- Hem /
- skribenter /
- Magnus Reuterdahl /
Brev från hängmattan
Brev från hängmattan

Brev från hängmattan
Sommaren fortsätter, värmen består och med detta kommer regn och åska. Det är sådana dagar som det är skönt att ha en bra bok – ibland tar de dock slut och man får se till hitta något nytt eller gammalt. Sofia Ander tipsade om nya vinböcker här på DinVinguide.se nyligen, om du missade det läs det här – många bra tips för hängmattan.
Även om hängmattan snarare är en soffa så behövde jag själv något nytt att läsa och rotade jag runt på ett antikvariat och hittade en gammal bok om vin – Konsten att dricka. Nöjsamt och nyttigt att veta om vin och andra drycker av Lennart Thölén från 1968. Vinböcker har ofta en förmåga att bli utdaterad relativt fort om de inte handlar om mer beständig kunskap. I denna finns dock en hel del matnyttigt, intressant och en del som kan klassificeras som oviktigt, men bra, vetande. Det jag tycker är mest intressant är hitta något man inte känner till, något som får en att tänka till, längta till eller uppleva något nytt. Några sådana små saker har plockat ur bocken.
Vet du till exempel vad du kan utläsa ur stanniolklädselns färg på champagneflaskor – sockerhalten. Dock verkar detta delvis ha fallit ur bruk redan på 1960-talet, jag kommer dock hålla ett öga på detta i fortsättningen. Röd står för torrt, grön för halvsöt, vit för söt och guld för mycket söt. Jag har dock en känsla av denna kunskap tyvärr inte 100 % användbar idag om ens alls.
Flaskstorlekar är dock av stor vikt, När det kommer till vin är större alltid bättre, möjligtvis med undantag om flyger med Ryan Air eller andra som inte tillåter några större bagagevikter. Hur stor den vanliga flaskan är vet vi, och att det finns mindre vet du säker också – men kan du namnen? Kvartsbutelj (200 ml) & Halvbutelj (375-400 ml). Går vi istället upp i storlek börjar vi med Magnum (motsvarar 2 flaskor), Tregnum (motsvarar 3 flaskor), Jeroboam (motsvarar 5 flaskor), Rehoboam kallas ibland dubbelmagnum (motsvarar 6 flaskor), Mathusalem (motsvarar 8 flaskor), Salmanazar (motsvarar 12 flaskor), Balthazar (motsvarar 16 flaskor) och Nebokadnessar (motsvarar 20 flaskor). Detta är storlekarna i champagne, i vissa andra områden kan flaskorna delvis motsvara andra mått.
Just Thöléns bok innehåller både stort som smått, massor med små detaljer där man kan få svar eller läras sig något nytt, beskrivningar av områden, företeelser och en inblick i hur Systembolaget såg ut 1968 eller drinkrecept som innehåller whiskey.
Vill du till exempel uppleva Manhattan på tre olika sätt? En Manhattan Dry görs på 1/3 del torr vermouth 2/3 delar whiskey och några stänk av angostura. En Manhattan medium görs på 1/4 del torr vermouth, 1/4 del söt vermouth och 2/4 delar whiskey och några stänk av angostura. En Manhattan Sweet görs på 1/3 del söt vermouth 2/3 delar whiskey och några stänk av angostura. Observera att en Manhattan serveras rörd och ej skakad och att den söta ska serveras med ett cocktailbär. Whiskey ska vara av typen Rye, Bourbon eller Canadian whiskey. Får detta dina skottska nerver att skaka testa en Atholl brose – den kräver dock lite mer förberedelser och en stor silverskål. Blanda ½ kilo siktat vetemjöl och ½ kilo flytande ljunghonung i lite kallt vatten, tillsätt sedan 3 flaskor vällagrad whisky och rör om väl tills det bildas ett kraftigt skum, häll upp på flaskor eller flaska och låt stå i minst två dygn – därefter serveras det i silverskålen. Ett utmärkt tillfälle att använda sin supsked – för en sådan har du väl?
Supskeden eller som den också kallas brännvinssked, supsked, bondsked, knoppsked eller änglasked – kärt barn har många namn. Namnet supsked kommer från ordet supa, i betydelsen dricka, sörpla i sig vilket kommer från att intaga flytande föda med sked. Historiskt var det det vanligt, att man förtärde brännvin med en speciell brännvinssked. Denna har ofta ett ganska sort runt skedblad och kort rakt skaft som avslutas med en knopp. Spriten i sig serverades i en skål. Brännvinet har funnits med oss ganska länge, ett av äldsta omnämningarna finns i Stockholms stads tänkeböcker från 1469, dock användes det då för tillverkning av krut men redan 1490-talet verkar man ha börjat förtära det eftersom det börja dyka upp i lagtexterna.
Nu återgår jag till min bok och en Manhattan!
Skål
Magnus Reuterdahl


