Chokladens historia – Hur allt började

Få områden inom kakaons historia är lika omtvistade som det om trädets egentliga ursprung. Även om teorierna är många så kan man idag med säkerhet fastställa att kakao brukades på många ställen i Centralamerika redan innan vår moderna tideräkning startade. Några av de tidigaste spåren av kakaoproduktion härstammar från runt 600 talet före Kristus i trakterna runt dagens Belize.
Chokladens historia  – Hur allt började

Debatterna om kakaons ursprung är många men de två teorierna som dominerar forskarvärlden är att kakaon antingen skulle ha sitt ursprung i Mesoamerika (nuvarande Mexico, Belize, El Salvador, Nicaragua och Guatemala) eller från ett område kring Amazonas. Båda dessa teorier bygger då på att kakaon spridits norrut, respektive söderut med hjälp av djur eller mänskliga handelsvägar. Idag tycks emellertid en del av forskarna också överväga idén om att kakaons framväxt kan ha sprungit ur två genetiska trådar, oberoende av varandra. Dessa två skulle i så fall syfta till Theobroma Cacao ssp. cacao och Theobroma Cacao ssp. sphaerocarpum, där den första är Criollo och den andra Forastero. Detta skulle då betyda att Criollon växte fram i södra delarna av nuvarande Mexico och Forasteros i Amazonas.

Den kultur som starkast förknippas med kakaoodling är Mayaindianerna. Detta är egentligen en blanding av olika folkslag med liknande kulturella och religiösa värderingar som under några årtusenden bebodde de cetralamerikanska högländerna. Mayaindianerna använde kakaon dels för olika typer av kryddade drycker men också som offergåva till sina gudar. Kakaobönorna hade dessutom ett stort ekonomiskt värde och användes även som ett centralt betalningsmedel i området. När Mayakulturen kollapsade runt 1500 e Kr hade en ny civilisation tagit över – Aztekerna. Detta kom också att bli det sista härskarväldet i regionen innan de spanska trupperna erövrade marken. Aztekerna byggde upp sin kultur runt den nya huvudstaden, Tenochtitlán (nuvarande Mexico City)men denna plats var inte optimal för kakaoodling. Istället transporterades kakaon från plantage i området runt Belize och Chiapas och dessa laster kunde i många fall vara mycket dyrbara.

 

1502 landsteg Christofer Columbus på ön Guanaja utanför nuvarande Honduras. Han kom ganska snabbt i kontakt med den märkliga valutan som utgjordes av kakaobönor, men Columbus förstod aldrig riktigt värdet av den och han hittade inte heller något annat bra användingsområde för de små bönorna. Resultatet blev sedemera att kakaon vid tillfället för introduktionen i Spanien, inte blev någon vidare succé. Istället var det Hernan Cortés, som 25 år senare erövrade Mexico, som gav kakaon sitt europeiska genombrott.

tillverkning av kakaomassa i Ecuador

Cortés fann inte bara det ekonomiska värdet intressant utan också Aztkernas hantering av själva råvaran. Den aztekiske kejsaren Montezuma II konsumerade kakaon i form av en skummande, kryddig dryck som intogs under närmast religiösa former. Detta var en ceremoni som spanjorerna tog till sig efter erövringen av landet och man var inte sena med att föra vidare traditionen till Europa. Med det nya användningsområdet för kakabönorna blev kakaokomsumtionen populär hos det spanska hovet och snart hade man även börjat utveckla egna tillredningar och smaker för den exotiska drycken.

Quetzalcoatl var en av Mayaindianeras och Aztekernas gudar som hade fått rollen som paradisets trädgårdsmästare. Han sägs ha “givit” kakaoträdet till folket och sedan också förklarat hur man skulle bereda den. Det är från denna sägen som kakaon har fått sitt latinska namn – Theobroma Cacao, som betyder Gudarnas Föda!