Calvados har under historien haft sina upp och nedgångar i sin populäritet i världen. Jag har nyligen återupptäckt denna dryck och är igen mycket fascinerad av äppelbrännvinet Calvados.

Kända personer som Kommissarie Beck och James Bond har i filmerna ofta tagit sig en Calvados. Jag tycker att det är på tiden att vi svenskar återupptäcker denna ädla dryck. Vi har ju en förkärlek att ta en ”avec” till kaffet. När jag nämner detta mycket svenska fenomen för calvados-producenten Vincent Boulard förstår han inte först. När jag förklarar att det franska ordet ”avec” används synonymt för en cognac, rom eller en calvados till kaffet ler han. Han har under många år exporterat Calvados till Sverige. För en tjugo trettio år sedan upptäckte svenskarna äppel-brandyn i tax-free butikerna. Sverige blev en riktigt bra marknad. Vår tradition av att ta en cognac spillde även över till Calvados.

Vad är nu Calvados? Det är en dryck och en region i Normandie i nordvästra Frankrike. Normandie har haft sin beskärda del av en dramatisk historia med allt från invaderande vikingar och slagfält under andra världskriget. Även drycken Calvados har en spännande och händelserik historia.

Calvados skapas av cider som destilleras. Cidern produceras av speciella äpplen som ger sin särprägel av sötma, bitterhet och en mängd andra aromer. Det finns upp till 200 olika äppelsorter som används. I stora anlagda äppellundar skördas äpplena under hösten för att pressas till en must som sedan jäses till en torr cider. Skörden sker både för hand och maskinellt. Denna alkoholsvaga cider destilleras sedan till en ”eau de vie”. För Calvados från området Pays d’Auge krävs att cidern destilleras två gånger. Pays d’Auge är det mest kända området för kvalitets Calvados.

Den vattenklara spriten lagras sedan på ekfat för att utvecklas till Calvados. Ju längre lagring desto mer avrundad och komplex blir spriten. Calvados säljs och marknadsförs framförallt efter hur länge den har lagrats på ekfaten. I Sverige ser vi olika kvaliteter med beteckningar som liknar den för Cognac. VSOP, XO och Extra etc. Precis som för vin påverkar ekfaten det slutgiltiga resultatet mycket. Själva destillationen kan även den jämföras med hur vinifikationen har gått till för vinet. Jag som under många år provat och skrivit om vin känner en frändskap med drycken Calvados. Destillatörens skicklighet och valet av ekfat och hur länge spriten lagrats påverkar i högsta grad slutresultatet. Mycket i hanteringen och tillverkningen av Calvados är hantverksmässig vilket intresserar mig mycket i denna tid av industriellt framställda drycker.

Det är äpplen som används företrädesvis men även päron förekommer. I distriktet Domfrontais som ligger väster om Pays d’Auge skall cidern vara gjord på minst 30 procent päronmust. Smaken mellan dessa båda drycker skiljer sig markant åt.

Calvados har ett större användningsområde än vad man kanske kan förvänta sig. Jag har provat olika ”calvor” som aperitif vilket det lämpar sig väl till men dock lite alkoholstark. Jag har även blandat drinkar med Tonic Water vilket var en lyckad kombination. Calvados fungerar även som ett ”gourmandiskt hål” mellan rätter under en lång och stor middag. Spriten retar aptiten. Till olika typer av desserter fungerar Calvados lysande. Jag brukar spetsa grädden till en äppelkaka vilket de flesta gästerna uppskattar. Givetvis passar en ”calva” till kaffet i ett aromglas efter middagen.