[fblike style=”standard” showfaces=”false” verb=”like” font=”arial”]
Av: Eva Weckström

Efter att man i vingårdarna lagt stor omsorg på att odla och ta hand om vinrankorna för

att få fram de bästa tänkbara druvorna, måste dessa omsorgsfullt plockas, transporteras

till vineriet, och pressas försiktigt för att få fram druvmusten. All färg sitter i skalet på

vindruvorna, så man kan faktiskt göra vitt vin på både blåa och gröna druvor, men

självklart är det vanligast att göra vitt vin på gröna druvor.

För att frigöra juicen brukade man i vinets begynnelse trampa vindruvorna, men man

uppfann sedan pressar av sten och trä. Idag har man moderna pressar som drivs

elektriskt, även om vissa småskaliga vinbönder av tradition och vana föredrar att

använda sina gamla pressar där viss handkraft krävs. Innan druvorna pressas brukar

man krossa dem. Den juice som då naturligt rinner av kallas för den frirunna juicen och

är av bäst kvalitet. Ju mer man sedan pressar skalrester, kärnor och eventuella stjälkar,

ju strävare, bittrare och sämre kvalitet blir musten. Hur mycket av skal och stjälkar man

har med beror på druva och stil på vinet. Det finns olika pressar. Man talar om två olika

huvudtyper; vertikal- och horisontalpressar.

När musten är färdig är den grumlig, och behöver klarnas. Detta kan man göra genom

att låta filtrera vinet, centrifugera det eller låta partiklarna helt enkelt falla till botten

naturligt, och sedan försiktigt pumpa över vinet i ett annat jäskar eller fat. Detta kallas

sedimentering.

När musten så väl är klar, kan man börja jäsa vinet. Jästen brukar tillsättas av

vinbonden som då kan välja en sort som har rätt egenskaper för just det vinet. Men

annars börjar faktiskt vinet jäsa spontant, på vindruvans skal finns naturligt jästceller

som börjar äta upp sockret i druvmusten. När de konsumerar sockret bildas värme,

koldioxid och alkohol. När allt socker är uppätet vilket tar 10-30 dagar normalt, dör så de

små jästcellerna, och faller till botten. Denna så kallade alkoholjäsning sker i stora

ståltankar, jäskar alternativt ekfat, beroende återigen på vin och stil. Temperaturen

varierar också och kontrolleras av vinmakaren, för att uppnå rätt stil och få fram exakt

de doft- och smakämnen man önskar för vinet. Vanligtvis jäses vitt vin vid lägre

temperatur för att få fram de fina aromerna, runt 10-20 grader.

De flesta viner genomgår sedan även en andra jäsning, den så kallade malolaktiska

jäsningen. Denna jäsning omvandlar den strama äppelsyran i vinet till den mjukare

mjölksyran. Vill man ändå ha denna strama syra, till ett friskare vin, minskar man denna

process, eller stoppar den helt.

Slutligen ska vinet genomgå några olika processer för att bli helt klart vilket är extra

viktigt för vita viner, vem vill ha ett grumligt vin? Även för att stabilisera vinet finns en

del trick, så att vinet klarar transporter och viss temperaturskillnad. Vinet lagras sedan

om det är av en sådan typ, annars buteljeras dito, etiketteras och skickas ut i världen för

att njutas. Av oss!