- Anders Levander
Champagnes guldålder
Champagnes guldålder
Champagne är utan tvekan världens mest kända vin. Bara namnet på denna nordfranska region talar om fest och glamour. Men champagne är mycket mer än så. Det är ett av världens bästa viner och har aldrig varit bättre kvalitetsmässigt än vad det är nu. Champagnes guldålder.
Champagnes guldålder
Jag har precis kommit hem efter en vecka i Frankrike. Först besöktes den nya vinmässan i Paris, Wine Paris som var mycket lyckad. Därefter reste delar av redaktionen på sedvanligt sätt till Champagne i dagarna tre. Efter en mängd besök och olika provningar av viner vill jag sammanfatta mina intryck.
Mina första stapplande steg i denna region skedde så tidigt som på sent 1970-tal. På denna tid var både vinerna och regionen annorlunda från idag. Givetvis var vinerna kända, ja världskända. Champagnes världsstatus har många hundra år på nacken, alla har väl hör om munken Dom Perignon. Men det var inte en sådan hype kring det hela och de relativa priserna var betydligt mer humana förr. Hela strukturen för både produktion och varumärken var annorlunda. Generellt finner jag vinerna mindre söta och framförallt mer rena i sin struktur nuförtiden.
För fyrtio år sedan var det de stora champagnehusen som gällde.
Det var betydligt färre viner som producerades både vad gäller olika etiketter och givetvis i antalet buteljer. Som bekant har uppodlad vinareal utökats gradvis under de senare åren vilket ökat produktionen av vin. Idag har området omkring 34 000 hektar odlad vinmark och en hel värld som törstar efter champagne. Det verkar även som marknaden är relativt prisokänslig med tanke på hur dyra vinerna faktiskt är. Visserligen är hanteringen och kapitalbindningen kostsam men marginalerna är även feta för producenten. Champagne har alltid ansetts exklusivt. Delvis på grund av att det inte bara är ett av världens bästa viner utan även dryckens prissättning. Den lokala intresseorganisationen bevakar även utbudet noggrant och svartsjukt så att man balanserar på rätt sida om utbud och efterfrågan. Vi minns väl alla hur man lät druvor ligga på marken under finanskrisen så att inte produktionen blev för stor så att priserna skulle sjunka. Man är helt enkelt smart i Champagne så att priserna vidmakthålls på hög nivå. Devisen – Dyrt är gott, kan ju användas här. Lyx ger en nimbus kring produkten vilket förstärker champagnes egenart och exklusivitet.
Champagne har kvalitetsmässigt aldrig varit bättre än vad det är idag
Champagnes guldålder
Det är en paradox att regionen Champagne som varit så drabbat av olika krig och konflikter kan även vara regionen som skapar dessa fantastiska viner. Många har härförarna varit som stridit och passerat Champagne, Habsburgarna, Hitler och även Napoleon är bara ett axplock av politiker som velat lägga området under sina vingar. Soldater av olika nationalitet har rövat och festat på vinodlarnas viner. Exempelvis tyskarna lät sig väl smaka under den tidiga delen av andra världskriget.
Det unika är jordmånen med sin kalksten och kalkrika lera som är unik. Jordmånen är inte helt olik den som även finns i Chablis som ligger ett tiotals mil sydväst om Champagne. Vidare är det relativt strama klimatet med sina kalla nätter en annan unik företeelse. Vi får se hur klimatförändringen kommer att påverka regionen och dess viner. Vi ser redan idag stora förändringar i hanteringen av vingårdarna för att klara klimatförändringen.
Förr i tiden var det de stora champagnehusen som styrde och ställde i Champagne.
Från stora champagnehus till odlarchampagne
Historiskt var det de stora champagnehusen som styrde och ställde i regionen. Idag ser det lite annorlunda ut men fortfarande har de största husen stor makt och är stora köpare av druvor från de mindre vinodlarna. Historiskt var de stora vinhusen med etablerade varumärken som bestämde såväl priser som volymer i området. Man hade helt enkelt mycket stor makt. Ett stort antal mindre vinodlare försåg de stora champagnehusen med druvor så att de kunde producera champagne. Detta ojämna styrkeförhållande hämmade de mindre vinodlarna. Det var heller inte lika viktigt att äga sin egen vinareal förr som det är idag. Ett litet antal champagnemärken styrde och ställde helt enkelt som man ville. Vinodlarna fick helt enkelt acceptera priset för druvor som gavs.
En stor förändring började spira under 1980-talet och utvecklades starkt tio år senare.
Fler och fler kreativa och skickliga vinodlare skapade egen champagne under egen etikett. Vissa sålde druvor till de stora husen samtidigt som man behöll viss del för egen produktion. Ja, det var givetvis de bästa druvorna som behölls för den egna vinproduktionen. Dessa odlarchampagner blev mycket populära i Sverige för trettio år sedan och denna trend var riktigt stark under millenieskiftet och har fortsatt därefter. Vi konsumenter ska vara mycket glada för detta paradigmskifte i produktionsledet. Vi ser tydligt idag vad detta lett till. Champagne har aldrig varit bättre i kvalitet och vi har en stort utbud av olika typer av viner som annars inte skulle finnas på marknaden. Monopol och monopson har aldrig gynnat mångfalden vilket vi sett så många gånger i den ekonomiska historien oberoende av produkt eller marknad.
En parallell kan göras med Portugals vinindustri som förändrades radikalt efter den sk. nejlikerevolutionen 1974. Lagen förändrades så att även mindre vinodlare fick rätt att skapa eget portvin under egen etikett. Odlarna tvingades inte längre att sälja sin druvor till de stora portvinshusen. Detta har berikat utbudet och kvaliteten för portvin och givit vinodlarna en starkare position.
Champagnehus som imponerade på mig under senare tid är Lanson, Taittinger och Laurent Perrier.
Den champagne vi dricker idag är betydligt torrare än vad de tidigare generationerna drack. Förr i tiden gillade man helt enkelt det söta mer.
Stora champagnehus
Flera stora champagnehus har spottat upp sig under senare år från att sovit en törnrosasömn kvalitetsmässigt. Under senare år har jag personligen blivit både glad och överraskad av hur vissa champagnehus faktiskt förbättrat sin kvalitet nämnvärt. Vissa av dessa märken var ju veritabelt tråkiga för bara några tiotals år sedan. Ett sådan stort märke är Lanson som vi besökte häromveckan. Den nya vinanläggningen, investeringar i vinmarken och en ny vinmakare har gjort stora förändringar. Även det kända huset Laurent Perrier har blivit bra mycket bättre för sina standardchampagner.
Champagnes guldålder
BestChampagne.se, DinVinguide.se och DryckesListan.se är guider för alla som har mat, dryck, vin och livsnjutning som gemensamma intressen. I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Våra skribenter hjälper dig med val av dryck till maten. På bägge sidor bjuder vi även på recept. Vi fyller kontinuerligt på med nya, härliga alternativ. Missa inte att kolla in varje vecka för din nya topplista. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.
Välkommen att utforska mat och dryckesvärlden med oss!
Anders Levander
Anders är redaktör för Wine Publishing och ansvarig för det skrivna. Fokusområden är Italien, Frankrike och Tyskland.Två böcker har hittills producerats, vilka handlar om Chablis- och Languedocs viner
Läs mer om Anders