Barbera är en blå druva från Italien, sannolikt från trakten kring Monferrato i Piemonte. Det finns dock teorier på att druvan introducerades i Piemonte från någon annan plats under 1700-talet eller däromkring. Detta utgår bland annat från att en av druvans föräldrar är druvan coccalona nera (orsolina eller rohrtraube blaurot) som framförallt var populär i Tyskland och Österrike. Medeltida källor anger dock att druvan funnits i Piemonte sedan 1200-talet.
Det är idag en av Italiens mest odlade blå druvor. Idag är centralområdena för dess odling kring städerna Alba, Asti och Monferrato. där står den för mer än hälften av vinodlingarna. Troligtvis kommer de bästa barbera druvorna från området Nizza.
I Italien odlas också druvan bland annat i Lombardiet, Emilia-Romagna, Puglia, Sardinien, Kampanien och Sicilien. Det finns även odlingar i Slovenien. Utanför Europa odlas den bland annat i Australien (Victoria och New South Wales), i USA (Kalifornien) och Argentina.
Synonymer inkluderar barbera a peduncolo rosso, a raspo verde, barbera dolce, barbera fina, barbera forte, barbera grossa, barbera riccia och barbera vera. Observera att barbera inte har släktskap med druvan barbera del sannio från Kampanien eller barbera sarda från Sardinien.
Druvan mognar förhållandevis sent, håller hög syra även efter att den uppnår full mognad. Vinerna får oftast mjuka lite nedslipade tanniner. I vinerna hittar vi ofta toner av syrliga körsbär, lila plommon, björnbär, blåbär, körsbärkärnor och kryddor. Färgen är mörk och rätt tät. I varmare klimat kan vinerna bli plattare, få mindre fräschör, bli sytligare och mer toner av dadlar och russin samt toner av körsbärslikör.
Det görs viner på druvan både på egen hand eller med sin friska fruktsyra i olika druvblandningar. Många lagrar dem i ekfat för att ge dem mer struktur och för att lyfta tanninstrukturen.
Traditionellt har druvan haft en ganska låg status, detta har dock börjat att ändras. Den moderna trenden går mot mer koncentrerade och sträva viner. Detta beror på små skördar och att vinerna ofta lagras på små nya ekfat. De bästa vinerna hittas inom D’Alba DOC, d’Asti DOCG och framföraallt inom Nizza DOCG och Nizza riserva DOCG.
Läs mer om druvan i DinVinguide.se i dessa två artiklar av Sofia Ander och Magnus Reuterdahl.
