Solaris är en grön sort av vindruva som används för framställning av vin, framför allt i svala klimat. Det är den druva som haft mest framgång på svenska vingårdar.
Solaris är en komplex korsning som utav många räknas som en vitis vinifiera (äkta vindruva) men som vissa beskriver som en hybiddruva. Att många ser den som en vitis vinifera-druva beror på att dess härstamning till huvudsak är från vitis vinifera-druvor varför EU godkänt den som en äkta druva. I standardverket om vindruvor, Wine grapes, av Jancis Robinson m fl anges den dock som hybrid. För att förstå diskussionen kring detta går vi igenom druvans släktskap lite noggrannare nedan.
Ursprungligt namn är FR (Freiburg) 240-75.
Solaris – hybrid eller inte?
Solaris skapades 1975 i Freiburg, Tyskland. Druvan är en korsning av druvorna merzling och geisenheim 6943. Den senare är i sig en korsning mellan druvorna zarya servera och muscat ottonel. För att komplicera det ytterligare är druvan zarya servera en korsning mellan druvan seyanets malenga och en vitis amurenis-hybrid där druvorna inte beskrivs närmare.
DEn andra druvan, merzling är också en korsning. Denna gjordes år 1960 i södra Tyskland mellan druvorna seyval blanc (sevye villard 5276) och freiburg 379-52. Den senare är en korsning av riesling och pinot gris medan seyval blanc är en komplex hybrid mellan druvorna seibel 5656 och rayon d’or, där den senare i sin tur är en hybrid mellan druvorna seibel 405 och aramon du gard. Enligt uppgift innehåller även seyval blanc gener från en icke vinifiera druva, jag har dock inte hitta vilken.
Oavsett om vi ser solaris den som en hybrid eller inte är det en komplex korsning med inslag av druvor som inte är vitis vinifera och därför anses den av en del vara en hybriddruva. Jag tycker dock att det viktigaste är hur vinerna smakar och det finns idag många svenska vinmakare och vinmakare i våra grannländer som visaat att det går att göra utmärkta vinern på druvan.
Solaris var resultatet av ett förädlingsprogram inriktat på att ta fram sjukdomsresistenta druvsorter, och den har god motståndskraft mot svampangrepp. Eftersom det är en vinterhärdig druvsort är den vanlig i flera nordeuropeiska länder. Den mognar tidigt och kan i varmare klimat få mycket hög sockerhalt och hög syra.
Druvan ger viner med fruktiga och parfymerade aromer med toner av citrusfrukter och gula stenfrukter. Vinerna kan få en hint av hasselnöt, samt har i regel bra syra. Den anses också lämplig för produktion av söta viner i varmare klimat, eftersom den mognar tidigat med mycket socker och hög syra.
