Bland kooperativ, korkar och vingårdar på Sardinien

Jag besökte Sardinien för första gången tidigare i år, det är en stor ö med många olika ansikten. Det är en av Medelhavets största öar med en kustlinje som omfattar mer än 2000 kilometer. Att jag skulle lära mig något nytt var jag övertygad om men jag fann mer än vad jag trodde. Mina tidigare kunskaper om Sardinien rörde främst två druvor, vermentino och cannonau (grenache, garnacha). Jag hittade såväl många nya druvor, producenter som stilar av viner och korkekar. Här är några av de saker som jag lärde mig om Sardinien.

Visste du att Sardinien är en stor producent av kork? Varje år ger världens korkekar någonstans kring 350 000 ton kork, varav majoriteten kommer från Portugal (ca 50%) och Spanien (ca 30%) men också en del från Italien (ca 6%), där det mesta kommer från Sardinien (ca 85%). Centrum for Sardiniens korkindustri ligger kring den lilla staden Calangianus. När man åker runt på Sardinien, framförallt i den norra och centrala delen så finns skogar med korkekar lite här och var.

Sella & Mosca har en av Europas största sammanhängande vingårdar, dessa omfattar nästan 530 hektar och ligger kring den ursprungliga gården, där vineriet fortfarande finns. Sella & Mosca grundades 1890 av Erminio Sella och Edgardo Mosca. Två herrar från Piemonte. Lite kul är att Ermino Sella är släkt med den familj som i Alto Piemonte driver vingården Tenute Sella i Lessona som jag besökt flera gånger, läs mer här. Trots att vingårdarna är massiva känns inte detta industriellt, varje vingård är planterad på ett särskilt sätt utifrån vilka druvor som växer där. De håller på att certifiera hela vingården vilket ska vara klart till 2019. Totalt producerar de drygt 5.5 miljoner flaskor/år. Bortsett från storleken så finns det mycket som imponerar hos Sella & Mosca, framförallt kvaliteten i vinerna och överraskande nog gör det också ett fortifierat vin Anghelu Ruju Liqouroso Riserva gjort på cannonau.

Anghelu Ruju 2004 finns i Systembolagets beställningssortiment för 398:- (Nr 79821). Jag rekommenderar också ett av deras viner på vermentino, Monteoro Gallura Superiore 2015 för 119:- (Nr 73881), också på beställningssortimentet och deras Cannonau di Sardegna för 119:- (Nr 2004) som finns i på hyllan i många butiker.

Från stort till stort men inte större. Det är sällan jag stött på så många kooperativ som jag gjort på Sardinien. Kooperativ har en lite dålig stämpel över sig, vilket delvis är väl förtjänat. Det finns något industriellt, gammalt och omodernt över många av dem. Att kooperativ inte är lika med låg kvalitet är dock Sardinien ett vittne på. Det finns också många som har moderna och pigga idéer. En anledning till de många kooperativen är att det finns många små odlare som äger delar av eller mycket små vingårdar, ofta under 1 hektar.

Jag provade viner från minst ett 10-tal kooperativ, alla i storleksordningen 200-400 hektar, några ytterligare större. Många av dessa producerar riktigt bra viner men som besöksmål är sällan kooperativ ”sexiga”. De är långt från bilden av den lilla vinbonden som är en osynlig del av kooperativet. Det som syns är istället det industriella och storskaliga. Byggnaderna ser mer ut som gamla fabriker än vinerier. I många fall är de nedgångna och lite sjaviga. Ytterst få av dem har satsat eller ens förberett sig på turism- eller besöksnäring. Med den kvalitet som många av dessa kooperativ har i sina viner tror jag att det finns utvecklingsmöjligheter för detta.

Mitt tips är prova mycket vin när du är på Sardinien, undvik dock viner som är skapade för att vara internationella. I dessa viner är idéerna i många fall gammalmodiga och daterade som bäst. I de mer rustika och enkla vinerna kommer Sicilien och kooperativen bäst til sin rätt. Det är lite som uttrycket: skomakare var vid din läst. Gör det du är bra på, på Sardinien betyder det; Gör bra enkla viner!

En annan sak som är kul att utforska är de mer ovanliga druvorna, några är bra, andra är lovande och vissa bara konstiga. Det är dock kul att nörda ned sig. En favorit är den blå druvan monica, två andra är de gröna druvorna torbato och nasco. Ytterligare en intressant druva som jag gillar är vernaccia, framför allt när den görs i en torr, oxiderad stil som minner om sherry fino. Det finns som sagt mycket upptäcka och förälska sig i.

Vid sidan av vinet är Sardinien slående vackert, här finns bergen och skogarna, havet, fornlämningar, små pittoreska byar och städer som Cagliari med lite mer stadskänsla. Tillsammans gör detta Sardinien till ett utmärkt resmål där du kan uppleva mycket. Dessa är dock bara en bonus för jag åker till Sardinien för maten och vinerna. Det finns också riktigt trevliga och vackra vingårdar att besöka som har känslan för det estetiska såväl som det smakliga såsom Sella & Mosca, Audarya, Argiolas, Siddura eller Tenute Olbios med flera. Dessa är trevligare besök än de flesta kooperativ, åtminstone än så länge.

Om du funderar på att resa rekommenderas Sardinien varmt. Om du inte har möjlighet att åka dit så rekommenderas att du reser i smakernas land med ett glas vin eller två, till exempel via en bra cannonau som: Costera 2015, 195:- (Nr 75387) eller ett vitt på druvan nasco: Iselis Bianco 2015 på druvan nasco, 211:- (75765). Bägge finns i beställningssortimentet och görs av producenten Argiolas.

Magnus Reuterdahl