Av Vincent ”Vinbonden” Arrhenius

Historia
Portugal har en lång vinhistoria, ända sedan bronsåldern enligt vissa källor. Landet har under århundraden haft Spanien som fiende. Denna osämja resulterade i blockerade landsvägar och tvingade portugiserna att bedriva handel sjövägen samt att liera sig med andra länder.

I första hand tänker jag på England, som mot slutet av 1700-talet importerade cirka 27 000 ton vin från Portugal jämfört med 1 600 ton från Frankrike. England är än i dag en viktig handelspartner. Inte minst märks detta när man tittar på de mest kända portvinshusen.

Under en stor del att 1900-talet var Portugal en diktatur, vilket påverkade vinindustrin på olika sätt. Under diktaturen var Portugal relativt isolerat och många inhemska traditioner och druvsorter bevarades. I dag ses dessa som något unikt och som en konkurrensfördel. Ett annat arv är de många kooperativ som grundade av diktatorn Salazar i mitten av 1900-talet.

Revolutionen 1974 resulterade i ett demokratiskt Portugal som 1986 blev en del av den europeiska gemenskapen. Det europeiska medlemskapet har gett Portugal resurser till en modernisering av både infrastruktur och jordbruk. Vinindustrin har under de senaste decennierna blivit allt mindre kooperativ och allt mer privatägd. Den har också moderniserats och anammar numera den senaste tekniken.

I dag är Portugal ett kluvet vinland. Med fottrampning och druvsorter som baga med rykte om sig att vara svårtillgänglig är det ett gammaldags land. Samtidigt finns hypermodern utrustning och viner på både inhemska och internationella druvsorter som med koncentration och frukt till och med kan konkurrera med viner från den så kallade nya världen.

Appellationssystem
Vinho de Mesa, VdM, betyder bordsvin och är tillsammans med Indicações Geográficas (IG) de två lägsta klasserna i det portugisiska appellationssystemet. De två högsta klasserna är Indicacão de Proveniência Regulamentada (IPR) och Denominacão de Origem Protegida (DOP).

Portugal är ett av de länder som kommit längst i omvandlingen från kontrollerade appellationer till skyddade appellationer. Enkelt uttryckt kan man säga att man går från DOC till DOP. Det nya P:et står för Protegida som betyder skyddad. Förändringen visar hur man i Europa reagerar på konkurrensen från icke-europeiska vinländer och börjar skydda sina marknadsandelar. Andra europeiska vinländer följer efter i maklig takt.

Vinregioner och distrikt
I Portugal finns ett drygt tiotal vinregioner. De flesta av dem har dock ingen större ryktbarhet internationellt. Inom regionerna finns vindistrikt och det är framför allt vissa av dessa distrikt som är internationellt kända såsom Dão, Douro, Madeira, Porto och Vinho Verde.

På senare tid har man dock försökt underlätta för några av vinregionerna att bygga sina varumärken. Exempelvis har regionen Estremadura bytt namn till Lisboa och Ribatejo till Tejo. Förutom att de tidigare namnen var längre fanns andra nackdelar. Estremadura kunde blandas samman med spanska Extremadura och Ribatejo hade dåligt rykte.

Nedan presenteras kortfattat två exempel på viktiga och utmärkande vinregioner.

Vinho Verde ligger längst upp i norr och är med cirka 21 000 hektar Portugals största vinområde. Det är i första hand ett vitvinsområde där gröna druvsorter står för 71 procent av vinproduktionen. Vinho Verde är mest känt för sina lätt pärlande och fruktiga vita viner som endast kostar kring femtiolappen. Det finns dock dyrare vit vinho verde av betydligt högre kvalitet, gjord bara på druvsorten alvarinho och med en lagringspotential på cirka tio år. Dessutom finns faktiskt vinho verde numera även i färgerna rött och rosé.

Douro ligger strax sydost om Vinho Verde, längre inåt landet. Tidigare var Douro floden kring vilken man odlade druvor till portvin. I dag är regionen även känd för sina kraftfulla rödviner. För att skilja dessa viner åt har man appellationerna DOC Porto för starkvinerna och DOC Douro för bordsvinerna. Båda dessa vinstilar görs ofta på en blandning av samma druvsorter, bland andra touriga nacional, tinta roriz och touriga franca. I området görs även andra vinstilar såsom vitt och mousserande.

Druvsorter
Vitt vin står för en knapp tredjedel av Portugals vinproduktion medan rött och rosé står för drygt två tredjedelar. Landet beskrivs ofta besitta en skatt inhemska och ovanliga druvsorter, sorter som i princip endast odlas i Portugal.

Ofta nämns 357 eller 358 inhemska druvsorter men antalet är just nu under revidering. En gissning är att det kommer att minska beroende på att vissa egentligen är samma druvort men går under olika synonymer samt att andra druvsorter ursprungligen kommer från andra länder.

Viktiga gröna druvsorter är alvarinho, arinto, encruzado, fernão pires, loureiro, antão vaz och verdelho. Bland de blå kan nämnas alfrocheiro, aragonez, baga, castelão, jaen, touriga franca, touriga nacional, trincadeira.

Mest odlade druvsorter (2000)

1. Aragonez 10 %
2. Castelão 9 %
3. Fernão pirez 7 %
4. Trincadeira 7 %
5. Touriga franca 6 %