Slovenien i vinglaset

”Hela” nio viner från Slovenien finns representerade på monopolet i detta nu. Ett vitt vin ligger i fast sortiment, resterande via beställning. Inga mäktiga siffror alltså. Allt hänger ihop med efterfrågan och framför allt vad Systembolaget eftersöker. På restauranger och vinbarer med ambitiösa, levande vinlistor är chansen bra mycket större att hitta små pärlor från mindre och lite udda vinländer. 

Vi börjar med att ta en närmare titt på Slovenien idag, lite historia, några siffror och självklart provar vi ett vin på vägen.

Först och främst; läget. Slovenien ligger i Europas mitt. Huvudstaden Ljubljana har cirka 280.000 invånare. Den totala folkmängden ligger på två miljoner.

Granne i söder är Kroatien. I norr ligger Österrike. På den östra sidan gränsar Ungern och västerut, mot adriatiska havet, ligger Italien. Det är alltså goda grannar, alla med en rik och frodig vinproduktion och historia.

Sloveniens vinhistoria är inte sämre. Vin har odlats där flera tusen år före Kristus, precis som i Georgien och Armenien med flera. Där går vinodlandet tillbaka ännu längre i tiden. Läs gärna Magnus artikel om Georgien för en resa i vinets historia.

Först under 1800-talet började det röra på sig ordentligt. Då introducerades internationella druvor i landet och det öppnades en skola i agrikultur i orten Maribor. Vinlusens frammarsch 1880 satte dock käppar i hjulen för allt och alla i hela Europa. Först 1935 kunde Slovenien återhämta sig och landet börja delas upp mellan olika vindistrikt och inhemska druvor fick ta plats.

Slovenien var fortfarande en del av Jugoslavien under denna tid. Under 1970-talet började det dock poppa upp flera privatägda vingårdar. Och i samband med tiodagarskriget under sommaren 1991 kunde de till slut utropa sin självständighet. Det blev också ett startskott för vinnäringen.

Idag består hela landet av 16.000 hektar odlad vinmark, som delas upp i tre regioner med tungvrickarnamnen:

Podravje med 6.727 hektar

Posavje, den minsta regionen med sina 2.748 hektar

Primorska, som är näst störst med 6468 hektar.

Utöver de internationella kändisarna satsas det mer och mer på de små lokala druvorna. Istrska alvazija, zelen och pinela kommer vi nog få se i våra glas framöver. Man delar också druvor med många av grannländerna som ribolla gialla, refosco och blaufränkisch.

Annons:

DinVinguide.se träffade nyligen personer från Verus Vineyards, en ung och modern vinfirma som ligger i landets nordöstra delar. Verus formades 2007 av de tre vännerna Božidar Grabovac, Danilo Šnajder och Rajko Žliča. Alla har ett förflutet inom vin och ville skapa något tillsammans. Verus föddes, ett ord från latin som betyder ”ärlig” och ”äkta”. Och det är precis vad vinerna och framför allt vingården är. Allt är ärligt och rent. Ingen knussel, inga konstigheter utan bara gott vin.

Danilo visar oss oss bilder på ett vackert och grönt Slovenien.

– Det är tack vare regnet, berättar han. Under juni och juli regnar det som mest i landet, som överlag har ett relativt milt klimat.

– Vi äger idag 25 hektar vingårdar, med fokus på vitt vin. Hela 70 procent av allt vin som produceras i Slovenien är vitt. Sauvignon blanc är vår största produktion och vi odlar furmint, riesling, pinot gris, muskateller och chardonnay. Sedan några år tillbaka producerar vi även en pinot noir. Det viktiga är att vinerna är just ärliga och druvrena och prisbilden ska passa de flesta plånböcker. Vår årliga produktion ligger på cirka 90.000 flaskor, fortsätter Danilo.

Dags för provning, som inleds med Verus Sauvignon Blanc, som lanserades i det fasta sortimentet i september förra året. Det ligger i cirka 220 butiker idag.

Verus Sauvignon Blanc 2018, nr 2720. 119 kr

Verus sauvignon kombinerar den generösa frukten som finns på Nya Zeeland, utan att trampa i kattlådan, med syran och fräschören som finns i Europa. Vi bjuds på vit persika, vita vinbär och krusbär, gul kiwi och läskande, uppfriskande sälta. Det är Verus.

Matcha till sallad med rökt lax, panerad fisk, fisk- och skaldjursgryta, chevre chaud och ärliga, äkta vänner.

Läs mer

Fler artiklar