Gröna druvsorter
Gröna druvsorter
Gröna druvsorter
Airén
är den mest odlade gröna druvan i Spanien, som i sin hemregion La Mancha står för 90% av de vita vinerna. Det är också världens mest odlade druvsort, sett till odlad areal. (Tack vare att den odlas glest i det torra Spanien, finns det med största sannolikhet fler vinstockar av flera andra druvsorter.) Att druvsorten trots detta är relativt okänd beror på att de flesta Airén-viner är enkla bulkviner där ingen druvsort anges på etiketten, och att en stor del av produktionen används för framställning av druvsprit, som bland annat blir basen i spansk brandy.
Airén ger i allmänhet extraktrika, men neutrala, viner med hög alkoholhalt.
Albariño Albariño / Alvarinho
Albariño odlas mest i Galicien i nordvästra Spanien, och i norra Portugal. Den ger friska & fruktiga viner med doft och smak av aprikos, persika och grapefrukt. De bästa vinerna anses komma från området Rías Baixas i västra Spanien.
I Portugal heter den alvarinho eller cainho branco. Viktigaste området är Vinho Verde, vars viner med samma namn ofta är friska & fruktiga med låg alkoholhalt och ibland lite kolsyra i.
Aligoté
är en vindruva av arten Vitis Vinifera. Tillsammans med Chardonnay är det den enda tillåtna druvan i vita Bourgogneviner. Aligoté anses ofta ha lägre kvalitet än Chardonnay. Om Aligoté ingår i bourgognevinet måste detta anges på flaskan.
Arneis
är en grön vindruva från Piemonte i norra Italien. På senare tid har denna druva uppmärksammats på egna meriter i viner gjorda enbart på denna. Tidigare har den oftast använts för att komplettera och mjuka upp den traditionella piemontiska druvan Nebbiolo.
Druvan är ökänt svårodlad och krävande för vinodlaren. Namnet Arneis betyder en svår och krävande person på den lokala piemontiska dialekten.
Doften från druvan är en väldigt speciell parfymerad doft av persika, mandel, och humle. Tack vare modern vinodlinsteknik har man också kunnat ge vinerna god struktur och balanserad syra vilket tidigare varit ett problem.
Även i Australiska viner samt i Oregon, USA har druvan börjat förekomma.
Auxerrois
är ett namn på vindruvor som i olika vinregioner används för att beteckna olika druvsorter: I distriktet Cahors i Frankrike är det en synonym för den blå druvsorten Malbec.
Auxerrois Gris är i Alsace en synonym för Pinot Gris.Auxerrois Blanc har förr utnyttjats som en synonum för Chardonnay
Auxerrois är en egen, grön druvsort som bland annat odlas i Alsace och Luxemburg och som har en släktskap med Pinot-familjens druvor. I Alsace blandas Auxerrois ofta in i viner som betecknas Pinot Blanc. När man vill undvika varje risk för förväxling med andra druvsorter utnyttjas dess fullständiga namn Auxerrois Blanc de Laquenexy
Assyrtiko
Bacchus
är en sort av vindruva från Tyskland. Den är en korsning av druvorna Silvaner och Riesling.
Bacchus är en tillåten druvsort för kommersiell vinframställning i Sverige.[1]
Bual eller Boal
är flera olika gröna portugisiska druvsorter. Där finns till exempel Boal Branco som är den viktigaste druvan för framställning av finare varianter av Madeira. Druvorna ger ganska låg avkastning.
Cataratto
är en grön vindruva från Sicilien och som odlas över hela ön. Den ger goda skördar och ett vitt vin med bra struktur och syra.
Chardonnay
Chardonnaydruvan är mycket populär. Den är enkel att odla, anpassar sig lätt till olika klimat, är utmärkt att blanda med andra druvor och passar förträffligt för ekfatslagring. Chardonnay har därför blivit en av de vanligaste druvorna i torra, vita viner.
I hemlandet Frankrike kommer de bästa chardonnayvinerna från Bourgogne och dess underdistrikt. I Chablis svala klimat blir vinerna mycket friska och toner av omogna äpplen, citrus och mineral. De är oftast inte ekfatslagrade.
Fatjäsning och fatlagring är däremot mer regel än undantag för vinerna från andra delar av Bourgogne, som Côte de Beaune. I Puligny-Montrachet, Chassagne-Montrachet och Meursault görs friska, fylliga och fruktiga viner med typiska rostade fataromer.
I Champagne, tillsammans med pinot noir och pinot meunier, förekommer druvan i nästan alla viner.
I många länder görs både billiga och väldigt dyra viner av chardonnay. I till exempel USA och Australien finns viner som kan tävla med de främsta franska. Här är fruktigheten ofta tropisk, samtidigt som vinerna är rejält fylliga och eldiga med tydlig fatkaraktär.
Chardonnayviner som inte lagrats på ekfat finns i regel under rubriken friska & fruktiga, medan fatlagrade viner brukar vara fylliga & smakrika.
Chenin blanc
Chenin blanc kommer från Frankrike och odlas främst i centrala Loiredalen. Druvan har mycket fruktsyra och ger viner med väldigt frisk smak, oavsett om de är torra eller söta. Den höga syran passar också för mousserande viner.
Som unga kan vinerna från Loire tyckas vara lite knutna, men efterhand utvecklas aromer som honung, blommor, aprikos och vått ylle. Tack vare syran passar både torra och söta loireviner att lagras länge.
Eftersom chenin blanc ger stora skördar och är tålig mot sjukdomar har den blivit mycket populär i andra vinproducerande länder som Sydafrika – där den heter steen – USA, Argentina och Australien. I dessa länder har chenindruvan emellertid framför allt använts till enklare viner och till att destillera brandy av.
Chenin blancviner finns av alla smaktyper och varierar från helt torra till mycket söta.
Durello
är en sort av gröna vindruvor, som är relativt ovanlig. Den har sitt ursprung i norra Italien i Venetoområdet. I bland annat Gambellara och Soave används den som en minoritetsdruva tillsammans med Garganega. Druvan används sällan idag trots att den har en intressant struktur med väldigt hög syrahalt. Med dagens vinintresse har många lokala producenter börjat experimentera med druvan och den höga syrahalten har visat sig vara utmärkt för mousserande varianter.
Druvklasen är ganska lättigenkännlig eftersom att druvorna ser väldigt runda och nästan lite knubbiga ut.
Furmint
är en grön vindruva av arten Vitis Vinifera. Den är mest känd för att den ingår i de söta Tokajervinerna från Ungern, men den odlas även i Österrike, då under namnet Zapfner (i Burgenland) eller Mosler (i Steiermark). Den har hög syrahalt och stor komplex smak. I Ungern görs även torra viner på druvan.
Garganega
är en grön vindruva av arten Vitis vinifera. Den är framförallt vanlig i Soave och Gambellara i Veneto i norra Italien. Den förekommer även i Friuli, Umbrien och Sicilien. Druvan ger viner med bra struktur och elegans med smaker av mandel, plommon och citron. Druvan mognar vanligtvis sent och ger hög avkastning. På Sicilien används den huvudsakligen som inblandningsdruva för att ge syra åt viner gjorda av Chardonnay.
DNA-studier har bekräftat att druvsorten Grecanico Dorato (Grecanio) på Sicilien är identisk med Garganega.Andra namn på druvan är Gargana, Lizzana och Ostesona.
Gewurztraminer
Gewurztraminer kommer ursprungligen från Alto Adige i norra Italien. I dag förknippas druvan ofta med Alsace i nordöstra Frankrike.
Vinerna brukar ha en ganska kraftig gul färg, och doften beskrivs som både kryddig och parfymerad. Vinerna är oftast torra, fylliga och alkoholrika. Typisk för gewurztraminer är den låga fruktsyran.
Utöver i Alsace odlas druvan i många europeiska länder, som Tyskland, Italien och Ungern. Även länder som USA, Australien, Nya Zeeland och Chile har mindre odlingar, där den ger bäst resultat i svalare områden.
Dessa viner hamnar oftast under rubriken druviga & blommiga.
Goldriesling
Grechetto
är en italiensk vindruva med grekiskt ursprung. Druvan odlas i överallt i de centrala delarna av Italien, främst i regionen Umbrien, där den används vid framställningen av DOC-vinet Orvieto. Druvan används främst i blandningar tillsammans med andra viner, men även en del viner med Grechetto som enda druvsort produceras. Vanligen blandas druvan med Chardonnay, Malvasia, Trebbiano och Verdello. Grechetto har ett tjockt skal vilket gör den motståndskraftig mot bladmögel. Detta gör också druvan lämplig för produktion av Vin Santo.
Greco
Grüner veltliner
Grüner veltliner är – med en tredjedel av landets vinodlingar – Österrikes mest odlade druva. De bästa vinerna kommer från distrikten Wachau och Kamptal i regionen Niederösterreich.
Druvan ger oftast torra vita viner med aromer av äpple och grapefrukt. Mognare viner har ibland en liten rökighet och toner av honung. En viss oljighet är inte heller ovanlig.
Druvan odlas även i Tjeckien och i Ungern, där den kallas veltlin zelene respektive zöldveltelini.
Vinerna finns oftast under rubrikerna friska & fruktiga och fylliga & smakrika.
Hárslevelű, på franska Feuille de Tilleul, tyska Lindenblättriger, slovakiska Lipovina, är en grön druva som främst odlas i Ungern och Slovakien, och som bland annat används i Tokajer. Namnen betyder lindlöv.
Inzolia
är en grön vindruva som odlas på Sicilien och ger ganska kryddiga viner. Den används huvudsakligen som inblandningsdruva, bland annat till viner av druvan Viognier.
Kerner
är en grön sort av vindruva. Den skapades 1929 av August Herold genom att korsa Trollinger (en blå druvsort som också kallas Schiava grossa) och Riesling.[1][2] Vid detta tillfälle var Herold verksam vid en växtförädlingsanläggning i Lauffen i regionen Württemberg i Tyskland. Denna anläggning hörde till ett delstatlig växtförädlingsinstitut med säte i Weinsberg.
Kerner namngavs efter en poet och läkare från Schwaben, Justinus Kerner, som också skrev sånger och poesi om vin.2006 var Kerner den 8:e mest odlade druvsorten i Tyskland med 4 004 ha och 3,9% av den totala vingårdsarealen. Trenden sedan mitten av 1990-talet är att Kerner minskar i Tyskland, i likhet med i princip alla under 1900-talet introducerade nyframtagna gröna druvsorter. De tyska odlingarna nådde sin höjdpunkt runt 1990 med cirka 8 000 ha och 7,5% av den totala tyska vingårdarealen. Under några år runt 1995 nådde den en tredjeplats i Tyskland efter Riesling och Müller-Thurgau.
Kerner finns även i andra länder, och är en tillåten druvsort för kommersiell odling i Sverige.
I jämförelse med Riesling kan Kerner odlas i mindre gynnsamma lägen, och ger större skördar.
Viner framställda av Kerner har en tydlig druvsortskaraktär, often med en Muscat-liknande ton och aromer som påminner om diverse ljusa frukter med antydan av äpple, grapefrukt och mango. Har mildare syra än Riesling.
Kerner är också känd under följande synonymer:[1] Herold Triumpf, Herold Weiss, Schiava Grossa x Riesling Renano WE 25/30, Trollinger x Riesling Renano WE S 25/30, WE S 2530, Weinsberg S 25-30, Weißer Herold.
Macabeo / Viura
Viura, också kallad Macabeo eller Macabeu, är en grön sort av vindruva av spanskt ursprung.[1]
Viura odlas huvudsakligen i Rioja och Katalonien i Spanien, samt i Languedoc-Roussillon i Frankrike. I Rioja utgör den oftast huvuddruva i de vita vinerna, medan den i Katalonien utgör en av tre traditionella druvsorter i Cava, de spanska mousserande kvalitetsvinerna, tillsammans med Xarel·lo och Parellada.
Viura ger relativt neutrala viner med relativt hög syra, vilket är varför den är populär i mousserande viner. I någon mån används druvsorten i nordöstra Spanien i viner av samma stil som Chardonnay används till i Frankrike.
Malvasia är även är känd som Malvazia, Malvazija, Malmsey och Malvoise, är en grupp av gröna vindruvor från Italien, Slovenien, Kroatien, Korsika, Iberiska halvön, Madeira, Kanarieöarna och Australien. Dessa vindruvor används mestadels för produktion av vita viner och är bland annat en av de klassiska druvorna vid framställning av madeiravin
Melon de Bourgogne
är en grön vindruva av arten Vitis vinifera. Den är den enda druva som är tillåten i vinet Muscadet från Loire. Även druvsorten kan benämnas Muscadet. Melon de Bourgogne är däremot inte tillåten i appellationsviner från Bourgogne som den härstammar ifrån.
Den ger lätta vita viner av relativt neutral karaktär, med rätt bra syra.
Müller-Thurgau
är en grön druvsort (vindruva) av arten Vitis vinifera som togs fram i Tyskland 1882 av Dr. Hermann Müller från schweiziska Thurgau i ett försök att förena de goda smakegenskaperna hos Riesling med den tidigare och mer pålitliga mognaden hos Silvaner, och kallas därför även för Rivaner. Druvsorten har dock senare, genom DNA-analyser, visat sig vara en korsning mellan Riesling och Madeleine Royale.[1] (Tidigare uppgifter om en korsning mellan Riesling och Chasselas/Gutedel byggde på en felidentifiering.[2]) Eftersom druvsorten ger en pålitlig hög produktion oavsett i vilka vingårdslägen den planterades kom den successivt att bli alltmer populär i Tyskland, särskilt efter andra världskriget när mycket av vinproduktionen kom att inriktas mot volym snarare än kvalitet. Skördeuttag på upp till 200 hl/ha var vanligt. I slutet av 1960-talet gick den om såväl Riesling som Silvaner som mest odlade druvsort, för att 1975 odlas på 27,5% av arealen i Tyskland. Eftersom Müller-Thurgau aldrig har ansetts ge viner av karaktär eller hög kvalitet kom den från 1990-talet allt mer i vanrykte, och har minskat raskt i de tyska vingårdarna, 1990 24,2%, 2000 19,1% och 2005 14,1%. Sedan 1996 ligger den på andra plats efter Riesling i Tyskland totalt.
Eftersom viner gjorda på Müller-Thurgau länge kom att ge tyska viner generellt, och till del även rieslingviner, dåligt rykte är druvsorten något av ett hatobjekt hos kvalitetsmedvetna tyska producenter och inbitna rieslingfantaster världen över. Trots att druvsorten fortfarande är Tysklands näst mest odlade finns det knappast en enda topproducent eller ens medelgod producent av Riesling som alls befattar sig med Müller-Thurgau, även om de odlar flera andra druvsorter vid sidan av Riesling. I Tyskland har Rivaner kommit att bli en vanlig druvsortsangivelse för torra vita viner av Müller-Thurgau. I övrigt används Müller-Thurgau flitigt i tyska viner som säljs utan att ange druvsort, såsom Liebfraumilch och enklare former av Sekt.
Müller-Thurgau odlas även i flera andra länder, bl.a. Luxemburg, Schweiz och Norra Italien, och var tidigare vanlig på Nya Zeeland. Eftersom den kan mogna även i relativt kallt klimat odlas den även i England och har nämnts som möjlig att odla i Sverige, där den är tillåten för kommersiell odling.[4]
Moscatell / Moscato / Moscatel
Muscadelle
är en grön sort av vindruva av arten Vitis vinifera. Den har aromer liknade Muscatfamiljens druvor, men är obesläktad.
Muscadelle kan ingå i vita Bordeauxviner, såväl torra som söta (exempelvis Sauternesviner) men utgör sällan mer än 10 procent. I andra franska appelltioner för söta viner, exempelvis Monbazillac, förekommer det att andelen Muscadelle är högre.
Muscadelle används också i en del söta starkviner från Australien. Druvsorten går där under namnet “Tokay” och Liqueur Tokay är en vanlig beteckning på dessa starkviner. Vissa av dessa viner, bland annat de från Rutherglen, framställs på madeiraliknande sätt, med tydliga oxidationstoner.
Muskat
Muskat är egentligen en hel familj av olika druvsorter. Beroende på vilken sort som odlas kan man göra torra såväl som söta vita viner, mousserande vin eller starkvin. Gemensamt för alla dessa viner är den milda fruktsyran och den typiska muskatsmaken som påminner om färska druvor. Doften är ofta kraftigt aromatisk och toner av äpple, fläder, apelsinskal och russin är vanliga.
Muscat blanc à petits grains räknas som den muskatdruva som ger viner av högst kvalitet. Den odlas bland annat i Italien (Asti), Grekland (Samos) och Frankrikes södra delar.
Muscat d´alexandrie är den vanligaste sorten internationellt och odlas för det mesta i hetare områden där druvan ger russinsmakande, söta viner.
Muscat ottonell ger lättare viner och odlas mest i Alsace och i Östeuropa.
Kända starkviner av muskat görs bland annat i Portugal (Setúbal), Australien och i södra Frankrike (Muscat de Beaumes-de-Venise).
Muskatviner finns oftast under rubrikerna druviga & blommiga och söta.
Palomino Fino
är den främsta vindruvan i starkvinet sherry. Vindruvan anses däremot inte ge bordsviner av någon högre kvalitet.
Pinot blanc
Pinot Blanc / Pinot Bianco / Weissburgunder
Pinot blanc odlas på många håll i världen. Druvan har en neutral karaktär och relativt hög fruktsyra, vilket gör att den passar utmärkt för mousserande viner.
I Frankrike är den vanligast i Alsace, och står för större delen av det mousserande cremant d´Alsace. Men den förekommer även i vanliga alsaceviner, ofta tillsammans med andra druvor.
I Italien heter druvan pinot bianco och odlas i områden som Alto-Adige och Friuli-Venezia-Giulia. Franciacorta i Lombardiet producerar Italiens främsta torra mousserande viner – även där spelar pinot blanc en viktig roll.
I Tyskland, där den heter weissburgunder, odlas den för att den ger sockerrik must och den blandas gärna med mer smakrika druvsorter.
Ofta finns den under smaktypen friska & fruktiga viner.
Pinot gris Pinot Grigio
Denna aromatiska gröna druva trivs bäst i lite svalare klimat. Pinot gris gör man oftast torra vita viner av, men eftersom den har lätt för att botrytiseras (ädelrötas) är man i franska Alsace förtjust i söta pinot grisviner av typen vendange tardive eller den ännu sötare sélection de grains nobles.
I smaken är vinerna relativt fylliga och kryddiga. Doften är ofta aromatisk med toner av äpple, tropisk frukt och honung.
I Tyskland odlas pinot gris i Baden och Pfalz, där den kallas ruländer eller grauburgunder. I Italien heter druvan pinot grigio och där ger den förhållandevis neutrala viner. Österrike och Ungern har också haft framgång med denna druva. I Nya Världen är det främst Kanada, Oregon (USA) och Nya Zeeland som lyckats bäst.
Viner av pinot gris finns i regel under rubriken druviga & blommiga.
Prosecco
är ett mousserande vin från norra Italien. Namnet har tidigare även använts för en sort av vindruva, som 2009 döptes om till Glera för att undvika sammanblandning med det ursprungsbetecknade vinet.[1] Vinet odlas i Veneto-regionen, närmare bestämt i Conegliano och Valdobbiadene, uppe i bergen strax norr om Treviso.
Prosecco framställs enligt Charmatmetoden där vinet får sina bubblor genom jäsning med socker och odlad jäst i temperaturreglerade ståltankar som inte får hålla mer än 20°. Vinet lagras sedan i ståltank 18-24 månader innan det fylls på flaska. Den sista lagringen är den som mest skiljer sig från Champagnemetoden, där den andra jäsningen sker i flaskan.
Prosecco finns som svagt bubblande, sk frizzante. Det finns också som lite kraftigare bubblande, mer som ett vanligt mousserande vin, och heter då spumante.
Riesling/ Johannisberg Riesling / Rheinriesling / Klingelberger
Rieslingdruvans tydliga fruktsyra gör den lämplig för torra, halvtorra och söta vita viner, såväl som för mousserande viner. Dess speciella arom gör att den sällan blandas med andra druvsorter eller fatlagras.
Unga rieslingviner har en aromatisk doft av svartvinbärsblad, gröna äpplen och citrus. Ju mognare vinet blir, desto mer nyanserad blir doften – med toner av aprikos, honung och petroleum.
Eftersom fruktsyran är så hög ger riesling viner som kan passa för lång lagring, främst från Tyskland – Mosel, Rheingau och Pfalz – och från franska Alsace. De franska rieslingvinerna är fylligare och alkoholrikare än sina tyska motsvarigheter.
Torr, högklassig riesling görs även i österrikiska Wachau, Kremstal och Steiermark. Och för tio år sedan, innan chardonnay blev störst, var riesling Australiens vanligaste gröna druvsort. De främsta vinerna kommer i dag från Clare och Eden Valley i South Australia.
Vanliga synonymer för riesling är rhine riesling och johannisberg riesling. Druvan ska inte förväxlas med welschriesling, som även kan heta olasz rizling eller riesling italico.
Rieslingviner finns nästan alltid under rubrikerna friska & fruktiga eller druviga & blommiga.
Rkatsiteli
är en grön druva som härstammar från området som utgör nuvarande Georgien i Kaukasus. Druvan används ofta vid tillverkning av bärnstensvin – då med fylliga, tanninrika viner som resultat. Rkatsiteli kännetecknas av fruktiga smaker såsom aprikos och kumquat, samtidigt som tanninhalten efter några års lagring ger vinerna en elegans. Viner tillverkade på Rkatsiteli var jämte den röda Saperavi den stora favoriten under Sovjettiden.
Roussanne
Sauvignon blanc
Sauvignon blanc ger mycket aromatiska vita viner, oavsett var i världen druvorna odlas. Doften påminner om svartvinbärsblad och nässlor eller om grön, knappt mogen frukt, som äpple och krusbär. I smaken finns samma aromer, tillsammans med en tydlig fruktsyra, och vinerna är så gott som alltid torra.
I druvans ursprungsland Frankrike kommer de bästa vinerna från Pessac-Léognan i Bordeaux där den ofta fatlagras och blandas med semillon, samt från östra Loiredalens vindistrikt Sancerre och Pouilly-Fumé.
Sauvignon blanc har även rönt stor framgång i andra delar av världen – Chile är till exempel ett viktigt odlingsland. Emellertid är det kanske främst i Nya Zeeland och Sydafrika de intressantaste vinerna görs.
Viner av sauvignon blanc är nästan alltid friska & fruktiga.
Semillon
Druvan semillon odlas på många håll i världen och ger ofta ganska neutrala vita viner. Men i franska Bordeaux och i Hunter Valley i Australien har den stjärnstatus – för två helt olika sorters vin.
I Bordeaux används semillon tillsammans med sauvignon blanc för både torra och söta viner. De främsta söta vinerna kommer från Sauternes och Barsac. Här är höstklimatet – med dimmiga morgnar och soliga dagar – lämpligt för botrytis cinerea eller ädelröta.
Botrytis cinerea. Denna svamp gör små hål i druvskalet, vattnet avdunstar och druvorna blir mycket söta och smakrika.
Söta viner av semillon är gyllengula och man hittar ofta toner av honung, blommor, tropisk frukt och mandelmassa. Vinerna är fylliga och eldiga och sötman balanseras av en hög fruktsyra.
De mest kända torra semillonvinerna kommer från Hunter Valley i delstaten New South Wales, Australien. De passar för lång lagring och har vaxartade aromer med toner av honung och citrus.
Viner av semillon är i regel söta. Är de torrare brukar de vara av smaktypen friska & fruktiga.
Sercial
(portugisiska: Cercial) är en grön druva som används vid framställning av det torraste, friskaste och mest aromatiska av madeiravinerna. Vin av denna druva utvecklas väl vid lagring på flaska.
SemillonSémillon
är en grön druva av arten Vitis vinifera. Druvan är vanlig i vita bordeauxviner och dominerar i söta sauternesviner. Den förekommer även i de torra vita bordeauxvinerna, men där är det numera vanligare att Sauvignon Blanc är den dominerande druvsorten, och det förekommer knappt att Sémillon är ensam druvsort i de vinerna. Druvan odlas också i bland annat Australien, där den förr ibland kallades “Hunter Valley Riesling”.
Smaken brukar beskrivas med honung, rostat bröd och citrus (i unga viner).
Silvaner / Sylvaner / Oesterreicher
Silvaner
eller Sylvaner är en vindruva som odlas främst i Frankrike (Alsace) och i Tyskland Franken men även i Schweiz och Italien. Silvaner har ingen egen framträdande smak utan uttrycker närmast jordmånen och används ofta till neutralt smakande torra viner.
Torrontés
är en typisk argentinsk vitfärgad vindruva av arten vinranka som ger friska, aromatiska vita viner.[1] Det förekommer tre varianter i Argentina.
Det finns även en druva i Galicien som heter torrontés, men deras släktskap är osäkert.
Nyligen gjorda DNA-forskningar har visat att druvan är besläktad med malvasiadruvor, som härstammar från östra Medelhavet och som återfinns på flera atlantiska öar, såsom Madeira. Det är okänt hur torrontésdruvan kom till Argentina, men troligen har den funnits där länge. Den kan ha tagits med av spanska kolonisatörer, ganska troligt missionärer.
Andra DNA-forskningar har bekräftat att de två vanligare sorterna, Torrontés Riojano och Torrontés Sanjuanino, är nära besläktade. Torrontés Mendocino har ampelografiska skillnader som antagligen betyder att den inte är lika nära släkt.
Torrontés gillar torra, vindiga förhållanden. Torrontés Riojano likt Torrontés Sanjuanoni växer i stora klasar med bleka druvor. Torrontés Mendocino växer i minde klasar, med mörkgula druvor.
Traminer / Savagnin Blanc / Savagnin Rosé
Trebbiano
är en grön vindruva som ger mycket stora skördar. Druvan finns i princip i hela vinvärlden och förekommer framförallt i blandning med andra druvor. Som ensam druva förekommer dock Trebbiano i viner från Abruzzo i Italien (Trebbiano d’Abruzzo). I Frankrike används druvan i cognac och Armagnac, under namnet
Taminga
Taminga är en vit druvsort som var uppfödd av CSIRO i Australien för att användas som en högavkastande sort i varma bevattning distrikt. Tillverkare är Eumundi Winery i Queensland kustzonen och Trentham Estate i Murray Darling regionen.
Ugni blanc
Druvan var tidigare en ingrediens i Chiantiviner, dock inte längre.
All trebbiano utmärker sig, om det är rätt ord i sammanhanget, för sin höga syra och neutrala smak. De bättre varianterna kan lägga till ett slags gräsig frukt och ett vaxliknande djup, och ibland dyker det upp några riktigt trevliga viner. Det är samma druva som Frankrikes Ugni Blanc, och under det ena eller andra namnet odlas den i Bulgarien, Grekland, Ryssland, Portugal (som Thalia), Mexiko (till destillation), Brasilien, Argentina, Uruguay, Sydafrika, Kalifornien (i liten utsträckning) och Australien.
Verdelho
är en grön druva som används vid framställning av en torr eller halvtorr variant av madeiravin. Den ger en kraftig smak med god balans mellan fruktighet och friskhet och ofta med inslag av nötter.
Viognier
Viognier är en nykomling bland de internationella druvsorterna. För inte så länge sen fanns druvan nästan bara i norra Rhônedalen i Frankrike, där den förde en borttynande tillvaro i vindistrikt som Condrieu och Côte-Rôtie. I dag ökar odlingarna i raketfart världen över, och viognier odlas bland annat i franska Languedoc-Roussillon, i Italien, Grekland, USA och Australien.
Viognier ger oftast torra, vita viner. Vinerna är gula och har en aromatisk, blommig doft med toner av persika, aprikos och mogna päron. Vinerna är ofta relativt fylliga och eldiga med ganska mild fruktsyra.
Viognier används också i druvblandningar för att ge neutralare viner mer smak. Många producenter fatlagrar viognierviner också, men oavsett vilket brukar vinerna stå under rubriken druviga & blommiga.
Welschriesling
är en grön sort av vindruva som också kallas för Italiensk riesling eller Banatriesling, vilken ger neutrala viner med hög syra. Den har trots sitt namn inte något med den mer kända Rieslingen att göra. Welschrieslingen odlas framförallt i Centraleuropa och på Balkan.
Källa: systembolaget.se och Wikipedia.se, Fotograf: Raphael Cameron
Labruscagruppen
Dessa sorter är hybrider mellan labruskavin (V. labrusca) och vinranka (V. vinifera). Ibland förekommer också inslag av amurvin (V. amurensis). De odlas vanligen som trädgårdsväxter till färskkonsumtion.
Zilga
är en baltisk druva som är känd för att vara en av de allra härdigaste druvsorterna. Den tål ner till 35 minusgrader och är mycket kraftigväxande och rikligt fruktbärande. Sorten är självfertil och ger blå, medelstora druvor med söt, aromrik smak med en förnimmelse av blåbär. Zilga-druvan tillhör Labrusca-gruppen.