Jodå, gott folk. I veckan provade jag faktiskt för första gången Советское шампанское, “sovjetisk champagne”, ibland informellt kallad “rysk champagne”. Vinet införskaffades i en livsmedelsaffär i St. Petersburg, på en tvärgata till paradgatan Nevsky Prospekt. Härifrån transporterades och bars buteljen hem av min vännina, som så generöst nu delade med sig av de exotiska bubblorna. Doften var angenäm, härligt brödig och fruktig och jag tänkte att detta bådar gott. Med tanke på prislappen blev jag väldigt förväntansfull; 124 Rubel, alltså 40 Sek. Dock finns det som bekant inga gratisluncher, och vinet var fruktigt, relativt sött och hade en kort och något bitter eftersmak. Som jag förstår det är många ryska champagner gjorda enligt champagnemetoden, men detta var nog en hybrid. Vinet är fortfarande fullt drickbart som iskall aperitif, men absolut ett relativt enkelt vin och inget att dricka till mat. Fantastiskt kul att få prova, och det trevliga sällskapet överkompenserade det enklare vinet, så efter en stund rann det ner finfint. Dessutom hade min väninna Ewa gjort en fisk- och skaldjursgryta to die for, så här kan vi tala om att inramningen gjorde vinet.

Mousserande vin från det forna Sovjetunionen är ofta inte ryskt utan kommer ofta istället ifrån södra Ukraina då de flesta producenterna finns på halvön Krim (därav den alternativa benämningen “krimchampagne”). Den ryska “champagnen” är ofta mer eller mindre söt.
Eftersom Champagne är en skyddad ursprungsbeteckning för det mousserande vinet från franska Champagne, får rysk “champagne” inte säljas under beteckningen champagne inom EU och vissa andra länder som har avtal med EU, förutom att beteckningen Советское шампанское får användas i Baltikum.