Fredriks bubblor – Sabrering

Det finns flera skrönor om hur sabreringstraditionen uppstod. Oftast innefattar historierna kavalleriet eller kosackerna. Både kavalleriet och kosackerna var beridna och deras främsta vapen var just en sabel. Det föll sig därför naturligt att de korkade av champagnen sittande till häst med sabeln som de alltid hade redo. Till och med Napoleon har tillskrivits att vara den som introducerade sabrering efter ett framgångsrikt slag. Det var Napoleon som (förmodligen) yttrade de berömda orden: ”Champagne! I seger förtjänar man det; i nederlag behöver man det. ”

Hur sabrerar man?

Flaskan ska vara ordentligt kall innan sabrering. Folie och grimma tar du bort från korken för att få en ren träffyta. Flaskan hålls sedan med ena handen under och tummen uppåt. Luta flaskan 45 grader, det har visat sig att det rinner ut mindre ur flaskan i den vinkeln. Studera flaskan noga, den är gjuten i två delar och bildar en ”söm”.

Sabeln förs sedan upp längs flaskans söm mot flaskhalsen. Använd den trubbiga sidan hellre än den vassa, och dra inte sabeln fram och tillbaka. Ett snabbt och kraftfullt slag räcker för att separera toppen från flaskan. Det är mest tekniken som gör att sabreringen blir lyckad, inte kraften i träffen.

Tänk på att inte rikta flaskan mot någon. Tro det eller ej, men den vanligaste orsaken till ögonskador i Frankrike är en champagnekork i ögat.

Tänk också på att underlaget ska tåla vätska och välj en plats där du kan hämta upp glaset som skjuts iväg. Hastigheten är cirka 30 km/h och trycket gör att allt glassplitter flyger iväg.

Illustrationsbild ur boken “Champagne 49 miljoner bubblor i en flaska”
Illustratör: Sara Cameron