Chardonnay – världens bästa druva.

Bilden ovan visar ett antal olika viner gjorda på druvan chardonnay. Chardonnay är vinvärldens mest spridda druva för vita viner och återfinns runt i stort sett hela jordklotet. Många vet inte att det är chardonnay som är basen i viner som Chablis, Champagne Blanc de Blanc och exempelvis vinproducenten Ferraris toppvin Giulio Ferrari. Jag hörde en härlig historia om en kvinna som verkligen avskydde viner gjorda på chardonnay. Hon fick frågan om vilka viner hon gillade och svarade: Jag älskar Chablis! Det är min favorit! Då hon blev upplyst att Chablis produceras på 100 procent chardonnay, lokalt kallad beaunois, blev hon paff. Många minns kanske den sk. ABC-skolan som graserade för ett antal år sedan. Det var inte coolt att gilla viner baserade på chardonnay så en rörelse startades, den s.k. ABC-skolan. Förkortningen skulle tydas som Anything But Chardonnay. Kvinnan jag refererar till ovan var kanske influerad av denna trend. Idag hör jag dock mycket sällan någon tala om ABC, åtminstone vad avser vin.

Sanningen är att druvan chardonnay ingår i många viner som oblandad eller tillsammans med andra druvsorter. Rent kommersiellt är chardonnay en av de absolut viktigaste druvsorterna i hela världen. Ursprunget är franskt och kommer med största sannolikhet från Bourgogne eller trakten runtomkring. Trots detta brukar druvan beskrivas som en av de sk. internationella druvorna. Detta lite mindre smickrande epitet har druvan fått då den är tämligen lättodlad och ger hyfsad avkastning på många olika jordmåner och i olika klimat. Det är med andra ord en världsdruva vi fokuserar på i augusti månads tema på DinVinguide.se.

Druvans ursprung är som sagt med största sannolikhet Frankrike och DNA test visar att chardonnay är en korsning mellan druvorna pinot noir och gouais blanc. Det är framförallt vinområdena Bourgogne och Champagne som gjort druvan välkänd. Vinorter som Meursault, Chassagne-Montrachet, Puligny-Montrachet, Chablis och Le Mesnil får väl varje vinälskares snålvatten att sippra i munnen.

Chardonnays oerhörda populäritet beror troligtvis på dess mångfald och förmåga att anpassa sig efter olika typer av terroir. I sanning så är grundaromen inte alls speciellt framträdande utan druvan tar lättvindigt till sig den lokala och särpräglade terroiren. Det är därför vi vinprovare ibland går bet på att identifiera vilken druva det är i vinet. Chardonnay odlas ju som sagt över hela världen och blandas ofta med allsköns olika druvtyper, vilket gör det svårt att urskilja den i många viner. Chardonnay är inte särskilt aromatisk utan anpassar sig lätt till de lokala omständigheterna. I det unga vinet är ofta doft och smak av äpple och citrus vanligt förekommande. Efter att vinet mognat framträder en subtil nötighet och en lätt smörighet. I det mycket mogna vinet kan en förnimmelse av svamp och undervegetation vara härlig. De flesta viner gjorda på chardonnay, förutsatt att vinmakaren har kvalitetsanspråk, vinner på att lagras. Tiden för lagring beror på vinifikationen och växtplats.

Chardonnay lämpar sig väl för både jäsning och lagring på ekfat. Ekfaten, förutsatt att de är av hög kvalitet och lagringen inte överdrivs, ger många gånger ytterligare en dimension till vinet. Nu överdrevs denna ekfatslagring å det grövsta under 1980- och 90 talen. Många människor blev helt enkelt trötta på att vinerna doftade terpentin och smakade ohyvlad ekplanka. Det var ur denna motreaktion på alltför ekfatshanterade viner som ABC-skolan uppstod, framförallt i USA. Det bör dock framhållas att många viner av mycket hög klass gjorda på chardonnay inte ens sett ekfaten på vykort. Chardonnay behöver inte med andra ord ekfatslagras för att uppnå kvalité.

I Champagne är chardonnaydruvan själva grunden till vinet. De flesta vinerna från Champagne är blandade med de tre druvtyperna chardonnay, pinot noir och pinot menuier. Men det råder ingen tvekan om att det är chardonnay som spelar första fiolen. Ett champagnevin som bara är producerad på chardonnay kallas Blanc de Blanc. Det är lite märkligt att druvan klarar av det relativt kalla klimatet i Champagne samtidigt som den klarar av betydligt soligare och varmare omständigheter på andra växtställen. Men som sagt, det är en druva som passar många olika områden och jordmåner. Bäst trivs den dock i kalkrika jordar som exempelvis i Champagne och Chablis.

I Sverige är Chablis mycket populärt. Vår kök passar utmärkt till de syrliga och mineraliska vinerna från norra Frankrike. I dessa kalkrika områden, där jorden också blandas med lerjord, trivs chardonnay utmärkt. Den knastertorra stilen med hög syra i Chablis är en typ av chardonnayvin. När chablisvinet uppnår mognad övergår den äppliga och citrusfyllda aromen i en mer fyllig rund arom med bivax och svamp. I Chablis visar chardonnay verkligen sin repertoar. I de ännu mer lerhaltiga jordarna söderut i Bourgogne blir vinet lite fetare och har mer nötaromer. Jämför gärna en Chablis med ett vin från Meursault och se både likheterna och skillnaderna. Det är detta vi vinprovare går igång på.

Det är inte bara i Frankrike som chardonnay uppskattas. I den nordliga italienska regionen Trento produceras ett av Italiens bästa viner. Giulio Ferrari från årgång 2002 är ett av de bästa bubblen från Italien jag provat. Här får chardonnaydruvan mer toner av vit choklad, akaciahonung och exotiska frukter. Faktiskt är detta italienska mousserande vin inte alls lika med de bästa Blanc de Blanc vinerna från Champagne trots att tillverkningsmetoden är desamma. Kan man säga vilka som är bäst? Nej, det är en svår fråga. Personligen är jag präglad av och uppvuxen med de franska vinerna och Champagne men uppskattar under senare år mer och mer den italienska varianten av oblandad bubblande chardonnay.

På DinVinguide.se har vi en Druvguide där den som är intresserad kan botanisera och lära om världens druvor. Vi är snart uppe i nästan 250 olika druvtyper. Dessa sidor är mycket populära bland våra läsare som vill förkovra sig mer. Sök bara druvguiden på startsidan för DinVinguide.se