Jakten på de försvunna druvorna

Jakten på de försvunna druvorna

Jakten på de försvunna druvorna

Det går trender hos vinköpare och det går trender hos vinodlare och i några fall lägger sig också politiker i. Trenderna gör vissa druvor är mer populära än andra eller mindre, vissa druvor är mer kända andra och vissa druvor anses vara bättre än andra. Ser man till den stora gruppen vinköpare så köper de vad de känner till. Detta gör man oavsett om man är hemma eller i Italien, Frankrike eller USA. Detta gör det lättare att sälja ett vin gjort på merlot eller chardonnay än t ex saperavi eller assyrtiko, för övrigt en underbar georgisk respektive grekisk druva.

Detta tillsammans med andra faktorer som att man kan få ut mer vin/vinstock, få druvor som är mer lättodlade etc. har gjort att vissa druvor dött ut eller försvunnit. En del udda druvor har dock överlevt, ofta finns det kvar ett fåtal här och där. Men det finns också de som aktivt arbetar för att bevara gamla druvor och kloner såsom experimentella vingårdar eller institut.

Giacomo Ansaldi, Sicilian Agriculture Departments, Experimental vine yards of Biesina, Sicily, Italy.
Giacomo Ansaldi, Sicilian Agriculture Departments, Experimental vine yards of Biesina, Sicily, Italy.

Häromåret besökte jag the Sicilian Agriculture Departments experimentella vingård i Biesina på Sicilien. Här fick vi prova ett gäng intressanta viner gjorda på udda druvor, eller vad sägs om viner gjorda på cela cela, lucignola, vitrarolo, catanese nera, reliquia bianca och alzano.

Jättekul att smaka men dessa viner görs inte kommersiellt utan för att kunna mäta olika egenskaper hos druvorna. Bland annat odlar man just den georgiska druvan saperavi i syfte att se om den är mer motståndskraftig mot vissa sjukdomar.

Vinranka som drabbats av Phylloxera, dvs vinlus,
Vinranka som drabbats av Phylloxera, dvs vinlus,

Ibland finns det dock de som ser potential i några av dessa druvor, som vårdar dem, odlar dem och gör vin på dem – i syfte att det ska bli vin. Vid ett besök på bolaget hittade jag nyligen just nu ett sådant vin, från Apulien i Italien: Masseria Li Veli Askos Verdeca 2013 gjort på 90% verdeca och 10% fiano minutolo. Inte direkt druvor man ser eller provar varje dag. Just sådant går jag igång på!

Masseria Li Veli Verdeca 2013 Valle dItria (600x396)

Masseria Li Veli är en vingård belägen i Valle d’Itria på den bördiga och soliga Salento-slätten i södra delen av Apulien. Familjen Falvo äger vingården sedan 1999, men den anlades av  Marquis Antonio de Viti de Marco i början av 1900-talet. Totalt har man omkring 33 hektar vingårdar i Masseria Li Veli. Majoriteten av vinstockarna är beskurna i albarello stil, dvs låga och knotiga fristående buskar.

askos (600x588)
Askos, en grekisk kanna för vin eller olja.

Man odlar druvorna  negroamaro, primitivo (zinfandel), susumaniello, aleatico, verdeca samt fiano minutolo. Verdeca är en vit druva som finns i vissa områden i Apulien, särskilt i Valle d’Itria. Traditionellt sätt har Verdeca mest används för blandning i dessertviner eller vermouth, främst för export. Fiano Minutolo (kallas också Fiano Aromatico och Fiano d’Avellino) är en druva som återfanns år 2000 av Pasquale (Lino) Carparelli och redan 2001 började man plantera ett par hektar av druvan. Idag odlas den av flera producenter i Apulien.

Masseria Li Veli har gjort sin Askos Verdeca sedan 2009. Vinet ingår i en serie viner under namnet Askos, dessa viner är gjorda på traditionella druvor från Apulien och odlade med traditionella metoder. Namnet Askos kommer från en speciell typ av kanna som användes för vin eller olja av de gamla grekerna omkring den tid då man började invadera och kolonisera det som idag är Italien.I doften finns litet inslag av gult äpple, tropisk frukt, gula blommor samt kalk och sten.

Vinet har en viss fyllighet men är ungt och fräscht med en riktigt trevlig syra och en hel del mineraler i avslutet som nästan ger en känsla av sälta. Det finns en fin fruktighet med inslag av stenfrukter som äpple, nektarin och periska samt en citruston med inslag av såväl citron som grapefrukt. I avslutet som är relativt långt kommer en viss kryddighet med inslag av örter och torkade blommor med en liten hint aromatiska kryddor.

Jag tror inte på att lagra detta men det är ett trevligt sommarvin som har drag som påminner om Viognier, mineraliteteten är dock mer framträdande och när jag tänker på det får jag faktiskt lite flashbacks från minnen av Sicilianska viner. Ett vin som ger ett trevligt avbrott i sommarvärmen, lite svalka och något att kontemplera över. Riktigt trevligt!

Skål

Magnus Reuterdahl

Jakten på de försvunna druvorna - DinVinguide | DinVinguide.se