uttal visade det sig att JAG var det obestridliga mästaren. Spelet utövades på ‘rå’ bana med både brunnslock, hål, decimeterhögt gräs, skräp och långa grävda rännilar. Skälva banan var märkligt utstakad med start, kyrka och sen en stor halvcirkel av bågar som löpte längs ena gräsmattekanten. Jag var grym. Micke blev sur och kastade upp klubborna i björken. Som plåster på såren öppnade vi (och tömde) en flaska Kaapzicht -97. Helt jävla fantastisk faktisk. Läder, körsbär, choklad, skogsmark och en pikant bitterhet i avslutet. Grymt och moget helt enkelt!

(Det skall dock tilläggas att Micke imponerade med en exceptionell handslagen bea med smak av ingefära och dragon.)

</