I dinvinguide.se fokuserar vi som bekant för våra trogna läsare på Tyskland under hösten. Sofia Ander skrev en mycket intressant artikel om Pfalz och Fredrik Schelin har skrivit ett par artiklar om Tyskland. För er som inte redan läst rekommenderar jag er att läsa dessa. Jag kommer att beskriva en av Tysklands riktigt stora och välkända producenter i denna artikel.

Rheingau har historiskt varit tillsammans med Mosel det bästa som producerats i Tyskland under många årtionden. Går man hundra år tillbaka så var det några av världens dyraste viner som just kom från Rheingau. Idag ser konsumenten världen runt lite annorlunda på detta. Idag är prestigekonsumenten mer villig att betala för Bordeaux, Bourgogne och Kaliforniska viner. För den vinhistoriskt intresserade är det kul att se hundra år gamla prislistor från på den tiden kända restauranger runtom i Europa. Riesling och Tyskland var det hetaste man kunde få tag på och priserna översteg till och med Medocs mest kända Premier Cru slott.

Idag är en av de mest kända producenterna Weingut Robert Weil som huserar i den lilla pittoreska vinbyn Kiedrich i hjärtat av Rheingau. Wilhelm Weil som idag styr det hela är fjärde generationen vinmakare på vingården. Hans anfader Dr Robert Weil som var professor på Sorbonne i Paris köpte egendomen 1867. Det var ett bra drag för den kända professorn då det tysk-franska kriget 1870-71 gjorde det omöjligt för honom att stanna kvar i Paris. Han fokuserade nu på vinodling vilket hans ättlingar är mycket glada över. Redan från början var kvalitet i högsätet och har så förblivit. Under en längre period under 1900- talet var kanske inte kvalitet den högsta prioriteringen för de flesta vinodlare i Tyskland vilket eroderade på anseendet för den tyska Rieslingen betänkligt. För bara tjugo år sedan var det många internationella vinjournalister som ansåg att Tyskland mest stod för “sweet & cheap”. Detta har förändrats väsentligt under de senaste åren och idag tillhör tyska viner världstoppen. Historiskt fanns det givetvis en del producenter som inte helt hänfallit till billig massproduktion. En av dessa fyrar i mörkret var producenten Dr. Robert Weil.

Egendomen är en av Tysklands mest välskötta och den främsta i Rheingau enligt de flesta kännarna. Totalt har man tillgång till knappt 100 hektar planterad vinmark. Vinhuset Robert Weil har fokuserat på druvan Riesling och inget annat. Wilhelm Weil menar att hans land och jordmån lämpar sig bäst till Riesling så varför plantera andra druvsorter. Vingårdarna är minutiöst skötta med höga kvalitetskrav sedan årtionden. Vinanläggningen är av senaste snitt och det märks att det råder tysk ordning på vingården. Det har inte sparats på investeringarna vilket är intressant då en övervägande del av vinproducenten ägs av det japanska Santori. Wilhelm säger att japanerna inte tagit ut några vinster utan allt ekonomiskt överskott har återinvesterats i verksamheten vilket verkar trovärdigt när man ser snittet på anläggningarna och vingårdarna. Familjen Weil har under de senare åren köpt tillbaka delar och har viljan att så fortsätta. Jag får inget rent svar på hur mycket familjen äger respektive det japanska företaget men får en känsla av att Wilhelm vill förvärva mer av ägandet.

Det mineralrika skifferjordmånen är perfekt för Rieslingdruvan. Vinerna utstrålar elegans och är fyllda med läcker mineralitet. Jag tror att de flesta som en gång provat husets viner skulle känna igen dessa vid en blindprovning. Det finns en lätthet och finess i samtliga viner. Huset går varken på kraft eller hög extraktion vilket jag uppskattar. Vinerna är fruktdrivna med den så tydliga stilen för exklusiva viner från Rheingau. Vinerna uppvisar bra komplexitet med hög syra. Jag skulle tro att Dr. Robert Weil har en av regionens högsta syrakoncentrationen i sina viner. Denna fina syra balanserar sötman och frukten på ett förtjänstfullt sätt och gör vinerna lämpliga till mat.

Rheingau är trots sitt historiska rykte en av de mindre områdena i Tyskland med sina drygt 3 000 hektar men har en stor variation i jordmåner och förutsättningar för att odla Riesling. Det mest kända läget som Dr. Robert Weil äger är Gräfenberg. Det finns skriftliga belägg sedan medeltiden att läget kallades fritt översatt till “Rhenlandets grevliga kullar”. Området har bl.a. ägts av Kloster Eberbach men det var under 1800-talet som berömmelsen spred om de utmärkta vinerna. Den steniga jorden med en hel del sand och lössjord ger inte bara torra rieslingviner utan även söta “trockenbeerenausleses” som även kommer från detta vingårdsläge. Jag föredrar personligen de torra Grosses Gewächs från Gräfenberg som är lätta att para ihop med många olika typer av maträtter. Gräfenberg har ofta ett långt och fruktigt avslut med mineralisk karaktär.

Ett annat känt och mycket omtyckt läge som Dr. Robert Weil disponerar är Turmberg. Var namnet kommer från förstår man väl då man ser det gamla tornet på bergets topp som är en kvarvarande del av en gammal borg från 1100-talet. Borgen var en viktig försvarsanläggning under tidiga medeltiden i området. Vingården som är planterad med rieslingstockar som växer på en mycket brant sida av vinberget. Jordmånen består av skiffer med en mindre del lössjord med sandblandad lera. Turmberg har liknande elegans som Gräfenberg tycker jag men det är djupet och koncentrationen som skiljer vinet från Turmberg med ett vin från Gräfenberg. Dock är det inga stora skillnader. Samtliga viner oberoende av kvalitetskrav har en utpräglad elegans och tydlig rieslingarom. Skifferjordmånen ger ett vin som har en fin mineralrik arom och stil med hög syra.

Klosterberg är ett annat av vinhusets lägen som ger mer kraftfulla viner. Stilen är mer typisk Rheingau med fruktiga och mer runda aromer. Sötman känns här mer påtaglig. Vinerna har en arketypisk tysk rieslingstil.

Kvaliteten på vinet emanerar till största delen från vingården är ju bekant för oss vinälskare. Den unika positionen och att vingårdarna skötts under lång tid är även det en kvalitetsfaktor. De välskötta vingårdarna har många äldre stockar för de bästa kvaliteterna. Vissa vingårdar är äldre än 50 år och kan därför producera komplexa viner. Man följer organiska tankar i vinodlingen men Wilhelm vill inte låsa sig till exempelvis biodynamiska odlingsmetoder. Inga växtgifter används och ekologisk balans eftersträvas i vingårdarna. Låg avkastning per hektar är viktigt och druvorna skördas för hand innan de varsamt transporteras till pressanläggningen. Innan druvan pressas så sker en noggrann urvalsprocess på sorteringsbord för att rensa bort dåliga druvor och klasar. När dinvinguide.se visades runt på vingården slogs vi av den perfekta ordningen och att allt var av senaste snitt. Det verkar som Familjen Weil och Japanerna vill göra ett kvalitetsvin om man ser till vilka resurser som investerats. Vi ser en hel del mindre rostfria tankar jämte de stora ekliggarna. Många vingårdslägen separeras och små unika cuveer skapas i källaren vilket är spännande. Hanteringen i vinkällaren sker genom gravitation för att undvika att pumpa runt must och vin vilket försämrar kvaliteten enligt Wilhelm Weil. Totalt produceras ett tiotal olika viner från olika lägen och med olika karaktär. Det gemensamma är att om man skall sammanfatta vinerna så är det framförallt elegans och mineralitet med hög syra som kännetecknar vinerna.

Moestue är importör i Sverige. Jag är förvånad att vid kontroll finns det bara ett vin på Systembolaget till försäljning. En 2009 Kiedrich Gräfenberg Riesling # 92091 som kostar 439 kronor. Jag är förvånad att man kan hitta en sådant vin från den stora årgången 2009. Dock har jag sett Robert Weils viner på många topprestauranger i landet. I exempelvis Norge är vinerna mycket populära och i Tyskland jagas buteljerna vilt när de släpps på marknaden.

Dinvinguides.se besök avslutas på en trevlig restaurang i trakten där vi får chansen att prova igenom ett tiotal viner från Robert Weil tillsammans med olika typer av mat. Det är slående hur väl vinerna passar gastronomiskt. Kvällen avslutas med ett 43 år gammal Auslese från Eltville. Vinet visar sig förvånansvärt spänstigt och hade en bländande komplexitet med tydliga rieslingaromer i stora lass. Producenten tillhör inte någon av områdets mer kända eller berömda odlare. Med tanke på detta så är jag övertygad att Dr Robert Weils viner från bra årgångar och bästa kvaliteter kommer att hålla sig pigga i hundra år efter skörden. Det kan nämnas att äldre tyska viner ropas in till höga priser på auktioner där Robert Weils viner står då högt i kurs.