Pazo de Señorans kan det där med albariño

Det är många som anser att albariño är en av Spaniens främsta gröna druvor. Inte minst Marisol Bueno, som bland annat ligger bakom grundandet av Denominación de Origen Rías Baixas, där hon också var ordförande under många år.

DinVinguide fick möjlighet att träffa Marisol Bueno och dottern Vicky Mareque Bueno i Spanien, för en provning av nya och gamla årgångar. Det skulle visa sig att albariño är en jäkel på att åldras. Den är dessutom överraskande mångsidig till många typer av maträtter, smaker och kök.

Marisol har alltid älskat albariño. Hon hamnade på helt rätt plats, när hon tillsammans med sin man fick chansen att köpa en vingård i Rias Baixas för nästan 40 år sedan. Här fanns redan några mindre odlingar av albariño och Marisol såg direkt vilken potential som fanns i jorden och omgivningarna. De planterade fler rankor, vars frukt såldes vidare till andra vinfirmor.

Kvalitén på druvorna var så bra, att de bestämde sig för att behålla allt och buteljera sitt eget vin. De första 7000 flaskorna lanserades 1990. Idag gör man tre olika vita viner på albariño och produktionen ligger på drygt 300.000 flaskor per år.

 

Jämför det med Sverige som i allmänhet ligger på en årsnederbörd på 500-800 mm…

Marisol häller upp ett glas Pazo Señorans Selección de Añada 2008. Det är ett vin som görs i liten skala, omkring 15 – 16.000 flaskor årligen. Den långa tiden på jästfällningen – i detta fall 30 månader – och därefter ett år på flaska, ger druvan en ny dimension. Här finns inslag av krämiga nötter, grillad citron, citrusolja, vit persika och samtidigt pigga syror och rikligt med mineraler.

Vi provar det till en tomatsallad med scampi och ordentligt med olivolja. Därefter en grillad vit fisk och slutligen mogna ostar. Det är mat som albariño gillar, särskilt Pazo Señorans Selección de Añada med sin eleganta kraft och syra.

 

Vi tar oss ända ner till 2001, där albariño-frukten har fått ett nytt liv och en ny karaktär. Mandelmassa, persika, mogen aprikos, gula russin och muskot väller ut glaset. En lite fet glycerolkänsla lindar in alla smaker och lämnar efter sig både syra och mineraler. Det är bara att konstatera; albariño är coolt. Riktigt coolt.

Vi provar även deras viktigaste vin, det man producerar mest av; Pazo Señorans Albariño. Från pinfärska årgången 2016 ner till 2009. Även detta vin har en imponerade lagringskapacitet. Bara ett års lagring gör en stor skillnad, samtidigt som varje årgång får tala och lysa igenom. 2009 som var ett något varmare år, är lite fetare, rundare och nötig i stilen. Jag fastnar för 2014 där syran lindas in av rök, krossade stenar och läskande mineraltoner.

Det blir också ett överraskningsvin. Sol de Señorans 2006, som bara producerades en gång. Vinet var ett experiment för att se hur albariño skulle smaka efter några månaders fatlagring. Resultatet är krämigt, nötigt, fatkryddigt och inte alls pjåkigt. Det är fortfarande fullt av liv och visst är det spännande att se vad faten gör med ett vin. Men jag föredrar min albariño helt ren och osminkad, precis som familjen Bueno själva gör.

 

Årgång 2015 ligger för närvarande i restaurangsortimentet och går alltså att köpa via privatimport. Kontakta importören för mer information. 

Pazo de Señorans. 195 kr

Pazo Señorans Albariño står för den största produktionen, nästan 300.000 flaskor om året. Vinet jäses på ståltankar och får sedan ligga på sin jästfällning på stål i cirka fem månader. Därefter lagras det på flaska i minst fyra månader innan lansering.

Det första som möter är syran och sältan. Vi fortsätter med vit persika, vit grapefrukt, några gråpäron och krispiga mineraler till max.

Skölj ner till sommarens grillade skaldjur, räkor, sallader på fisk- och skaldjur, ljust kött och fågel. Och framför allt, våga lagra.

 

Hemsida: http://www.pazodesenorans.com/