Bubbeltrenden har inga gränser. Aldrig har det bubblat så mycket i glasen som nu. Varje stil och ursprung har sin plats. Idag fokuserar jag på Cava, det nya svarta!*section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section*1*section*http://cloud.dinvinguide.se/wp-content/uploads/2017/09/blmusselchowder-1-1000×667.jpg*section**row**section*Många anser att magnumformat är det optimala formatet för alla viner*section**section**section**section**section**section**section**row*Cava produceras huvudsakligen i Katalonien men många andra regioner som Rioja och Extremadura är också godkända att framställa de fina bubblorna. Dock produceras upp emot 95 % av all Cava i just Katalonien. Här är förutsättningarna optimala.

Cava görs enligt den traditionella metoden och detta ger små, eleganta bubblor och en lite brödig underton. Metoden innebär en andra jäsning i flaska vilket kräver kunskap, manskap, tid och resurser.

Jordmånen är kalkrik och det soliga och varma klimatet lånar en generös fruktighet till vinerna. Altitud och svalkande nätter bibehåller en frisk och balanserad syra. Druvorna har sin egen karaktär och är de traditionella och lokala xarel-lo, parellade och macabeo men flera andra är godkända att användas till cava, bland annat de med internationella sorterna chardonnay och Pinot noir. Detta innebär att det finns cava i olika stilar från mer traditionell till en mer internationell smak.

Det är tycke och smak vad man föredrar och faktum är att man inte behöver välja. De olika stilarna passar vid olika tillfällen. Men ska man nu välja ut bara EN cava och njuta den till tapas eller middag tycker jag personligen man väljer en traditionell sådan. Vinet har anpassat sig efter den regionala maten och passar formidabelt till det mesta på tallriken, i synnerhet smakrika tapas som vitlöksfrästa räkor, bläckfisk, skaldjur, saltbakad potatis, grillad fisk och grönsaker etc.

Det finns stora och små producenter och även om det är spännande och inspirerande med de mindre tycker jag inte man ska förbise de större. De har ofta bra utrustning och resurser, bra vingårdslägen och stor kontroll både i vingårdarna och vid framställningen. De har jämn produktion och ofta gör de även andra format än helflaskor vilket är mycket charmigt.

Till exempel Cava Cordon Negro Brut Gran Seleccion går att finna i hela spektrat:

Piccolo 200 ml. artikelnummer 7738, 33:-
Halvflaska 375 ml. artikelnummer 7738, 49:-
Helflaska 750 ml. artikelnummer 7738, 87:-
Magnum 1500 ml. i beställningssortimentet, artikelnummer 7738, 174:-
Dubbelmagnum 3000 ml. i beställningssortimentet, artikelnummer 77291, 650:-

Jag fick möjlighet att prova samtliga mot varandra för en tid sedan, det var riktigt spännande. Visst är det samma vin men formatet påverkar onekligen en smula. Tumregeln är ju större flaska, ju långsammare utveckling. Detta beror på att det finns mindre luft i förhållande till vin i flaskan. Ska man lagra mousserande vin är en större flaska alltså att föredra. Många anser att magnumformat är det optimala formatet för alla viner.

Vad gäller stilen så består Cordon Negro av de tre traditionella druvorna med övervägande parellada och macabeo och 25 % xarel-lo. Vinerna andas ursprung och visade sig från sin soligaste sida med pigga bubblor, fin fräschör och rent och uppfriskande avslut. I karaktären nyslaget hö, solmogen citron, mandelmassa, äpplen, nybakat bröd, svaga örtiga toner samt trevlig grapebeska.

De mindre formaten, speciellt piccolon, visade upp syrligare gröna äpplen i jämförelse med samma vin på dubbelmagnum- här var det gulare frukt i form av gula plommon och gula äpplen. De små formaten kändes också något lättare i kroppen med mindre brödighet. De stora flaskorna visade också något mer av mandeltoner och mineralrik  jordighet.

Otroligt kul provning! Spring och köp en magnumflaska och en påse chips så är kvällen räddad! Cava är det nya svarta.

 *section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section**row**section**section**section**section**section**section**section**section*