Pinot bortom Columbus & Leif Eriksson

Druvan pinot noir väcker habegär och lyster hos de flesta vinälskare, så också hos mig. Men vad är det som lockar. Tittar vi på den mer allmänna smaken de senaste 15-20 åren så har de flesta velat ha något som är ungefär tvärtom vad  viner gjorda på pinot noir är, dvs kraftfulla, stora, koncentrerade, fruktiga och alkoholstinna. Pinot Noir å andra sidan är något helt annat. Det är viner som kräver något mer av drickaren. Vinerna är eleganta, komplexa och kräver eftertanke, ibland är de lite blyga och undfallande men när man hittar balanspunkten i dem kan man sväva iväg som i en dröm. Man skulle kanske kunna kalla dem vinvärldens filosofer.

Det och dagens tema, pinot i nordamerika, fick mig att tänka på Pontus och amerikanarnas sång, Godmorgon Columbus:

Godmorgon magistern. Jag vet att jag är sen,
men jag blev kvar i en dröm.
Det händer, magistern, att drömmar tar mig med;
försöker lära mig hur.
Jag vill förstå mig på din drömgeografi;
-Låna mig din tid, o all din tid!

Jag ser mig omkring när jag drömmer,
o sover gott med kartan i hand.
Just som Christoffer Columbus,
så vaknar jag vid drömmarnas land.

 När någon frågar vilken min favoritdruva är eller vilken region jag älskar mest så brukar jag svara lite svävande, men tvingad att svara hamnar jag allt som oftast i Bourgogne med ett vin gjort på pinot noir. Det har också gjort att jag tycker det är kul att leta efter pinot noir annorstädes, att försöka hitta det underbara alternativet. I nya världen finns det många som lyckats bra, till och med mycket bra, till exempel i USA och på Nya Zeeland. Då man kan göra riktigt bra pinot i USA så blev jag sugen att se om man också kunde det i:

Kanada

O Canada! Our home and native land! True pinot love in all thy wines I command…

Detta är första gången jag provar en pinot från Kanada och jag måste tillstå att det kanske inte är det första landet jag förknippar med druvan. Men 2013 vann vinproducenten the Mission Hill Family Estate winery, Okanagan valley, British Columbia, the coveted International Trophy för sin pinot noir i Decanter World Wine Awards in London, England. Med andra ord finns det förutsättningar!

Canada Vintners Quality Alliance (600x398)

Nu är det dock inte detta vin som jag har framför mig utan ett vin som finns tillgängligt via beställningssortimentet på Systembolaget: Cave Spring 2009 Pinot Noir. Vingårdarna och vineriet återfinns i Niagara Peninsula, Ontario. Detta är ett av de största vinområdena i Kanada. Mest känt är området för sina söta viner, ice wine, men man gör också en hel del torra viner på Riesling, Chardonnay och på Pinot Noir. Området sträcker sig från den södra stranden av Lake Ontario till den södra delen av Niagara Escarpment vid gränsen mot den amerikanska delstaten New York. Området utgörs av drygt en mil lång kalkstensås.

Cave springs har drygt 65 hektar med vingårdar, varav man odlar pinot noir på sju hektar. Vinrankorna är omkring 15 år gamla och ligger uppe på Niagara Escarpment i sluttningarna ned mot Lake Ontario. Vinet har legat på 225 liters ekfat i 19 månader, 25 % av dessa var nya fat.

Cave Spring Pinot Noir 2009 (600x399)

Cave Spring 2009 Pinot Noir Beamsville bench

Färgen är blekröd och transparent, precis som det sig bör i en pinot noir. Doften är lite blyg men har en fin röd lite stenig ton.

Ungdom möter en lätt mogen ton med en hint av höst, jord och undervegetation kombinerat med en frisk syra och en frisk fruktighet med inslag av mörka körsbär, svarta och röda vinbär, hallon och örter. Det är slankt, svalt, välbalanserat och elegant med en komplex ganska lång eftersmak där ekfaten möter upp frukten och syran. Vinet utvecklar sig fint i glaset och har den där torrheten och fina mjuka tanniner som man gärna vill ha mat till, något med lite fetma som anka eller kyckling.

Efter det här vinet får man väl ge Leif Eriksson och våra vikingatida förfäder rätt, Vinland är en korrekt benämning, åtminstone om utgår från detta vin. Mycket trevligt, det här får mig att vilja prova mer pinot från Kanada!

Osebergsskeppet, Oslo
Osebergsskeppet, Oslo

Skål

Magnus Reuterdahl

 

Fler artiklar