Hej kära ni,
Jag hoppas att julveckan påbörjat gott! Jag ska vara helt ärlig och säga att jag nu på senare tid inte alls mått så bra. Så det ska bli mycket skönt att få åka upp till ingemanland, bli ett med de eviga skogarna och andas frisk luft!

Hur som helst! I samband med julen blev temat på Matpanelen i fredags förra veckan “solidaritet”. Lika viktigt som det är att ta hand om planeten- lika viktigt är det att visa respekt och ödmjukhet till sin omgivning i min mening. Efter en rörigare fredagsförmiddag och lunchservering samlades vi för omväxlingensskull inne på “tomteland”. Den avdelning som numera inte används. Där inledde vi Matpanelen med att först diskutera; vad betyder solidaritet? När har jag gjort någonting solidariskt? Vad har jag gjort som var mindre solidariskt?
I och med den röriga starten blev en varsin russinpepparkaka den perfekta konsentrationsmanövern. Trots meningen var som sådan att alla en och en skulle få besvara frågorna ledde istället första svaret till en diskussion.
Jag upptäckte att barnen genom diskissionen verkligen anammade begreppet och låt dem därför spinna på i det fria. Något som var uppenbart var det enkla i att komma på situationer då de påvisat solidaritet; inte alls situationer då de själva inte varit så värst solidarisk. Intressant!
Genom att berätta exempel utifrån mig själv tänkte jag att de kanske skulle ge hän. Men istället fortsatte diskussionen om kompisar och gånger dem varit mindre snälla. Vi kom dock överens om att vi inte talar om andra när dem själva inte är med. Därför gick vi vidare till superroliga steg nummer två; nämligen vårt nisse-uppdrag!!!
Att göra julklappar till de som nu till jul kanske inte får några. Åh, vilken toppengrej tyckte alla!
“Det är solidariskt!” Säger kloka matpanelaren Sofia.
“Mycket riktigt är det det!” Bekräftar jag.

Temat fick sedan följa med nu veckan före jul och satte sin prägel på alla barnens kreativitet. Till och från har det kommit en klok busunge inspringandes till mig i köket med ett mästerverk.
“Jag vill att du ger bort den här också”, har de sagt och lämnat över både teckningar och små papperstomtar. Visst blir man alldeles varm i hjärtat?
Många av barnen har visat ett stort intresse i att få slå följe till härbärget.
Något jag tyvärr, men på ett vis förståeligt fick avslag ifrån så här i sista sekund. Därför går jag istället i tankarna att eventuellt besöka ålderdomshemmet här intill så kanske något utav barnen får möjlighet att vara med och uppleva det fina i att ge och göra någon lite extra glad. Dessutom har jag bakat en maaaasssa russinpepparkakor att dela ut då jag; eventuellt vi är på besök.

Mer då? Jo, i helgen bakade jag och min exman ett kolosalt pepparkakshus. Då vi fick en himla massa deg över, som dessutom var av vit pepparkaka (självklart vegansk), kom jag på den geniala iden att låta barnen göra sina egna! Jag länsade mitt bakskåp på färger och strössel, tog med tillsammans med degen och lät barnen gå loss! Vi blandade karamellfärgen tillsammans med en skvätt vatten och florsocker. Sedan var det bara att låta fantasin flöda. Och OJ så skoj det var!!! Och OJ så duktiga vi var!!! Allas blev så otroligt fina.
Och slutligen måste jag ju även förtälja det att Nissen ÄNTLIGEN har flyttat in, hihi!

*section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section*