Under torsdagen besökte Chiara Lungarotti Stockholm på en snabbvisit. Viner från Umbrien får oftast inte så stort utrymme i Sverige traditionellt vilket är synd. Det finns en lång historisk tradition vad gäller vinmakning i Umbrien. I Sverige brukar vi mer uppmärksamma viner från Toscana. Umbrien gränsar till Toscana och har en hel del gemensamt med denna vinregion.

Chiara Lungarotti är en parant kvinna mitt i livet. Hon har tagit över efter sin legendariska far. Chiara är utbildad agronom och oenolog. Så hennes bakgrund lämpar sig synnerligen väl för att driva ett större vinföretag. Totalt producerar Lungarotti lite drygt 2 miljoner flaskor per år. Rangen av viner sträcker sig från lite enklare viner till kvalitativa ”fine wines”. Hälften av produktionen exporteras och marknader som USA och UK är viktiga men så även vårt grannland Danmark som köper en hel del viner från Lungarotti. Stor vikt har sedan 1960-talet lagts ned i vingårdsarbetet. Fokus har varit på att producera rena och lätta viner. Jag förstår på Chiara Lungarotti att Robert Parker inte tillhör hennes favorit vinjournalister. Avkastningen hålls i schack i vingårdarna. Det skall dock noteras att för liten avkastning kan ge obalanserade viner i hög koncentration om avkastningen hålls ned alltför mycket. Detta gäller framförallt druvan Sagrantino. Ett av Umbriens mest omtalade viner är ju Sagrantino från Montefalco. Dessa viner är knutna och mycket tanninrika som unga och behöver viss tid för att visa upp hela sin repertoar.

Historiskt var familjegården inriktad på ett diversifierat jordbruk vilket var vanligt i Italien före 1950-talet. Efter att fadern nyplanterade vingårdarna med internationella druvor under 1960- och 70 talet har vinet varit i centrum. Idag har familjen återgått till de inhemska och traditionella druvsorterna för sina bästa viner. Vingårdarna ligger på den mycket gynnsamma höjden på cirka 300 meter över havet. I Italien anses det vara den gyllene altituden i bland annat Toscana.

Husets toppvin är Rubesco Riserva Vigna Monticchio. Vi fick prova tre årgångar från olika epoker, 1982, 1997 och den senaste 2007.

 

Rubesco Riserva är gjord på huvudsakligen Sangiovese med en del Canaiolo. Vinet får jäsa på rostfria ståltankar under 15 till 20 dagar med sina skal. Därefter lagras vinet på franska barriques under minst 12 månader. Därefter flasklagras vinet under lång tid. Tidigare lagrades vinet efter fatlagringen på ståltankar. Detta har Chiara slutat med vilket känns då vinerna är lite friskare och fruktigare idag. Jag slås av elegansen i vinet parad med sin fina och relativt höga syra. Frukten finns även kvar i vinet från 1982 vilket imponerar. En annan intressant smakupplevelse är mineraliteten i vinet som nästa är salt i strukturen. Avslutet som är långt har en angenäm exotisk kryddighet. Rubesco Riserva är långlivade viner vilket vi märker under provningen. Inget av vinerna visar tillstymmelse till ålderströtthet. Det är både kraft och subtilitet i vinerna. Personligen uppskattar jag det nylanserade vinet från 2007. Det ett vin med stor potential som kan drickas idag men även lagras upp till trettio år. Vinet lämpar sig väl till grillat rött kött men även till smakrika ostar.

Den 1 oktober lanserar Italwine Rubesco Riserva på halvflaskor.
Det finns 3 000 flaskor att tillgå artikelnummer 95586-02 för 119 kronor. Det intressanta är att halvflaskorna mognar fram snabbare och Chiara menar att man inte behöver vänta så länge på dem som en helflaska.