När passar Champagne? En vacker sommardag med solsken eller en gnistrande kall vinterdag eller som i veckan en småkulen höstdag med duggregn i oktober. Svaret är att Champagne passar alltid. Stockholm har haft besök av toppgarnityret från champagneproducenten Palmer. En riktigt bra provning hölls på den anrika och exklusiva fiskekrogen Wedholms vid Nybroviken mitt i Stockholm. Direktören Remi Vervier och exportchefen Raymond Ringeval var på ett tredagars besök för att visa upp sin populära champagne för journalister, konsumenter och Systembolaget. Importör är Oenoforos sedan lång tid tillbaka. Takis Soldatos, grundaren av Oenoforos, hittade denna Champagne redan 1994 och har fyllt svenska hemmen med Palmers rimligt prissatta skumpa. Det finns en uppsjö av olika märken av Champagne på Systembolaget idag vilket är spännande. Men all skumpa är inte bra vill jag påpeka. Det räcker inte att det står Champagne på etiketten för att det skall borga för kvalité. Palmers champagne är rimligt prissatt och levererar mycket i kvalitet tycker.

Fokus var på vinhusets Millesime champagner. Fem olika Champagner provades varav de avslutande fyra vinerna serverades från magnumflaskor. Det är alltid något speciellt med de större buteljerna. Det är inte bara synintrycken med dessa pampigare och stora flaskorna som gör skillnad. Vinerna är också lite annorlunda behandlade. Viner som Palmer buteljerar på magnum lagras längre tid på jästfällningen, upp till flera år. Detta ger magnumflaskans innehåll ytterligare komplexare aromer i jämförelse med den vanliga buteljen. Så det är oftast äldre årgångar av champagne som kommer till marknaden genom bolaget när det är tappat på magnumflaskor. Så rådet är om ni kan och det finns tillgängligt. – Köp champagnen på Magnum!

2008 Palmer & Co Millesime, #7667, kostar 275 kronor.

Årgången 2008 räddades av solen och värmen som till slut anlände i augusti och september. Det var ett trist och besvärligt år vädermässigt i Champagne under våren och den tidigare delen av sommaren. I mitten på augusti kom det en nordlig vind och solsken som torkade upp i vingårdarna och gav druvorna det välbehövliga sockerinnehållet. Denna årgång från Palmer har en klassisk stil med en hel del syra. I doft och smak finner jag en hel del citrusfrukt med bra bett i moussen. Vinet är klart läskande och friskt med en mycket lätt begynnande mognad. Med det går självklart att lagra vinet ytterligare vilket champagnen tjänar på. Årgång 2008 visar sig vara riktigt bra när den nu visas upp. En av de bättre sedan millenieskiftet men kan dock inte mäta sig med exempelvis årgång 2002. En hyggligt billig skumpa som inte ruinerar konsumenten men svarar bra upp med kvaliteten. Ett prisvärt vin tycker jag.

1999 Palmer Millesime Magnum, #7867, kostar 689 kronor

Det varma vädret och den begränsade nederbörden präglar vinerna från årgång 1999. Syran är låg och tillhör en av de lägsta för denna årgång och kan jämföras med årgång 1959 som även det var en exceptionellt varm årgång. Doften är lätt parfymerad med röda mogna äpplen. Det är en fullödig pinot noir som gör sig till känna i aromerna. Smaken är fyllig och moussen är krämig. Det finns inslag av vit tobak och röda vinbär i doften. Avslutet är långt med lite lägre syra. Vinet bör kanske inte lagras alltför länge till utan visar upp sig bra nu. Jag föredrar denna typ av kraftfull och mindre syrarik champagne till mat. Många olika maträtter lämpar sig till denna skumpa tycker jag. Det serverades pocherad hälleflundra på spenatbädd med champagnesås och kokt ris under lunchen vilket smakade förträffligt i sig och vinet från årgång 1999 satt som en smäck till. Änglarna flög in och ut i munnen när denna rätt åts och ackompanjerades av vinet. Bravo köket på Wedholms.

1996 Palmer Millesime Magnum finns inte på SB

Årgången 1996 har blivit en klassiker och älskad av de flesta som gillar strikt och syrarik champagne. Stilen är klassisk med en härligt uppfriskande syra fortfarande trots att vinet har arton år på nacken idag. Året var tämligen normalt vad avser vädret men de kyligare nordliga vindarna med solsken gav både socker och syra i druvorna vilket är så härligt tydligt idag. Årgången har haft en hel del problem söderut i Bourgogne med en hel del oxidation i de vita vinerna. Jag känner inte till om detta även har förkommit generellt i Champagne. I detta vin finns det absolut inga spår av preoxidering överhuvudtaget. Detta vin har både elegans och kraft på samma gång och går att lagra många år till. Avslutet är långt och har en intensiv syra med fin citrus frukt. Vissa mognadstoner börjar träda fram med multna löv och lite svamp. En klassisk skumpa med långt liv framöver som jag känner vördnad för.

1990 Palmer Millesime Magnum finns inte på SB

Ännu en varm årgång provas på magnumbutelj. Jag minns så väl hur alla talade om 1990 som den perfekta årgången för champagne. Detta har väl inte infriats helt vilket visar på vådan med att tidigt uttala sig tvärsäkert om en årgång. Vi vet inte alltid hur de olika komponenterna i ett vin utvecklar sig och historien visar sig hur en årgång kan göra tvära kast i utvecklingen. Palmers årgång 1990 har en lätt oxidativ ton i doft och smak tycker jag. Det är kanske bara denna flaska som utvecklats så. Jag frågar de två kunskaparna från Palmer om vinet är typiskt och de båda menar det. Aromerna påminner lite om apelsinmarmelad och söta wienerbröd med aprikossylt i fyllningen. Stilen är varmfruktig och bred och stor i kroppen. Avslutet är långt och maffigt. Rådet är till er som kanske har någon flaska i källaren att leta fram dem. De bör drickas nu och vinet är klart användbart till olika maträtter.

1985 Palmer Millesime Magnum finns inte på SB

Den vackra mogna färgen reflekteras härligt i glaset. Man blir sugen på att ta en djup klunk av vinet. Men jag hejdar mig och doftar på vinet först. Aromerna har den så tydliga rödfruktigheten från Montagne de Reims där vinhuset Palmer har en hel del vingårdar. Doften är fylld med mogna röda äpplen, aprikoser och pepparkakor. Detta låter kanske inte så angenämt men det är det! Vintern var smällkall i Champagne detta år med ner till minus 25 grader under många dagar. Många vinstockar överlevde inte denna fimbulvinter. Som lök på laxen drabbades man även av vårfrost så att skörden reducerades ytterligare. Det var med andra ord en mycket liten skörd som producenterna kunde skörda 1985. Men det som blev kvar av frukten gav ett underbart vin som vi fortfarande kan njuta av. Vinet är friskt trots att det nästan är trettio år gammalt idag. Smaken och doften är välutvecklad. Avslutet är helt i balans och det finns fortfarande syra kvar som ger en fin ryggrad för detta eleganta och kraftfulla vin. Jag skulle dricka Palmer 1985 nu och idag men det kan sparas några år till för den som vågar och har tålamodet.