Igår hade jag en utsökt och spännande afton. Kräftskiva i Vadstena med dom kunnigaste konnässörerna som går att uppbringa. Runt bordet satt riktiga proffs som dividerade huruvida kräftor eller paj skulle ätas först, vilka delar på kräftan som skulle inmundigas och hur (och hur länge) själva koket skulle pågå. Och där satt jag. Som världens novis som inte ens äter smöret! Vilken hedning! Under kvällen satte vi i oss hela 12,5 kg godingar, fiskade av självaste ‘Kräft-Master’ – Bertil Olofsson himself! Bertils bedårande fru, Anita, hade som grädde på moset gjort universums godaste Västerbottensostpajer. Det var magiskt! Kvällen spenderades med underhållning av såväl snapsvisor, små tal och en liten uppvisning på ett sånt där litet dragspel (som förmodligen har ett helt eget namn). När lilla jag kröp till sängs ackompanjerades nattsömnen av 100-tala tranor från Tåkern. Tack snälla Alla för en grym kväll, och de bästa kräftor jag någonsin ätit!