Årgångar för Barolo och Barbaresco

Årgångar i Langhe

Vilken standard en årgång har för ett visst vindistrikt har alltid fascinerat vinnördar. Det har framförallt gällt vinområdena Bordeaux och Bourgogne på grund av dessa områdens skiftande klimat. Varma soliga somrar har varvats med kalla och regniga.  Historiskt har vädrets inverkan på vinets kvalitet varit större. Med jämnare kvalitet gäller därför inte denna nästan maniska årgångsfokusering i samma utsträckning längre. Årgångsfixeringen har inte bara gällt svenska vinsamlare utan det är ett universellt intresse. Den som köper vin, framförallt internationellt, vet att det kan vara stora skillnader i pris på viner med olika årgångar även om de kommer från samma vingård och samma producent. Ni kan tänka er hur Munskänkarnas provningar var under 1980- och 90 talet när vin från Bordeaux provades. Det exercerades årgångar på längden och tvären och de flesta hade en bergfast åsikt. Idag har denna fixering vid årgångar avtagit något då årgången inte har samma fundamentala påverkan på vinets kvalitet.

Kunskapen om hur vingårdar ska behandlas har revolutionerats under senare år i många av de mest kända vindistrikten. Olika trender, såsom organisk eller biodynamisk vinodling har fått stort genomslag och förbättrat vingårdarna och därmed druvornas kapacitet att skapa komplexa kvalitativa viner. Dessa “nya” eller ska vi säga “gamla” odlingsströmningar har påverkat många odlare positivt. Allt från beskärning till val av kloner och skötsel av själva jorden stocken växer i har utvecklats mycket under de senaste 10 till 15 åren.

Det är inte bara kunskapen om plantan och dess jordmån som förbättrats utan även kunskapen om själva vintillverkningen. Med en yngre och bättre utbildad kader av vinmakare, med djupare kunskaper i både kemi och hygien, har kvaliteten på vin höjts väsentligt. Även många vinkällares utrustning har förbättrats och ger idag mer rena, eleganta och komplexa viner.

Jag får ibland höra att vinerna var mycket bättre förr. Detta stämmer inte utan är många gånger en nostalgisk återblick och faktiskt rent felaktigt. Nu talar jag om vinodlare som är seriösa. Givetvis förekommer det en hel del kemiska manipulationer i viner tillsammans med rena förfalskningar. Dessa typer av oftast billiga Bag in Box viner åsyftas inte i denna artikel. Läs billiga och dåliga kopior på Rippasso och Amarone exempelvis eller vita svavelstinna påsviner.

Slutsatsen är att det var inte bättre förr och att man inte skall se sig blind på årgångstabeller heller. Många skickliga vinmakare klarar idag av att göra bra viner även under vädermässigt sämre betingelser. Dock blir ofta kvantiteten av producerat vin lidande under sämre årgångar hos kvalitetsproducenter eftersom mycket av druvmaterialet kasseras eller nedgraderas och istället förpassas till produktion av enklare viner. Jag brukar förhöra mig om hur vinmakaren har gjort under svagare år. Ibland får man då information om att stora delar av skörden ingår i de enklare vinerna som exempelvis en vanlig Rosso i Italien. Dessa årgångar av enklare viner kan vara mycket bra under svagare årgångar. Jag har upplevt detta fenomen vid ett antal tillfällen genom åren.

Årgångar för Barolo och Barbaresco

Denna genomgång av årgångar ska tas med en nypa salt och ska mer ses som en indikation av vinernas kvalité. Tro inte på alltför dogmatiska uttalanden om en specifik årgång. Vissa vinmakare kan under vissa års sämre betingelser göra bra viner trots vädermässigt dåliga förutsättningar. Ett praktexempel på detta är årgång 2002 i Langhe som är ett riktigt “skitår” rent ut sagt, men Giaccomo Conterno gjorde en magnifik Monfortino detta år. Så läs nedan genomgång av tjugohundratalets årgångar med viss skepsis och tro främst på era egna upplevelser. I tabellen nedan bedöms året enligt en femgradig betygsskala. Notera att vinerna från Barolo kan skilja sig från Barbaresco trots den geografiska närheten. Ofta skiljer man mellan varma och kalla årgångar i Langhe. De kalla anses som bäst på sikt. Märkligt nog har jämna årgångar blivit de kalla som 2004, 2006, 2008 och 2010 och de ojämna årgångarna som 2003, 2005, 2007 och 2009 varit de varma. Ett märkligt sammanträffande.

2013 : 4 ?

En årgång som var problematisk till en början, med en kall och regnig vår. Solsken och vackert väder i september och oktober hjälpte den känsliga nebbiolodruvan att mogna långsamt. En långsammare och mer utdragen mognadsprocess är viktig för att Barolo och Barbaresco skall få bra kvalitet. Årgång 2013 hade en mycket sen skörd och vinnarna är odlare med noggrann selektering. Aromrika smakfulla viner som troligtvis kan lagras länge. För tidigt att utvärdera redan nu för Barolo och Barbaresco, vilket förklarar frågetecknet.

2012 : 3 – 4

Kall vinter och sen och problematisk blomning gav en reducerad skörd. Sommaren var varm, så se upp med brända druvor och övermogna viner. De svalare lägena och byarna gjorde riktigt bra viner. Jag har provat många fina viner från både Barolo och Barbaresco.

2011 : 3

Ett varmt år i Langhe. Man brukar ofta rubricera årgångarna som varma eller kalla. De kalla årgångarna anses oftast som de bästa. Det varma vädret har givit viner som visar tidig mognad med kraft och djupare kulör. Detta är en restaurangårgång, dvs viner som tenderar att visa upp sin potential tidigt. Troligen är årgång 2011 inte lämpat för alltför lång lagring av vare sig Barolo eller Barbaresco.

2010 : 5

En exceptionell årgång framförallt för Barolo. Årgång 2010 var ett “kallt” år. Det svalare året med en lång mognadssäsong för nebbiolodruvan var mycket gynnsam för framförallt barolovinerna. Vinerna har hög syra och utvecklade tanniner som ger en stabil ryggrad. Barolovinerna kommer att kunna lagras länge och i framtiden visa komplexa delikata viner. Årgång 2010 har redan blivit en samlarobjekt för baroloälskare. I Barbaresco var inte omständigheterna lika gynnsamma men dock goda.

2009 : 3

En varm och solig årgång. Druvorna blev tidigt mogna, vilket ledde till en tidig skörd. Vinerna uppvisar tidig mognad med en sötfruktig lite syltig struktur framförallt från varma lägen som exempelvis La Morra. Vinerna ska inte lagras så länge utan visar upp en tidig mognadspotential. Undantag finns från kallare lägen och skickliga producenter i exempelvis Verduno.

2008 : 4

Ännu ett kallt år med sen skörd och långsamt mognande nebbiolo. Övriga druvsorter som dolcetto och barbera inte alls lika bra. Vinerna har fin syra och markerade eleganta tanniner. Viner från årgång 2008 kan lagras länge och kommer utveckla komplexa aromer framöver. Jag gillar viner från Serralunga och Monforte med sin kraft och tydliga tanniner.

2007 : 3 – 4

En varm årgång som givit tidigt mognande viner. Hagelstormar reducerade skörden som därför var något begränsad. Utvecklad frukt och behagliga tanniner är kännetecknande för årgång 2007. Fokusera på kvalificerade odlare med vingårdar i kallare lägen.

2006 : 4-5

En sval årgång som blivit klassisk för många vinproducenter. Den kalla sommaren följdes av en varm höst med två regn. Trots detta eller kanske tack vare detta blev årgången mycket lyckad med bra druvmaterial. Regn i lagom mängd och bra timing lyfter oftast kvaliteten på vinerna. Årgång 2006 är en långliggare i vinkällaren. Kommer sannolikt att utvecklas till en klassiskt bra årgång. Ha tålamod och vänta med att dra korken om ni vill få hela potentialen av vinet har att ge. Jag har provat fina viner från Castiglione Falletto.

2005 : 2 – 3

En varm årgång som inte var kul att prova som ung under Nebbiolo Prima. Under senare år har utvecklingen varit mer positiv och jag har faktiskt provat ett antal riktigt bra viner från framförallt svalare odlingsställen. La Morra med sina varma lägen var inte årgångens bästa lägen. Lagra inte vinerna för länge.

2004 : 4-5

En sval årgång i Langhe med riktigt bra viner. Blomningen kom igång sent men sommaren hade varmt och soligt väder men med svala nätter vilket gynnade syran i vinerna. En klassisk årgång där vissa duktiga producenter gjorde storslagna viner. Utmärkande är en fin balans mellan frukt, syra och tannin. Komplexa viner med stor lagringspotential. De flesta kommuner gjorde storartade viner detta år.

2003 : 2-3

Ett av Europas varmare år, folk dog som flugor under sommaren av det heta och torra vädret. Många vingårdar råkade ut för vattenstress och brända druvor i det starka solskenet. Årgången blev en väckarklocka för många producenter om den globala uppvärmningen. Många lärde sig under detta år att hantera och bemästra en extremt varm väderlek. Obalanserade kompakta viner generellt men vissa odlare har faktiskt lyckats detta problematiska år. Vinerna skall inte lagras länge. Gamla vingårdar klarade sig bättre än yngre att motstå värmen och torkan. Rekordtidig skörd i Langhe.

2002 : 1-2

En fruktansvärd årgång avslutade en serie av bra årgångar under 1990-talet för Langhe. Hagelstormar, regnväder och kallt väder gav röta och mycket liten skörd. Druvorna var omogna och kartiga vilket gav obalanserade och trista viner. Drick upp vinerna om ni har några i källaren. Ett stort utropstecken dock med Giaccomo Conterno med sin monumentala Monfortino från Monforte.

2001 : 5

Ett klassiskt år för Barolo och Barbaresco. Både kvaliteten och kvantiteten var god vilket inte är vanligt i Langhe. Bra druvmognad gav fin struktur och viner för lång utveckling i buteljen. Generellt balanserade viner men vissa viner kan uppvisa lite brist på frisk syra så kolla upp efterhand om ni har många viner från årgång 2001. Jag har provat eleganta viner från kommunen Verduno bland annat.

2000 : 3-4

En årgång som delat upp bedömarna. Framförallt gillade amerikanarna denna årgång. Jag är själv lite mer återhållen i min bedömning då jag funnit en del övermogna lite klumpiga viner från denna årgång. En värmebölja under augusti och september fick nebbiolodruvorna att mogna på kort tid och gav viner utan den riktiga fina balansen som stora Barolos och Barbarescos ska ha, tycker jag. Bra producenter har lyckats som vanligt.