Österrike – röda kvalitetsviner

De som har lite gråa hår minns säkert vinskandalen 1985. Glykol i vinet var ingen hit. Men det var faktiskt det bästa som hänt Österrike som vinproducerande land. Det var banne mig bara att kavla upp ärmarna och jobba…. när man står med ryggen mot väggen så är det bara framåt som gäller. Ur denna kris och vanära steg vinvärldens Fågel Fenix. Idag tillhör Österrike ett av de ledande vinländerna i Europa.

De flesta känner till de vita vinerna gjorda på Österrikes mest kända druva grüner veltliner och tyskarnas stolthet riesling. Men det som imponerat mest de senaste åren är inte de vita vinerna utan de röda. Det kanske inte är många utanför vinbranschen som känner till Österrikes röda kvalitetsviner. Den blå druvan blaufränkisch är riktigt spännande. På bilden ovan visas snart mogna blaufränkisch druvor i Carnuntum. Viner gjorda på blaufränkisch har ofta en trevlig kryddighet parad med bra syra och medelstor fyllighet. Ett typiskt matvin utan besvärande sötma.

Är Österrikes röda viner bättre än landets vita viner? Det är svårt att säga. De vita vinerna är betydligt mer kända, men de röda är väl värda att ta till sig. Personligen gillar jag både landets röda och vita viner. Glöm sen inte heller Österrikes roséviner som även de utvecklats stort under de senaste åren. Nyligen provade jag några roséviner gjorda på druvan zweigelt som både hade finess och bra balans mellan syra och frukt. Något för er läsare att prova inför våren 2018.

På den svenska marknaden finns det dessvärre inte alltför många österrikiska viner. Vi ser en del vita österrikare men inte många röda viner. Jag tror att det delvis beror på att det inte finns några riktigt billiga och enkla viner i mängd. Österrikes viner börjar på en relativt hög kvalitetsnivå. Marknaden är heller inte som den franska eller italienska, där det finns en hel del bulkviner, läs skräp. Många viner från dessa länder är faktiskt rent ut sagt undermåliga och jag blir överraskad att Systembolaget tillåter många av dem. Men det är väl i konsumentens intresse….??

Det är framförallt regionen Burgenland i södra delen av Österrike som visat framfötterna vad gäller röda viner. De bästa är gjorda på druvan blaufränkisch. Stilen på vinerna i Burgenland är mer extraherad och eken har traditionellt använts rikligt. Idag har dock flera producenter minskat ekfatslagringen samtidigt som man mer och mer frångår överextraherade viner med hög koncentration. Ordstävet “Less i more” passar mycket väl in här. Vi vinkonsumenter efterfrågar mer och mer eleganta viner. Burgenlands viner är på rätt väg.

Jag har fört en hel diskussioner med många vinproducenter om lång ekfatslagring och extrahering. Flera vinmakare menar att de tidigare behövde göra vinerna mer i en internationell stil, läs amerikansk “Parkerstil”. Idag ser jag mindre och mindre av denna stil. Men trots min positiva inställning till mer eleganta blaufränkisch viner kan det i höstmörkret ibland vara passande med ett kraftfullt och härligt rödpang gjord på blaufränkisch. Så det finns lite för varje tillfälle och smak i vinlandets röda utbud.

Ett annat område jag fallit för är Spitzerberg i regionen Carnuntum, som ligger nära storstaden Wien. Vinerna är här lite lättare än i Burgenland. En producent jag blev imponerad av är Dorli Muhr med sin Spitzerberg Blaufränkisch. Lätt och elegant i stilen men fortfarande med karaktär. Jag fick en känsla av druvan pinot noir, vilket var kul. Dorli gör viner i en elegantare stil utan extrahering och lång fatlagring på nya fat. Det är helt enkelt fina och eleganta viner som kommer från hennes vinfat.

Spitzerberg i Carnuntum är ett relativt nytt vinområde för kvalitetsviner. Idag satsar man på information och utbildning av både konsumenter och områdets vinproducenter. Det ska ändå nämnas att det finns kvar en och annan fundamentalist bland de österrikiska vinproducenterna där eken fortfarande är kraftfull och påtaglig.

Österrike har en lång och intressant historia och romarna har påtagligt påverkat landet. Det är lätt att resa runt här och avstånden är relativt små om man startar i Wien. En av mina österrikiska vänner beskrev Österrike, och framförallt Wien, som landet som somnade som en jätte men vaknade som en dvärg. Wien var en stor och viktig centralort bara för hundra år sedan. Men historien ville annorlunda.

För turisten är Österrike ett härligt land att besöka. Jag brukar beskriva Österrike som ett land med tyskarnas punktlighet och italienarnas charm. Glöm inte att äta en wienerschnitzel när ni är där. En vecka utan en schnitzel är en förlorad vecka, som en humoristisk österrikare sa en gång.

Jag kan rekommendera alla vinintresserade att göra ett besök i landet och glöm heller inte områdets gastronomi då. Den är bra.