När vi köper vin tror jag alla i första hand vill ha ett gott vin. Fler och fler är dock också intresserade av hur vinet framställs. För vissa är det viktigt att vinet framställts på ett sätt som är bra för naturen. För andra att det är viktigt att det är framställt på ett sätt där arbetarna är anställda på vettiga villkor. Ytterligare några vill ha viner utan tillsatser eller med så få som möjligt, så kallade naturviner. Sedan finns de också de som vill ha viner gjorda efter vissa principer, till exempel biodynamiskt eller veganskt certifierade. En del vill ha en kombination av allt ovan.

Diskussion kring dessa viner kan bli lite ensidiga där det mer handlar om vem som har fel än vad som är korrekt, ungefär som i valrörelsen härom månaden. Vissa begrepp blir centrala, till exempel ordet tillsatser.  Ett ord som blivt något av ett skällsord utan att de flesta vet vilka tillsatser det rör sig om och varför de används. De presenteras också som något som alla använder i maximal mängd och på en och samma gång. I de flesta fall används några tillsatser och så lite som möjligt, detta då de i många fall kostar pengar och kan ge oönskade smaker i vinet.  Det finns dock undantag även från detta.

Tillsatser är inget nytt!

Går vi tillbaka till tiden när vi människor börjar att göra vin för omkring 8-10 000 år sedan ser vi att de använde tillsatser redan då. På den tiden bestod de till exempel bivax i amforor för att täta dem samt kryddor, vatten och honung i vinet med mera för att få vinerna att smaka mer eller bättre. Går vi till den tidiga industrialiseringen och vin så var det vanligt att man tillsatte såväl essenser och mer tunga tillsatser som arsenik, blyhaltiga medel, alun, gips eller kalk. läs mer här.

Efterhand har vi hittat andra tillsatser. Idag är de vanligaste tillsatserna, socker, vinsyra, olika typer av druvmustkoncentrat, tanniner och sorbinsyra. Andra tillsatser är ekchips eller ekstavar istället för att låta vinet ligga i ekfat. Det används också flera olika typer av odlade jästsorter, en del av dessa ger specifika smaker, högre alkohol med mera. Ytterligare tillsatser används vid klarning av viner såsom äggvita eller gelatin. Det finns med andra ord mycket som kan blandas i eller användas vid framställningen av vin. Sant är dock att det är få av dessa som behöver markeras på vinets etikett, ett av dem är sulfiter.

I debatten kommer också en del annat än tillsatser upp, t ex användandet av herbicider och pesticider. Spårämnen av dessa skulle kunna vara skadliga om vi får i oss dem. De är definitivt skadliga för jorden som vinstockarna växer i och för växter och djur kring dem. Utifrån detta vill många undvika viner som kan ha sådana spårämnen. De flesta besprutar dock vinstockarna och dess rötter med andra medel såsom kopparsulfat, vilket är tillåtet vid ekologisk odling. Tungmetaller är normalt inte något som heller är bra för varken oss människor eller naturen.

Ekologiskt, biodynamiskt, naturvin – vad är vad?

Certifieringar av olika slag kan vara en bra hjälp om du vill undvika en del tillsatser eller viss typ av besprutning av vinstockar, till exempel herbicider, fungicider och pesticider. Kom dock ihåg att certifieringen i sig inte handlar om kvaliteten på vinerna utan hur vinerna framställs. De säger inte heller särskilt mycket om hur arbetet sker inne i vineriet, om företaget arbetar hållbart eller om dess filosofi. Lite kan du dock utläsa:

Ekologiskt vin (också kallat organic, biological).

Det finns flera olika ekologiska certifieringar, till exempel EU:s. Dessa begränsar främst användandet av bekämpningsmedel och konstgödsel vid odlandet av druvor men en del har också krav på vilka tillsatser som får användas och i vilken mängd de får användas. Druvorna och vinstockarna får dock besprutas med t ex kopparsulfat, släckt kalk, svavel eller med olika ekologiskt godkända blandningar. Om du köper viner från nya världen kan det dock ingå delvis andra krav än de som EU ställer, såväl hårdare som lägre.

KRAV och Fairtrade är två andra välkända certifieringar. Vid sidan av det ekologiska inkluderar dessa också vissa grundläggande sociala krav såsom förbud för barnarbete och hållbarhets-tänkande. Dessa två certifieringar skiljer sig åt i vissa delar, men har det gemensamt att de har regler och krav som i flera delar är striktare och mer långtgående än exempelvis EU:s certifieringar.

Biodynamiskt vin. Även här finns flera certifieringar, till exempel demeter. De utgår dock alla från Rudolf Steiners och hans antroposofi läror. Vinerna är ekologiska men här finns också ett kretsloppstänkande som har en mer dogmatisk vinkling. Istället för herbicider och pesticider används olika naturpreparat till att bestruta vinstockarna och druvorna med. De har också en del preparat som fylls i kohorn och grävs ned i jorden för att öka dess energier och bakterierikedom. Tanken är att dessa ska göra jorden och vinrankorna mer livskraftiga. Skörd, plantering och flera andra processer görs också efter en månkalender som visar när det är optimalt att göra vissa aktiviteter. Många tror på detta fullt ut andra tycker att det delvis är mumbo jumbo. En sak är säker det finns många biodynamiker som gör riktigt bra viner.

Naturvin är ett begrepp som är svårt att till fullo förklara. Det finns inte någon fastlagd definition på vad som är ett naturvin. Vissa är inte certifierade alls. Vissa tillhör grupper som har egna överenskommelser hur de ska odla och göra vin. Andra är certifieriade för till exempel biodynamiska och ekologiska viner, men tar det lite längre. Majoriteten av de som producerar naturvin arbetar dock med få eller inga tillsatser. De använder inte pecticider eller herbicider. De flesta använder endast den naturliga förekommande jästen på vindruvans skal för att jäsa sina viner, så kallad spontanjäsning. Många gör ofiltrerade viner. Det finns de som väljer bort tekniska hjälpmedel såsom traktorer, automatiska avstjälkare kylstabilisering av ståltankar med mera.

Det finns naturviner som smakar ungefär som de flesta andra viner och det finns viner som är mycket speciella. Min rekommendation är att prova vinerna på lämplig vinbar eller vinprovning och fundera på vad du gillar. Det finns många riktigt bra producenter som gör naturviner och många viner som riktigt bra. Det finns också producenter vars viner inte är tillräckligt rena eller stabila. Du kommer att tjäna på att läsa på innan du köper!

Utöver detta finns en hel flora av certifieringar för den som vill fördjupa sig. Några av dessa är carbon netural (CO2), carbon footprints och sustainability med flera. En del använder sig också av begrepp som viticulture raisonée (rimlig/förnuftig odling). Dessa arbetar i princip ekologiskt och ibland nära naturvinsmakning, men inte vill binda sig till någon av certifieringarna utan ha möjligheter att jobba olika från år till år.

Konventionella viner vs naturvin

Jag gillar inte begreppet naturvin. Det indikerar att vissa viner är naturliga och andra inte är det. Samt att någon eller några tar sig rätten att definiera detta. Det vi vet är att alla viner är producerade!

Jag giller inte heller begreppet konventionella viner. I princip blir det dock då alla viner som inte är naturviner eller biodynamiska eller ekologiska viner m fl. Det används dock ofta i betydelsen om vin som är industriellt eller storskaligt producerat eller gjort med sämre metoder. Allt detta kan vara sant, men behöver inte vara det. Med andra ord är det vin som produceras på de sätt och med de metoder som blivit vanliga under 1900-talet. Det är viner som de flesta är vana vid och som de allra flesta dricker och njuter av. Här finns viner som är gjorda på druvor som är skördade med maskiner eller för hand, här finns viner som är besprutade med många olika medel eller bara lite grann eller vid behov, här finns viner gjorde med odlade jäststammar och ibland också naturliga jäststammar. Här finns allt från enkla bulkviner till, viner som skapats fört speciella marknader (coca cola viner) såväl som viner som håller hög klass och hög hantverkshöjd. Här finns lite av allt, såväl högt som lågt.

I samma debatt kan man ibland få för sig att naturviner gör sig av sig självt. Att vinmakaren bara plockar druvorna och låter dem sköta sig själva och vips så har du ett vin. Så är det naturligtvis inte. Bakom all form av jordbruk finns intentioner och arbete samt många olika val. Även här finns det bra och dåliga viner med såväl mycket hög hantverkshöjd som med låg kunskap när det kommer till vinproduktion.

Alla vinmakare gör val – naturvinsmakare såsom konventionella vinmakare – inget vin gör sig självt.

Bland dessa val finns vilka druvor de använder, var och hur tätt de planteras. Här finns också val som rör vilka åtgärder som görs i vingården, t ex om det ska klippas bort blad för att ge druvorna mer sol eller inte, om det ska göras en grönskörd, när druvorna ska skördas och hur stort skördeuttag som tas ut. Vid vinmakningen tas beslut om hur vinerna ska jäsas i vad. Ska du använda ekfat, om dessa är nya eller gamla samt hur stora de är eller ståltank, cementtank eller amfora mm. Vinmakaren bestämmer också när vinet är färdigt, dvs hur länge det ska lagras innan det säljs med mera. Det finns med andra ord vinmakning bakom alla viner. För att göra ett bra vin måste man vara en skicklig vinmakare, ha bra druvor och ha ett rent vineri oavsett om man gör naturvin eller andra typer av viner.

Vissa producenter väljer att inte certifiera sig. Anledning till detta kan skilja sig. Några kommentarer jag fått från vinmakare är att: det för dyrt, det är för ekonomiskt riskfullt (mao vill man ha möjligheten att bespruta vid dåliga år då man inte har råd att förlora skörden) och vissa vill inte ha fler myndigheter eller regler över axeln. I vissa länder och regioner har också en del certifieringar fått dåligt rykte. Detta kan komma sig av att bulkviner blivit certifierade, att det varit eller är låg kvalitet på vinerna eller att de som provat fått dåliga skördar. Andra tycker att certifieringsföretagen/myndigheterna fokuserar på fel saker, detta är en anledning till att vissa naturvinsmakare inte är certifierade.

När jag letar vin så letar jag efter viner med personlighet och gärna producerade småskaligt, även om det också finns bra större vinproducenter. De får gärna vara ekologiska, hållbara och naturviner men de måste alltid vara ett bra vin i grunden. Är vinet inte bra så hjälper det inte att bonden gör allt rätt i vingården, då är det inte gott är det inte värt att lägga tid och pengar på det. Det finns också bra konventionella viner, många riktigt bra. Vill du vara säker på vad du har i ditt glas så finns det bara ett sätt, att läsa på!

Här på Dryckeslistan.se kan du t ex hitta topplistor rörande veganskt vin och ekologiskt vin. I våra artiklar hittar du också tips på flera andra spännande viner i dessa kategorier, på naturviner och biodynamiska samt konventionella viner.

Magnus Reuterdahl*section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section*