Jag skulle nog byta ut den där blomman mot lite vin men H.C. Andersen har rätt, vi behöver solsken, frihet och skönhet. Sommaren ger allt det där. Vi kan kasta vinterns ok, vi kan sitta ute och njuta av långa ljumma sommarkvällar, vi kan grilla i trädgården, på landet eller på stranden. Vinet är en extra bonus som kan ge guldkant till maten och kvällen.

Hur ska man välja rätt vin? Finns det något som är rätt vin? På det kan man svara såväl ja som nej, men en sanning är att Portugal aldrig är fel! Portugal är ett spännande vinland med massor av bra viner från såväl lokala druvor som internationella och med flera riktigt intressanta vinregioner. En av dessa är Alentejo.

Alentejo – överflödets land

Jag besökte Alentejo i vintras och fick en bild av ett mångfacetterat odlingslandskap. Här odlas säd, grönsaker, olivträd, frukter, vin och korkekar. Landskapet är frodigt och kargt på samma gång, det växer så det knakar men det är också öppet för vinden och den stekheta solen.

Alentejo är den största regionen i Portugal och har med rätta kallats Portugals brödkorg. Det börjar dock också bli vinets land. Ungefär 10% av jordbruksmarken utgörs idag av vingårdar. Men detta är också korkekens land. Jag har tidigare skrivit om Amorim som tillverkar vinkorkar från korkekens bark på DinVinguide.se – läs om det här.

Det finns många spännande och intressanta vinmakare lite här och var i Alentejo. Idag finns åtta DOC-områden. Borba, Évora, Granja-Amareleja, Moura, Portalegre, Redondo, Reguengos och Vidigueira.

Man odlar mycket blå druvor och rött vin dominerar även om också gör en hel del bra vitt vin. Inhemska druvor som alfrocheiro, antão vaz, aragonez, arinto, castelão, fernão pires, manteudo, moreto, rabo de ovelho, roupeiro och tamar är vanliga tillsammans med mer välkända druvor som syrah, tempranillo, cabernet sauvignon och alicante bouschet.

Vissa av de inhemska druvorna finner man också i Spanien. Flera av druvorna är också kloner av druvor kända under annat namn. Det är inte heller ovanligt att det finns inhemska namn på druvor som är mer kända under andra namn på andra platser i världen.

Fyrtal i spännande producenter plus en joker, Alentejo, Portugal

Quinta do Mouro – bäst?

Quinta do Mouro är kanske det bästa portugisiska röda man kan hitta i Sverige. Detta är ett riktigt klassvin.

Miguel Louro köpte Quinta do Mouro i slutet på 1970-talet och i slutet av 1980-talet började planterade han sex hektar vingårdar. Han är en av pionjärerna när det kommer till högkvalitativt vin från Alentejo och han släpptes sitt första vin 1994. Vingården har växt med tiden och idag har han knappt 30 hektar med vingårdar.

Vill du prova hur bra Alentejo kan vara är detta vinet för dig, det passar såväl vid grillen som vid en lite finare tillställning. Vinet finns på beställningssortimentet.

Cortes de Cima – finns på Winefinder.se

Cortes de Cima är ett vin med skandinaviska rötter. Cortes de Cima är Hans och Carrie Jorgensen skapelse. Hans kommer från Danmark och ett av vinerna är en hommage till Hans Christian Andersen.

Cortes de Cima är en av modernisterna i Alentejo och en av de bästa av dem. Med modernist i detta sammanhang menas att man till viss del bröt med det traditionella, både när det kommer till druvor och stil på vinerna. Vissa vinmakare har kanske kommit lite väl nära nya världen i stil men Cortes de Cima har hittat en fin balans i sina viner mellan det moderna och det traditionella.

En av mina favoriter är deras sauvigon blanc, 2014 är en strålande årgång. Perfekt sommardricka! Två röda favoriter är Cortes de Cima och Incógnito. Den första är en cuvée på aragonez och syrah samt lite touriga nacional, petit verdot, alicante bouchet och cabernet sauvignon och den senare är gjord på 100% syrah. Bägge är riktigt trevliga grillviner.

Susana Esteban – Procura och Aventura

Susana Esteban är en vinmakerska att hålla ögonen på. Hon går sina egna vägar och gör det mycket bra och ofta tillsammans med andra. Hon samarbetar bland annat med Sandra Tavares de Silva (Wine & Soul i Douro och Quinta de Chocapalha i Lissboa) i två projekt: Tricot från Alentejo och Crochet från Douro. Hon samarbetar också med Dick Niepoort med vinet Sidecar. Detta är viner jag ännu inte provat, jag har dock haft turen att prova hennes viner Procura och Aventura från Portalegre, Alantejo.

Aventura görs i en röd och en vit variant. Den röda görs på ståltank på en cuvée av ungefär 40% aragonês och 40% touriga nacional samt 20% av en field blend.

Det är ungt, primörfruktigt med massor med bär, blommigt och mjuka fina tanniner. Mycket välgjort och lättälskat! Det vita görs på en field blend från två olika vingårdar. Vinet är gjort på ståltank och har en lite jästig karaktär som möts upp av en snygg fräsch citruston och en fin sälta som minner om både oliver och sten. Men det som verkligen får det här vinet att sticka ut är en fin örtighet som drar mot blommor och en lätt aromatisk ton. Fräscht, komplext och jättegott!

Procura är ett vitt vin och en så kallad field blend. I detta fall kommer de från 80 gamla vinstockar från en vingård vid São Mamede. De är vinfierade i ståltank men har också legat en tid på ekfat.

Det är friskt med inslag av vita blommor och citrusfrukter, strukturerat och har massor med mineraler som drar mot sälta. Det finns en hint av ek med liten lätt vaniljkyss men vad eken verkligen ger är just struktur. Strålande!

Inga av dessa viner finns för närvarande på Systembolaget och så vitt jag vet inte heller på restaurang. Hittar du dem är det bara att njuta!

Paulo Laureano Vinus – från liten till stor

När jag var i Portugal i November 2014 stötte jag på en ny favorit, Paulo Laureano Vinus.

Paulo Laureano Vinus är familjeprojekt som blivit ganska stort. Man inleddes 1999 med en liten vingård nära Évora, Vinea Marias. 2006 ökade man storleken rejält när man köpte 75 hektar vingårdar i Vidigueira. Dit man sedan flyttade sitt huvudkontor.

Jag har bara provat några av deras viner, alla har varit utmärkta. Två som står ut är dock Paulo Laureano Selectio på 100% touriga nacional respektive 100% tinta grossa.

Ska man säga något generellt om bägge vinerna är det mycket frukt, bra balans, fin struktur, bra längd och en hel del skiffertoner i botten samt bra syra. Mycket bra!

När man så grillat färdigt är det gott med något sött. En moscatel från José Maria da Fonseca är utmärkt att avsluta kvällen med. Min favorit på bolaget är Alambre Moscatel de Setubal 20 años.

Ha en fortsatt underbar sommar – skål!

Magnus Reuterdahl