Så fick man en middagsinbjudan till förorten. Som man har längtat! Pastagratäng (god sådan) hos brorsan i Högdalen. Fin utsikt över Dannes grill, tuppen och ersättningsbussarna. Men man ska va glad att det blev nåt överhuvudtaget eftersom brorsans gasugn är av det äldre och inte så funktionella slaget. Det krävdes en anordning värdig en Nobelpristagare innan ugnen kunde hålla värmen. (se bild nedan). Under maten klämde vi i oss en flarra ‘first lady’ från Warwick Estate. Sen fick vi också chansen att prova Kiviks Sommarvin, som kom med posten idag. Fläder, rabarber och rätt ordentligt med socker. Funkar nog som fördrink under de flesta sommarfester. Lite bittert apertiffig, sådär. Vi fick snabbt i oss gratängen och alla önskade att Måns gjort en extra form. Nu dricks det kaffe o matlagningscognac (grönstedts monopol), och snackas vitt o brett om lillkvitter (vad är det undrar ni? Jo, jag tror det rör sig om flickor… Eller faktum är att lillkvitter är singularis. Men vad vet väl jag?) Varsegod!