Riesling och spätburgunder – Tysklands vinrevolution

Riesling och spätburgunder – Tysklands vinrevolution

Tyskland tillhör ett av mina favoritländer att resa runt i som vinprovare. Vem kunde tro detta när jag började min vinkarriär för mer än fyrtio år sedan. Jag minns att mina studiekamrater skrattade när jag föreslog att vi skulle bunkra vin i Tyskland på våra resor till Alperna. – Vi kör på så fort vi kan här på autobahn så vi kommer till Frankrike, sa någon i baksätet. Och så blev det denna gång. Vi köper vin i Frankrike, det är bättre sa någon annan. Det blev till slut ett besök i den lilla och sömniga orten Chablis istället. Dock resulterade denna resa till att jag blev förälskad i Chablis och dess viner efter ett kort men intensivt möte med vinmakaren Michel Laroche. Besöket i Chablis slutade med en hejdundrande backanal och huvudvärk dagen efter. Men vi hade riktigt bra chablisviner med oss till Meribel inför vår skidåkning. För övrigt resulterade även det hela i att jag sedermera skrev en bok om vinerna i Chablis.

Men det var ju inte Chablis och studentminnen denna krönika skulle handla om utan det tyska vinundret och druvorna riesling och spätburgunder, som nu erövrar vinlistorna världen runt. Men händelsen är talande för Tysklands status som vinland under sent 1970-tal. Tyska viner var helt enkelt inte populära, vilket skulle ändra sig markant under vårt nya årtusende.

Riesling och spätburgunder – Tysklands vinrevolution

Om man går hundra år tillbaka i tiden i framförallt Europa, var tyska viner verkligen på modet. De högsta priserna på restaurangernas vinlistor hade alltid ett eller ett antal tyska namn. Tyskt vin var oerhört populärt. Detta har vi ibland svårt att förstå när vi idag ser priser på Premier Cru i Bordeaux eller Grand Cru i Bourgogne. Dessa idag exklusiva, läs svindyra, viner var för drygt hundra år sedan betydligt billigare och även faktiskt mindre populära i jämförelse med sina tyska konkurrenter.

Vad hände? Flera faktorer har spelat in i omvärderingen av tyska viner. Historiskt hade vi generellt en ”sötare tand” och söta och halvtorra viner var mer populära än de är idag. De flesta bättre tyska vinerna hade restsötma i någon grad och få viner var vad vi idag kallar torra. Även vår gastronomi har förändrats under de senaste hundra åren, från det feta och rustika till en mer elegant kost. Frankrike kom att bli en ledare inom den gastronomiska världen, vilket landet absolut inte är längre. Givetvis blev kombinationen mat och vin en inspiration för dåtidens vinprovare. Smak och behag tenderar att ändra sig över tiden och så även idag. Det hjälpte heller inte med Tysklands politiska ambitioner i Europa, med två brutala världskrig. Tyskt blev helt enkelt inte på modet. Segraren skriver som bekant historien.

Idag är det helt annorlunda. Det tyska är det ”nya svarta” på många sätt. Främst inom vin men även inom gastronomi. Detta kanske överraskar många, men jag är mycket fascinerad över den gastronomiska nivån i Tyskland idag. Tyskland är därför inte bara ett land man ska passera på väg till Italiens mat och vin. Nej, det har hänt mycket sedan 1970 och -80 talen. Tro inte att all tysk mat är grov, fet och trist, för så är det inte. Tro heller inte att allt tyskt vin är ”cheap and sweet” som en engelsman sa för många år sedan. Nej, du kan med tillförsikt resa till Tyskland och få både spännande viner och bra mat. Det hör även till saken att det inte är dyrt. Det är riktigt billigt att semestra i Tyskland framförallt i jämförelse med Frankrike.

 

Riesling och spätburgunder – Tysklands vinrevolution

Nu är det inte bara det vita vinet gjort på druvan riesling som skördar sina lagrar utan även röda viner är riktigt bra. Druvan pinot noir, kallad spätburgunder på tyska, har anpassat sig synnerligen väl i Tyskland. Denna ömtåliga och delikata druvtyp har verkligen funnit ett andra hem i de tyska vinmarkerna och visat att den trivs inte bara i Frankrike och Bourgogne. Klimatförändringarna har givetvis hjälpt med högre temperaturer, men även hantverket och vinifikationsmetoderna har utvecklats rejält bland de tyska vinproducenterna.

 

Historiskt var de röda spätburgundervinerna rätt bleka och lankiga. Druvan mognade många gånger inte helt och fullt i det kyligare klimatet. Den fenoliska mognaden var därför inte fulländad. Vidare hade många producenter en faiblesse för att ekfatslagra sina lite tunnare viner för mycket, med fattig frukt och överekad arom var ingen superkombo för de röda tyska vinerna. Jag tror att den äldre generationens vinmakare hade lite mindervärdeskomplex gentemot Bourgogne på den tiden. Lagra vinerna länge och med nya ekfat för att få tydliga ekfataromer. För det har man ju i de franska vinerna. Enda kruxet var att frukten i den tyska musten inte räckte till för den hårdare ekfatslagringen för trettio år sedan. Idag är det helt annorlunda. Jag har deltagit i många olika blindprovningar där tysk spätburgunder ställs mot burgundisk pinot noir. Oftast känner man skillnad på struktur mellan vinerna men är de franska bättre? Svaret är nej! De franska är dyrare men de är ingalunda generellt bättre än de tyska, anser jag.

Några röda tyska favoriter som jag gärna dricker är listade nedan. Observera att det är viner av absoluta högsta kvalitet därav priserna. Det finns givetvis billigare alternativ att välja på Systembolaget.

2017 Rings Saumagen Spätburgunder GG, nr 93136, 549 kronor

Va, kan ett tyskt rött vin kosta 549 kronor. Det låter ju vansinnigt. Ja, så kanske det är för många, men inte för mig. Spätburgunder eller pinot noir är aldrig billigt om det är av hög kvalitet. Detta vin är av högsta kvalitet, en Grosses Gewächs, eller med sin franska motsvarighet, Grand Cru. Skulle samma kvalitet köpas med franskt ursprung måste man betala minst det dubbla ofta det tredubbla. Ett delikat vin med både kraft och elegans gjort av bröderna Rings i Frensheim i norra Pfalz. Superläget Saumagen är en av Tysklands bättre växtplatser för spätburgunder, tycker jag. Ett vin för dig som vill upptäcka den tyska röda vinskatten som finns. Väl värd sitt pris.

 

2017 A. Christmann IDIG Spätburgunder GG, nr 92380, 570 kronor

En annan producent som har flyttat fram sina positioner under senare är procucenten A. Chrsitmann i Pfalz. En mellanstor familjefirma med uttalade kvalitetsambitioner. Ägaren och vinmakaren Steffen Christmann är även ordförande i den förnäma organisationen VDP som övervakar Tysklands bästa viner och dess produktion. Idag är dottern Sofie involverad och har framförallt förbättrat de röda vinernas både status och kvalitet, gjorda på spätburgunder. Årgång 2017 IDIG är spännande och kommer från en mindre vingård. A. Christmann har verkligen spottat upp sig vad gäller de röda vinerna. Varför inte prova ovan vin från Rings mot denna IDIG. Jag bockar och bugar för vad Sofie Christmann åstadkommit de senaste åren. Pappa Steffen bör vara stolt.

Riesling och spätburgunder – Tysklands vinrevolution

Vad avser de vita vinerna gjorda på druvan riesling är berömmelsen ännu större än för de röda, menar jag. Idag är inte alla vita viner från Tyskland söta eller halvtorra. Det finns en vinskatt av torra matviner från Tyskland. Det är en riktig skatt att botanisera i. Ni som läser DinVinguide.se regelbundet vet att vi ofta uppmärksammar tyskt vitt vin. I förra veckan publicerade jag en artikel om en fantastiskt spännande provning i vinregionen Nahe, på Gut Hermannsberg. Tungviktaren Domaine Leflaives Grand Cruviner provades mot riesling Hermannsbergs Grosses Gewächs och båda vann. Vi provade nio olika årgångar från 2010 till 2018. Läs gärna denna artikel om du är intresserad https://media.dinvinguide.se/anders/riesling-vs-chardonnay-gut-hermannsberg-vs-domaine-leflaive/

Jag menar att varje vinkällare av rang behöver riesling. Det är viner som klarar långlagring och utvecklas kontinuerligt. Riesling är en av mina favoriter då vinernas användningsområden är så många. De är perfekta viner som aperitif och passar till de mesta på tallriken. Det är inte bara bra till fisk och grönsaker utan jag älskar att dricka riesling till grillat kött, gärna om det är korv eller fläsk där det är oslagbart. Rieslingvin passar faktiskt till det mesta.

 

2019 Gut Hermannsberg Riesling Trocken, nr 73386, 188 kronor

Ett läckert kvalitetsvin som kostar under en tvåhundring. Detta torra vin är inte av högsta kvalitetsklass Grosses Gewächs, men det är riktigt bra ändå. Passar till det mesta från aperitif till din heta grillade korv eller varför inte till ditt marinerade och grillade fläskkött. Vinmakaren Karsten Peter har gjort detta vinhus till ett riktigt ”power house”. Inga resurser sparas vare sig mänskliga eller pekuniära för att nå bästa kvalitet. Klassiska och finstämda viner av högsta klass. Jag har redan ett rejält gäng av dessa viner i min vinkällare. Friskt och torrt med fin fruktig smak utan tillstymmelse av kladdig sötma. Detta är framtiden för tysk vinindustri i vårt årtusende.

 

2020 Wachenheimer Riesling Trocken, nr 81912, 189 kronor

Bürklin-Wolf är ett vinhus jag besökt många gånger under de senaste åren och har aldrig blivit besviken. Den italienske vinmakaren Nicola Libelli har fört in något nytt och friskt i detta ärevördiga vinhus. Med sin biodynamiska odling har man nått nya höjder i vinhimlen. Jag gillar verkligen Nicolas höga ambitioner och nydanande i en klassisk omgivning. Ett allroundvin som klarar det mesta i matväg och förgyller det hela. Friskt med bra balanserad fruktighet. Detta vin har en fot kvar i det klassiska vilket gör det så bra. Man ska ju som bekant inte kasta ut barnet med badvattnet. Ett spännande vin för oss med årens perspektiv.