Solaris är en grön druva från Tyskland. Det är en korsning mellan druvorna merzling och geisenheim 6943. Druvan odlas bland annat i Skandinavien och norra Europa och används fämst för vita viner och mousserande viner. Den trivs bra i svala klimat och det är den druva som haft mest framgång på svenska vingårdar.
Solaris är en komplex korsning som klassificeras som en underart till vitis vinifiera (äkta vindruva) av EU, men som vissa beskriver som en hybriddruva. EUs godkännande bottnar i att druvans härstamning i huvudsak är från vitis vinifera-druvor. I standardverket om vindruvor, Wine grapes, av Jancis Robinson m fl anges den dock som en hybriddruva. För att förstå diskussionen kring detta går vi igenom druvans släktskap lite noggrannare nedan.
Ursprungligt namn är FR (Freiburg) 240-75.
Solaris – hybrid eller inte?
Solaris skapades 1975 i Freiburg, Tyskland. Druvan är som sagt en korsning av druvorna merzling och geisenheim 6943. Den senare är i sig en korsning mellan druvorna zarya servera och muscat ottonel. Druvan zarya servera är i sin tur en korsning mellan druvan seyanets malenga och en vitis amurenis-hybrid där druvorna inte beskrivs närmare.
Även merzling är en korsning. Denna gjordes år 1960 i södra Tyskland mellan druvorna seyval blanc (sevye villard 5276) och freiburg 379-52. Den senare är en korsning av riesling och pinot gris medan seyval blanc är en komplex hybridkorsning mellan druvorna seibel 5656 och rayon d’or, där den senare i sin tur är en hybrid mellan druvorna seibel 405 och aramon du gard. Enligt uppgift innehåller även seyval blanc gener från en icke vinifiera druva, jag har dock inte hittat vilken.
Solaris var resultatet av ett förädlingsprogram inriktat på att ta fram sjukdomsresistenta druvsorter, och den har god motståndskraft mot svampangrepp. Det är också en vinterhärdig druvsort som trivs i svalare klimat, därför har den blivit vanlig i flera nordeuropeiska länder. Druvan mognar tidigt och kan i varmare klimat få mycket hög sockerhalt kombinerat med hög syra vilket gör den intressant för till exempel passito-viner.
Oavsett om vi ser solaris som en hybrid eller inte så är det druvan och vilka viner som kan göras på den som är det intressanta. Svenska och andra vinmakare har visat är att det går att göra utmärkta viner på druvan, framförallt mousserande men också friska vita viner.
Druvan ger viner med fruktiga och lätt aromatiska toner med smak av citrusfrukter och gula stenfrukter. Vinerna kan också få en hint av hasselnöt i avslutet. Det som står ut är den härliga syran.
