Vinlandet Italien. Prosecco
Prosecco är som sagt inte en vinregion. Vinet kommer från druvor från vinregionerna Veneto och Friuli Venezia Giulia. Vinerna görs antingen som Prosecco DOC eller som Conegliano Valdobbiadene och Asolo DOCG i Vento.
Jag vet inte vad du tänker på när du tänker på mousserade viner men chansen är ganska stor att det är prosecco, det finns dock andra mousserande viner. Det mest exklusiva görs i Franciacorta. Andra mousserande viner görs på cattaratto på Sicilien, av turbiana i Lugana och ett av de mest kända kommer från Trentino-Alto Adige med samma namn som en känd sportbil, Ferrari.
Mest populärt är dock Prosecco!
Vad är prosecco?
Det finns olika sorters prosecco, i olika stilar. Vanligast är mousserande viner men det görs också Pet-Nat (Pétillant Naturel) eller frizzante (colfondo) och stilla vita viner. Majoriteten görs med den så kallade tank- eller charmatmetoden. Denna kallas lokalt för Martinotti-metoden då metoden uppfanns 1895 av Federico Martinotti, att den ofta kallas charmat beror på att Eugène Charmat utvecklade den ytterligare och fick ett nytt patent på den 1907. Metoden går lite förenklat ut på att den andra jäsningen sker i tank.
En mindre del prosecco görs också med traditionell metod. Dessa kallas heter lokalt rifermentazione in bottiglia eller col fondo. Det är två olika stilar där den första görs som champagne och den senare är en äldre stil, där jästen är kvar i flaskan tills det är dags att dricka den.
Vilka druvor används till prosecco?
Den viktigaste druvan heter glera. Den hette tidigare prosecco, 2009 byttes namnet. Det finns flera kloner men tondo, lungo och nostrano. I prosecco ska det finnas minst 85% glera. De övriga druvorna som används är verdiso, bianchetta trevigiana, perera, glera lunga, chardonnay, pinot bianco, pinot grigio och pinot nero.
Av gleraklonerna är tondo vanligast, den utgör ungfär 90% av alla planterade stockar. Tondo ger mer kryddighet och större skördar medan lungo ger mindre druvor men också mer koncentration. Nostrano blir mer och mer ovanlig, kanske främst för att den är svårodlad och inte fungerar lika bra som de andra två i mousserande viner.
Vid sidan av glera är också två andra lokala druvor värda att nämna, perera och bianchetta trevigiana. Det är två lite udda druvor som man ibland kan hitta i prosecco. Perera dog nästan ut under 1970-talet. Den har en intensiv doft av päron. Majoriteten av de stockar som finns växer inom området Cartizze. Bianchetta trevigiana används för att den höjer syran. Den används också till vermouth.
Prosecco har blivit mycket populärt. Det är lätt att förstå då det är ett lättdrucket och fräscht vin som ofta säljs till ett bra pris. Med en bra prosecco får du mycket för pengarna.
Prosecco har i regel mindre jästsmak än i till exempel champagne men istället mer av fruktiga toner. I smaken finns ofta söta päron, gröna äpplen, mogen citrus samt vita och gula blommor som kaprifol och smörblommor. Bra prosecco kan ha viss komplexitet och elegans. Enklare och billigare prosecco tenderar dock att gå åt det sötare hållet med smak som inte är helt olik glassen piggelin. I värsta fall kan sötman kännas lite som strösocker och bli nästan kvalmig och påträngande.
Prosecco växer och förändras
Namnet Prosecco kommer från en by, nära Trieste med samma namn. En gång i tiden var det ett litet lokalt vin. Över tiden har det dock blivit mer populärt och fler och fler började göra proseccovin. Detta har lett till att Prosecco till att det ursprungliga odlingsområdet har utvidgats. Produktionsområdet var länge liktydigt med Conegliano-Valdobbiadene. År 2009 utvidgades det och idag täcker större delen av vinregionen Veneto samt hela vinregionen Friuli-Venezia Giulia. Detta stora område kallas Prosecco DOC. Det tidigare DOC området, Conegliano-Valdobbiadene uppgraderades istället till att bli ett DOCG-område.
Utvidgning av området och vinets popularitet har både förbättrat och försämrat ryktet på en och samma gång. Å ena sidan finns det de som tagit prosecco seriöst och höjt kvalitet. De har utvecklat stilen och hittat nya utmaningar i gamla druvor, i lägre skördeuttag samt nya och gamla metoder. Framförallt har de höjt kvaliteten. Å andra, med ett betydligt större utrymme och fler druvor att använda så finns det nu utrymme för fler lycksökare. Om du tittar på de billigaste vinerna är det ofta sådana. Det finns dock också riktigt bra producenter inom Prosecco DOC, här behöver du dock leta lite mer.
Prosecco DOC vs DOCG
Mycket av det bästa av prosecco hittar du i DOCG området Conegliano Valdobbiadene. Det finns dock skillnader även inom detta område. I Conegliano är det lite varmare. Detta ger lite fruktigare och kraftigare viner. Vinerna från Valdobbiadene, som ligger lite högre och närmare alperna, är i sin tur ofta lite mer eleganta och stringenta. De absoluta bästa vinerna kommer från vingårdarna vid Cartizze.
Det finns ytterligare ett DOCG område, Asolo. Området ligger söder och väster om Valdobbiadene och har traditionellt varit mer av ett rödvinsområde. De mousserade vinerna som kommer härifrån är bra men än så länge är de ovanliga i Sverige. Det görs ungefär 8 miljoner flaskor per år i Asolo vilket kan jämföras med Conegliano Valdobbiadene där det görs 90 miljoner och Prosecco DOCs där det produceras mer än 400 miljoner per flaskor vin per år. Inom Asolo finns ett idag ett 50-tal producenter. Det som sticker ut med i vinerna från Asolo är mineraliteten, som drar mot sälta och strukturen som är mer framträdande.
Prosecco DOC är det stora produktionsområdet med sina drygt 400 000 000 flaskor om året. Här görs bra prosecco men för att finna dem behöver du skilja agnarna från vetet. Ett sätt är att leta efter viner är odlade lite högre i terrängen och Producenter som har ett lägre skördeuttag. Vinmakarna arbetar riktat med kvaliteten. Mycket av vinet är tyvärr anonyma och generiska viner. Anledningen till att många Prosecco DOC viner håller en lägre kvalitet kan kopplas till skördeuttaget och i viss mån kan det också kopplas till topografin. Många vingårdar inom Prosecco DOC ligger lägre i terrängen än de i DOCG områdena. Marken är flackare och mer typisk jordbruksmark vilket ger större skördar och större skördeuttag.
Framtiden för prosecco – rive?
Ett relativt nytt spännande projekt. Inom Conegliano Valdobbiadene arbetar man med att identifiera vad som kallas rive vilket skulle kunna jämföras med en cru. Det vill säga terrior-specifika områden. Än så länge har ett drygt 40-tal identifierats. Tanken med detta är inte bara att hitta de mest specifika områdena utan att också försöka höja kvaliteten på de bästa vinerna. Rive kan anges på etiketterna om alla druvor kommer från en och samma rive. De måste också vara handplockade, vinet måste komma från en och samma årgång och vinet måste vara mousserande.
Prosecco går mot framtiden med såväl utveckling mot högre kvalitet samt ett växande antal generiska viner. Jag tror att vi kommer få se många nya spännande viner med mer personlighet som till del omskapar folks uppfattning av prosecco. Någonstans måste man dock på ett tydligare sätt skilja dessa från bulkvinerna som håller kvar den uppfattningen. Det är dock en spännande utveckling att följa.
Magnus Reuterdahl