Svenska flaggan
BestChampagne Logo
|
Dryckeslistan Logo
Bordeauxskolan
Skriven av Magnus Reuterdahl

Bordeauxskolan introduktion

Bordeauxskolan. Lär dig mer om vinregionen Bordeaux i DinVingude.se. Häng med och upptäck eller återupptäck grunden till den moderna vinvärlden, en av världens mest kända vinregioner och massor med fantastiska viner.

Bordeaux är världens största vinregion och en av de mest kända. I regionen finns omkring 120,000 hektar med vingårdar och mer än 6000 vinproducenter. Det senaste årtiondet (2011-2020) har produktionen av vin legat på ett genomsnitt av 486.4 miljoner liter/år. Jämför det med att vi i Sverige dricker ungefär 100 miljoner liter vin varje år.

Bordeaux är framförallt en rödvinsregion, men det produceras också fantastiska vita och söta viner här. År 2020 utgjorde röda viner ungefär 84,5% av produktionen, 10% var torrt vitt (inklusive mousserande vin), 4,5% rosé och 1% sött vitt vin. De mousserande vinerna kallas Crémant de Bordeaux och produktionen ligger på ca 1% av Bordeaux totala produktion.

Bordeaxskolan vinkällare

Klockan slår för Bordeaux!

Bordeaux gick från att vara störst, vackrast och bäst till att bli nästan bortglömda här i Sverige, på ett drygt årtionde. Nu skruvar jag lite på sanningen! Många kommer fortfarande ihåg och håller de stora slotten högt, men den stora massan köper och dricker rätt sällan viner från regionen. Värst är kanske att vi inte ens tänker på Bordeaux eller pratar om vinerna.

För majoriteten är Bordeaux något vi drack förr, något som känns lite gammaldags, dyrt och svårt att förstå sig på.

Hur blev det så?

Inledningen av nedgången kopplas ihop med Frankrikes kärnvapentester i Franska Polynesien, framförallt i slutet på 80-talet och början av 90-talet. Kulmen nåddes när Frankrike 1995 genomförde nya tester i på öarna. Det ledde till en global bojkott av franska viner. Bojkotten var särskilt märkbar i Skandinavien. Vid samma tid blev viner från nya världen populära i Sverige, vilket förstärkte effekten och fick oss att hitta nya favoriter. Bordeaux föll längre ned på inköpslistorna!

Bordeaux hittade samtidigt nya marknader. Tack vare Robert Parker fick amerikanarna upp ögonen för Bordeauxs viner på allvar. Med hjälp av konsulter som Michel Rolland började vinerna snart att förändras för att passa den amerikanska marknaden än bättre. Detta kallas ibland parkerfiering. Lite förenklat betyder det att vinerna blev större, mer koncentrerade, fick högre alkohol och mer smak av nya ekfat.

Därefter började Asien och famförallt Kina flirta med Bordeaux och priserna stack iväg. Men då hade de flesta här hemma sedan länge tankarna åt andra håll, även om vi stundvis öppnade ögonen som under haussen för årgång 2005.

Allt går i cykler!

Gammal kärlek som ligger och pyr kan dock lätt flamma upp igen. Det har den gjort hos mig, mycket på grund av några riktigt bra årgångar de senaste åren men också för att många producenter i Bordeaux ställt om sin produktion och fokuserat mer på elegans och fräschör. Viner som passar min palett bättre!

Varför Bordeaux?

Det enkla svaret på frågan varför Bordeaux? är att vinerna är fantastiska. Det är också en vinregion som jag är säker på går en ny vår tillmötes med fräschare viner i portföljen med större klunkabilitet än någonsin.

En del i detta är ett antal mycket bra årgångar såsom 2015, 2016, 2018, 2019 och 2020. Flera av dessa finns nu på bolaget. Årgång 2020 kommer vi dock få vänta lite på. Viktigare är att många producenter i Bordeaux har förändrat sitt arbetssätt. De har konverterat eller konverterar till ekologisk odling eller arbetar med hållbarhets certifieringar. Filosofin att göra viner på flera druvor är också på många sätt mer klimatmässigt smart i sig. Det gör det lättare att anpassa sig till nya förutsättningar och möta klimatförändringarna.

Så glöm alla tankar om det gamla tråkiga Bordeaux. Tänk också bort att Bordeaux måste vara komplicerat eller dyrt. Det görs det fantastiska viner i Bordeaux i alla prisklasser och i olika stilar. Vin ska vara njutningsfyllt och kul, det ska vara en upplevelse och inte utmaning. Bordeaux har allt detta, det gäller bara att kasta sig in i djungeln av viner från regionen.

Bordeaxuskolan vingård

Dinvinguide.se vinatlas

Om du vill fördjupa dig i Bordeaux, för det finns mycket att fördjupa sig i, så finns vår vinatlas. Simultant med vinskolan arbetar vi med att skriva artiklar till vår vinatlas. Än så länge har vi bara publicerat en artikel där, om Bordeaux druvor. Fler artiklar är dock på gång, bland annat om appellationerna och regelverken.

"I can certainly see that you know your wine. Most of the guests who stay here wouldn't know the difference between Bordeaux and Claret."
John Cleese, Fawlty towers.

Vad är Bordeaux?

I citatet från John Cleese ovan finns något av det som är Bordeauxregionens problem. Många vet inte riktigt vad Bordeaux symboliserar och ingen vill stå med skägget i brevlådan och råka säga fel. Det är en stor vinregion med massor av appellationer med olika och ibland motsägesefulla regeler, flera druvor och stilar av vin. Just claret är en stil av bordeaux-vin som förr var mycket populär i England.

Regionen Bordeaux är något av den moderna vinvärldens epicentrum. Det är här mycket av den moderna vinvärlden börjar och mycket av utvecklingen av den startat. I Bordeaux har vinproduktionen utvecklats och förfinats och flera av världens mest populära druvor kommer från regionen. Det har odlats vin i regionen allt sedan Asterix och Obelix kämpade mot romarna, men spåren av detta kan dock bara förnimmas genom historiens dimslöjor.

Grunden till dagens Bordeaux har sina rötter i 1500- och 1600-talen. Det är i källor från denna tid som slotten, druvorna och vinområdena börjar träda fram. En viktigt del i detta är också att många områden dikas ur vilket ökade möjligheten till vinodling och skapade det landskap vi ser idag. En del slott är dock äldre än så, som Château Pape Clément i Pessac-Léognan som har rötterna ned i 1200-talet, se bild nedan.

Bordeauxskolan slott

De stora slotten

Många av de mest kända slotten ligger i Médoc eller Pessac-Léognan och blev kända genom 1855 klassifikation. Bland dessa finns chateau Margaux, Latour, Lafite Rothschild och Haut-Brion samt senare Mouton Rothschild.

Det finns dock fler slott i andra delar av Bordeaux som skiner starkt, såsom Petrus och Cheval Blanc på den högra stranden och d’Yquem i Sauternes.

Vi glömmer dock alla dessa slott för tillfället. Det är viner de flesta av oss aldrig får möjlighet att prova och de utgör bara någon procent av Bordeauxs alla viner. Låt fokusera på de viner som du och jag sannolikt kommer njuta av!

Bordeauxskolan vingård

Bordeaux druvor och viner

Druvorna är vinets DNA, dess byggstenar. I Bordeaux hittar vi några av världens mest kända druvor och druvblandningar. Den absoluta majoriteten av vin från Bordeaux görs på minst två druvor, oavsett om det är rött eller vitt.

När det kommer till de röda vinerna så är druvorna något som tydligt skiljer ut vinerna och var de kommer från i regionen. En del av vinerna har en majoritet av druvan merlot och andra av druvan cabernet sauvignon.

Merlot utgör ungefär 66% av odlingar med blåa druvor och cabernet sauvignon utgör ungefär 22%. En annan viktig druva är cabernet franc som står för 9% av odlingarna.

När det kommer till gröna druvor är sauvignon blanc och sémillon de två viktigaste med omkring 46% av vinodlingarna vardera. En annan viktig druva är muscadelle med 5% av odlingarna. Dessa druvor används till såväl torra som söta viner.

Det finns dock flera tillåtna druvor, de är ovanliga och några godkändes för bara något år sedan. Läs om dem i artikeln om Bordeaux druvor i vår vintlas.

Det finns mer cirka 65 appellationer i Bordeaux, de flesta är dock förhållandevis okända. Ett lite enklare sätt är skilja på vinerna är att dela upp dem i de från den vänstra respektive den högra stranden. Det vill säga om slottet ligger på vänstra (västra) eller högra (östra) sidan om havsbukten Gironde och floden Garonne. Utöver detta fins det också delar som av Bordeaux som inte riktigt passar in i denna uppdelning, de kallas ibland Bordeaux mellan floderna, dvs mellan Dordogne och Garonne. Dessa utgörs bland annat av av appellationerna Entre-Deux-Mers, Cadillac côtes de Bordeaux och Ste-Foy côtes de Bordeaux och sträcker sig från floderna sydöst inåt i landet.

Det som framför allt skiljer dem åt är jordmånen och vilka druvor som trivs bäst i dem. På den vänstra stranden är cabernet sauvignon den viktigaste och på den högra är merlot den viktigaste samt till del cabernet franc.

Vänstra stranden

De mest kända appellationerna på den vänstra stranden är Pauillac, St-Estephe, St-Julien, Margaux och Pessac Leognan. Det är också här vi hittar alla viner klassade som Cru Bourgeois, Cru Bourgeois superiuer och Cru Bourgeois exceptionnel.

Vinerna från den vänstra stranden är i regel eleganta, strukturerade, har tydliga tanniner med smak av svarta vinbär, kryddor, jord och tobak. Med lagring blir de mjukare och mer förfinade med toner av cigarrboxar, cederträ, läder, rökighet, torkade örter, tryffel och tobak.

Bordeauxskolan

Högra stranden

De två mest kända regionerna på den högra stranden är St. Emilion and Pomerol. Här domineras vinerna av druvan merlot, men även cabernet franc är viktig för dess profil.

Vinerna får ofta en mjuk textur och silkiga tanniner. I smaken finner vi ofta mörka frukter och bär med smak av svarta körsbär och plommon kantat av toner av fänkål, kakao och blommor samt ibland tryffel. Vid lagring kommer ofta toner av tobak, tryffel, jord och mer kakao samt gröna kryddiga toner.

Bordeauxskolan

Hur börjar jag med Bordeaux?

Om du vill få en idé vad Bordeaux har att erbjuda rekommenderas med varm hand Clarendelle rött och vitt, två viner som är skapade för ge en bild av Bordeaux som helhet med druvor från flera olika appellationer. Vinerna är skapade av Clarence Dillon Wines som också producerar Haut-Brion och La Mission Haut-Brion i Pessac-Léognan och Chateau Quintus i St Emilion med flera. En annan riktigt bra startpunkt är Château Pierre de Montignac Cru Bourgeois Supérieur 2019 som visar på hur charmiga och snygga även enklare viner från Medoc kan vara.

Tänk på att servera de röda vinerna lite svalare än dagens rumstemperatur. Jag gillar dem kring 16-18° grader. Vill du ha dem lite varmare stiger temperaturen hyfsat snabbt i glaset. Vidare brukar jag dekantera dem ett par timmar innan servering, åtminstone när de är unga. Med äldre viner är det lite mer från vin till vin.

Det är dags att leta slottsetiketter igen, men se till att du hittar bra grejor. Tipsen hittar du här i DinVinguide.se!

Magnus Reuterdahl

Bordeauxskolan introduktion – Magnus Reuterdahl

BestChampagne.seDinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har matdryckvin och livsnjutning som gemensamma intressen.

I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat- och dryckesvärlden med oss.

Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl har skrivit om vin sedan 2006 och skrivit för DinVinguide.se sedan 2012. Han skriver gärna om viner från Bourgogne, Bordeaux, Portugal, Centraleuropa och Georgien samt om baijiu.

Läs mer om Magnus

Läs mer