Viner från Rhônedalen – Södra Rhône. Del 2.

I denna artikel beskrivs södra Rhônedalen som skiljer sig markant från den norra delen. Läs gärna förra veckans artikel om norra Rhônedalen för att få en helhetsbild.

Det är lite märkligt att detta stora vinområdet slås samman administrativt och vinpolitiskt. Vinerna som marknadsförs som Côtes-du-Rhône skiljer sig markant från varandra och det är framförallt floden Rhône som förbinder de två områdena samman. Det är inte bara klimatet som skiljer områdena från varandra utan även atmosfären och arkitekturen. Stilen i söder är faktiskt annorlunda och människorna är lite mer avspända tycker jag. I söder är vinerna blandade till skillnad mot den dominerande syrahdruvan i norr för de röda vinerna. Det stora bulken av enklare viner kommer även från den södra delen, men det betyder inte att vinerna är sämre eller enklare i söder utan annorlunda. Mer sol och sötma och mindre strama och mineraliska är en enkel generalisering för vinerna. Södra Rhône kan faktiskt även ståta med sina Châteauneuf-du-Pape viner som har fått sådan berömmelse under senare år. Grenachedruvan dominerar i söder och är oftast basen eller dominerar i vinerna från Châteauneuf-du-Pape. Södra Rhône har även en hel del trevliga roséviner. Området Tavel är historiskt känt för de bästa rosévinerna i denna del av Frankrike. Idag tävlar många andra appellationer om detta epitet för roséviner.

Châteauneuf-du-Pape

De flesta vinintresserade i Sverige har sannolikt provat vinerna från ”påvens nya slott”. Jag känner många som till och med har vinerna från denna appellation som sina absoluta favoritviner. Det är framförallt de röda vinerna som är kända men det finns även en hel del riktigt bra vita viner från Châteauneuf-du-Pape.

Man kan förledas och tro att Châteaunuef-du-Pape har en lång och ärofull historia att falla tillbaka på men så är inte fallet. Området drabbades relativt tidigt av vinlusen under 1870-talet och hela vinnäringen hade många svåra år. Svårigheterna och förfalskningar av vinerna gav impulser till det franska appellationssystemet som hade sin upprinnelse här. Baron le Roy på Château Fortia skapade regler på 1920-talet om vilka druvor som bör tillåtas, geografiska bestämmelser och skördeutfall och avkastning bland annat. Detta arbete blev en grundsten för hela Frankrikes lagstiftning och regler kring sina vinområden som fortfarande gäller idag.

Namnet eller beteckningen Châteuneuf-du-Pape har en speciell nimbus, men var kommer namnet ifrån? Namnet har som alla förstår en historisk förankring som faktiskt går tillbaka till 1300-talet. Religionsdispyter är inget nytt utan flytten av katolska kyrkans säte till södra Frankrike och Avignon har indirekt givit detta vinområde sitt namn. Påvarna Clemnt V och John XXII lät bygga ett sommarpalats i själva samhället Châteauneuf-du-Pape under 1300-talet och blev ett tydligt landmärke i regionen. Påvepalatset ruiner kan än idag skådas för den som besöker vinområdet. Det kan nämnas att tyskarna sprängde palatset under sitt återtåg i södra Frankrike under slutet av andra världskriget dessvärre. Många tyskar skäms än idag för detta illdåd.

De flesta som läser och är intresserade av vin känner till att det är 13 olika druvtyper som är tillåtna i Châteauneuf-du-Pape. Det är både blå och gröna druvor vilket kanske förvånar men i Rhône har man en tradition av att blanda in gröna druvor i musten för röda viner. Vissa vinmakare anser att det ger en ytterligare dimension till det röda vinet. Idag är det dock druvan grenache som dominerar bland kvalitetsvinerna och även i många fall är den enda druvan i vinet.

Grenache är en druva med många ansikten. Det är en dominant i södra Frankrike och är mycket populär. Det är samma druvtyp som satt Priorat i Spanien på vinkartan under senare år. I Spanien heter druvan garnacha och har sitt ursprung här. Grenache ger viner med en lätt hallonröd färg och når lätt hög alkoholstyrka. En egenhet grenache har är att den lätt kan oxidera om vinmakaren inte ser upp med denna egenhet. Vinerna har många gånger en läcker bärighet och stor kropp med lätt fruktsötma men kan även ge stramare viner med stor kraft. Den senare beskrivningen gäller mer i Châteauneuf-du-Pape för kvalitetsvinerna. Aromer som röda bär, hallon, lagerblad, kryddighet är vanliga i de bättre grenachevinerna tillsamans med torkade frukter när de mognat. Ett välgjort och moget grenachevin är mycket läckert och passar bra i det svenska höstrusket.

Jordmånen är mycket speciell på den stora vinkullen som ståtar i det annars rätt flacka geografin. Marken är täckt av knytnävsstora stenar som lagrar värme under de soliga dagarna och avger värmen under nätterna. Förutom jordmånen så är det ett varmt medelhavsklimat och den starka vinden ”Mistral” som blåser från alperna och ned till Medelhavet som starkt påverkar vinernas struktur. Sol och värme samt en uttorkande vind koncentrerar druvornas must. I korthet är det dessa betingelser som ger vinerna sin kraft och koncentration.

Generellt behöver vinerna rätt lång tid i källaren för att visa hela sin potential men undantag finns med viner som öppnar upp tidigare. Kända vinegendomar är Château de Beaucastel, ibland Château Rayas som kan vara ojämn och Domaine de Pegau som tillhör de mer kända. I Sverige ser vi ett stort antal viner från Châteauneuf-du-Pape på Systembolaget. En av mina favoriter som gör en elegantare och inte så koncentrerat vin är Château la Nerthe.

 

 

 

 

 

Annons:

Tavel

När mitt stora vinintresse började på 1970-talet kom de bästa rosévinerna från appellatione Tavel i södra Rhône. Tavel producerar endast roséviner vilka skiljer sig en del från vinerna vi finner från Provence och Languedoc. Färgen är mer tät och fyllig liksom vinernas karaktär som är mer kraftfull. Men se upp med vinerna då det är relativt stor variation på kvaliteten idag.

Gigondas

Då och då finner man viner på bolaget från denna appellation i södra Rhône. De kan liknas med lite lättare Châteauneuf-du-Pape viner och har många likheter. Vinerna är gjorda på blandningar av olika druvtyper med grenache som dominerande druva. Vinerna kan ibland vara rustika i stilen men är ofta ett prisvärt alternativ.

Vacqueyras

Vacqueyras är en ung och ny appellation med röda, rosé och vita viner. Även dessa viner kan liknas med lite enklare och mer rustika Châteauneuf-du-Pape viner. Stavningen av appellationen gör ju inte vinerna mer lätta att finna men då och då ser vi vinerna på Systembolaget.

Muscat de Beaumes-de-Venice

Ny appellation sedan 2005 och är framförallt känt för sina fortifierade söta viner gjorda på den aromatiska druvan muscat. Jäsningen stoppas med alkohol som tillsätts. Vinerna är söta och mycket doft- och smakrika. Torkat exotisk frukt med parfymerade aromer är typiska kännetecken för vinerna från Muscat de Beaumes-de Venice.

Jag har provat två viner från nyligen som imponerade en hel del. Båda vinerna importeras av Arvid Norquist och kommer från södra Rhône.

2012 Domaine de la Renjarde, #81591 129 kronor, beställningssortiment.

Ett kvalitativt Côtes-du-Rhône vin som produceras av ägarna till Château la Nerthe. Ekologiskt odlat med druvblandningen carignan, cinsault, grenache, mourvèdre och syrah. Mycket smak med aromer av mörka bär, lakrits och örter. Bra vin som höjer sig över de vanliga Côtes-du-Rhône vinerna utan att kosta alltför mycket.

 

2013 Mas Louise Côtes-du-Rhône, Domaine Duseigneur, #6470, 99 kronor

Ett typiskt sydfranskt vin i stilen gjort på druvorna grenache och syrah. Doften är fylld av mörka bär och plommon. Syrahdruvan ger typisk svartpeppararom. Ekologiskt certifierat.

 

Läs mer

Fler artiklar